GASACCUMULATOR i absolut mått, så är R = 0,08207 lit. . atm./grad mol. Den allmänna tillståndslagen och de båda ovan nämnda speciella fallen av den samma äro dock inga exakta naturlagar utan gälla endast med större el. mindre tillnärmelse. De ha karaktären av ideallagar, och en g., som vore så beskaffad, att den noggrant följde dessa lagar, vore en idealgas. De verkliga g. åter, realgaserna, visa emellanåt stora avvikelser men närma sig vid växande förtun-ning idealtillståndet. Många försök att uppställa en tillståndslag för realgaserna ha gjorts; här må endast nämnas den berömda van der Waals t i 11 s t å n d s 1 a g (p + - 2) . (v — b) = R. T, v som beskriver real-g:s tillståndsförändringar avsevärt bättre än den Clapeyronska ekvationen. De i den förra ingående till-läggstermerna samt storheterna a och b, vilka senare äro för varje spec. gas karakteristiska konstanter, låta sig tydas på grundvalen av den kinetiska gasteorien. Enl. denna av Krönig och Clausius grundlagda teori röra sig gasmolekylerna fritt och rätlinjigt, tills de sammanstöta med andra molekyler el. med kärlväggarna. Deras hastighet är endast beroende av g:s natur och av temp. Utgående från den kinetiska gasteorien kunna de ovannämnda gaslagarna härledas, men enl. densamma kunna även A v o g a d r o s lag, enl. vilken lika stora volymer av olika g. vid en och samma temp. innehålla lika många molekyler, och Dal tons lag (se d.o.), som utsäger, att summan av de i en gasblandning ingående g:s partialtryck är lika med blandningens totaltryck, tydas. Även dessa relationer äro ideallagar, som för real-g. endast gälla med större el. mindre tillnärmelse. N.R-e. Tekn. Flera g. ha funnit stor användning inom tekniken. En del finnas färdigbildade i naturen ss. naturgas (se d.o.), andra åter fram ställas på kemisk väg. — Genom upphettning av vissa ämnen avgivas g., t.ex. lämnar brunsten och kaliumklorat vid upphettning syre, och ammoniumsa.lter ammoniak. Vid torrde-stillation (d.v.s. upphettning ulan lufttillträde) av organiska ämnen, ss. ved, torv, brun- och stenkol, erhålles en g. av olika sammansättning (se Gasverk). Den vanligaste av des sa g., stenkolsgas, förr kallad lysgas, framstäl-les av stenkol vid alla våra gasverk. Sammansättningen varierar något men är i huvudsak följ.: Kolsyra ........................ CO2 2—3 °/o Tunga kolväten ................ CmHn 2—3 °/o Syre ............................ O2 %—2 % Koloxid .................. CO 6—10% Väte ..................... H2 47—53% Metan ................... CH4 24—28 % Kväve .................... N2 5—12 % Värmevärdet varierar med sammansättningen: sv. gasverk ha en g. innehållande 4,500—5,200 v.e. pr kbm. mätt vid 15° och 760 mm. barometerstånd. — Vid fullst. förbränning bildas som slutprodukt kolsyra och vattenånga, som under namn av förbrännings-g., rök-g., lämna eldstaden. Sker förbränningen med ofullst mängd luft, bildas koloxid, ”kolos”. — Ge nom elektrolys (se d.o.) framställes många g., ss. syre, väte, klor, m. fl. — Då flera g., t.ex. syre, väte, kolsyra, acetylen och klor (se d. o.), kunna komprimeras till liten volym i stålflaskor, lätta att transportera, ha de fått vidsträckt användning. På gr. av att g. alltid genom inandning med utomordentlig lätthet kunna upptagas av blodet, äro de i de flesta fall giftiga. T.o.m. syrgas kan ha giftverkningar om den inandas i för stor koncentration. Kvävgas, sumpgas och kolsyra minska vid tillblandning till luft syr-gasens mängd och kunna på detta sätt verka kvävande. Kemiskt aktiva g. ss. cyanväte och formaldehyd, användas vid desinfektion. Om g:s användning för militära ändamål, se Stridsgaser. O.Ht;Wk. Gas (fra. gaze, ytterst sannol. av pers, kazh, arab, kazz, ”råsilke”), eg. endast namn på vävnad i gasbindning, men även på allehanda mycket tunna, lätta och framförallt glesa vävnader för olika ändamål, som även kunna vara vävda i vanlig tuskaft, t.ex. förbands-g. För att emellertid få ett mycket glest tyg så beskaffat, att varken varp- el. inslagstrådarna åka ihop, då man drar i tyget, väves egentlig g. så, att varptrådarna löpa parvis och sno sig om varandra och inslagstrådarna. — Till g. höra tarlatan, vissa crèper, barège, olika silkes-g., som åtm. förr användes mycket till balklänningar, vidare förbands-g. Jfr Tyll. I. Gas, metrol., se G a z. Gasa. 1) Stad i Palestina, se G h a z z a. 2) G., G a s a 1 a n d, G a z a 1 a n d, s. delen av portugisiska kolonien Mozambique. Gasaccumula'tor, Svenska a.-b., Stock-holm-Lidingö, bildades 1909 för övertagande av A.-b. Gasaccumulators sedan 1904 drivna rörelse. Verksamheten omfattar huvudsaki. tillverkning av apparater, grundade på uppfinningar av d:r G. Dalén (se denne samt A c e-tylenbelysning och Agasystemet). Bolagets fakturerade leveranser uppgingo 1930 till 9,8 mill. kr., därav 41 % till utlandet. Ar betarantalet vid Lidingöfabriken var o. 600. — 1213 — — 1214 —