Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasmask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASMASK
har en partikel, vars radie är O,oooi mm., en
fallhastighet, som ej uppgår till mer än c:a
4 mm. i tim., ett belopp, som i förhållande till
storleken av konvektionsströmmarna i luften
är så försvinnande litet, att partikeln praktiskt
taget kan hålla sig svävande i luften
obegränsad tid (jfr tobaksrök). Dessa små partiklar ha
ingen nämnvärd egenrörelse som de verkliga
gasmolekylerna och tagas därför icke upp av
kolet. Härav begagnade sig tyskarna under
kriget. De sprängde ut moln av fasta, retande
arsiner. Dessa verkade icke dödande, men de
små partiklarna gingo igenom de dåv. g. och
framkallade nysning och irritering och satte
en man ur stridbart skick. Då framkom nästa
steg i gasskyddet, det s.k. dim- el. r ö k f i
1t-r e t. Detta framställes av poröst material, ss.
bomull, ull, filt el. cellulosavadd, som dels
mekaniskt filtrerar bort partiklarna, dels och
framför allt tvingar dem att vid sin passage
taga sådana vägar, att en adsorption äger rum
på ytorna inne i de porer, genom vilka de gå.
Med dimfiltret fullbordades g., så att man nu
kan säga, att skyddet är principiellt löst, i
det att det finnes metoder att rena luften från
skadliga föroreningar. Inga retgaser slå
igenom de moderna g. — Användningen av
dimfiltret är liksom användningen av det aktiva
kolet baserad på en universell princip och
där-ig nom oberoende av om den ena el. andra
stridsgasen kommer till användning.
Utvecklingen av g. har under de senaste åren
koncentrerat sig på andra frågor. Man vill icke
bara ha en g., som skyddar, man vill också
ha en g., som skall vara bekväm att bära och
icke inverkar för mycket på arbetsprestationen.
En soldat skall kunna göra en framryckning
med g på, och hans stridsvärde får icke
alltför mycket nedsättas. Den beklämning el.
ångestkänsla, många känna första gången de
sätta en g. på, skall bort. Man skall utan
obehag kunna bära en g. timmar i sträck. Frågan
övergick från att vara en huvudsaki. kemisk
till att bli en andningsfysiologisk fråga, varvid
det gällde att studera den inverkan, som
bärandet av g. har på organismen, och sedan taga
hänsyn därtill vid konstruktionen av g. Det
blev en rad problem, som därvidlag måste
lösas. Ett problem erbjuder de olika
g.-konst-ruktionernas inverkan på lungventilationen (se
Andning) och andningsregleringen. Vidare
är g.-behållaren, i vilken den förorenade luften
skall befrias från gifter, ett hinder, som sättes
i andningsluftens väg och erbjuder ett visst
motstånd För att övervinna detta måste andra
muskler, icke direkt inställda härpå, hjälpa till
för att underlätta andningen. Det tager tid
att träna dessa härför. Andningsmekanismen
Skyddsmask, buren vid färgsprutning med
färg-spridningspistol och ansluten till dennas
tryck-luftledning.
är mycket känslig, och ändringar i denna föra
lätt med sig psykiskt obehag, som återverkar
på organismen. Uträttas intet arbete, är
obehaget ringa. Att endast långsamt röra sig el.
vila med g. på kunde vem som helst göra utan
vidare även under längre tid, men att samtidigt
vara utsatt för kroppsansträngning var
svårare; då ökas andningsfrekvensen, andetagen
tagas djupare, luften passerar hastigare genom
behållaren, och därmed ökas motståndet.
Kroppen kan emellertid betydligt lättare
övervinna ett motstånd vid inandningen än vid
ut-andningen, vilket beror därpå att inandningen
är en aktiv process, utandningen en passiv. Det
visade sig, att man kunde utan olägenhet öka
motståndet vid inandningen, om motståndet vid
utandningen hölls nere vid visst värde. Man
gick då till väga på det sättet, att endast
inandningen skedde genom behållaren, men
utandningen direkt genom en ventil, som öppnades
av utandningsluftens tryck och därpå
automatiskt stängdes. Behållaren kunde då göras
större. I en del konstruktioner är den
placerad vid sidan av kroppen samt förenad med
g:s ansiktsskydd medelst en grov slang. —
Parallellt med g:s utveckling har även
utvecklingen av det individuella gasskyddet gått fram
på en annan väg. G. bygger på den principen,
att ytterluften renas vid passagen genom
behållaren, men förutsätter, att syre finns i luften
(minst 14 %). I de s.k.
syrgasapparater-n a gör man sig oberoende av ytterluften och
inandas syrgas, som medföres komprimerad på
en liten stålcylinder, som bäres vid sidan.
Kolsyran, som utandas, bindes av alkali i en s.k.
— 1229 —
—1230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
