Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasskydd - Gasskärning - Gasspis - Gasstation - Gasstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASSTRID
arbetandet av g. grundar sig på studiet av
stridsgaserna (se d.o.), deras egenskaper och
verkningar, samt på beräkningar av de
riskmoment, som med dessa kunna erhållas.
Stridsgaserna kunna vara av två typer, dels
flyktiga, dels kvarliggande. De förra
kunna endast övergående hålla sig i luften. De
driva bort med vinden, blandas med luften och
utspädas, varigenom de minska i farlighet.
Skydd mot dessa behöver endast beräknas
under kort tid. För att få verkan under längre
tid fordras enorma mängder, som ständigt
måste förnyas. De kvarliggande stridsgaserna
åter utgöras av vätskor el. fasta ämnen, som
spridas på marken, där de efter hand avgiva
giftiga ångor. Skydd mot dessa får beräknas
under längre tid, men till gengäld är det låga
koncentrationer, som erhållas. Man skiljer
mellan individuellt g., som har till uppgift att
skydda den enskilde individen, och kollektivt
g., som avser skydd för ett större antal
personer på en gång, skydd av material och
proviant, oskadliggörandet av utspridda stridsgaser
m.m. — Individuellt g. Mot tårretande
gaser kan ett gott skydd erhållas redan genom
skyddsglasögon, för vilket ändamål tättslutande
automobilglasögon kunna användas. Mot
gaser, som verka retande el. äro giftiga och
genom inandning kunna komma in i kroppen,
erbjuder gasmask (se d.o.) ett fullgott skydd.
Stridsgaser av senapsgastyp inverka dessutom
frätande på huden, särsk. om man utsättes för
stänk av dem, varvid efter en tid blåsor och
brännsår bildas. Som skydd häremot finnas
g.-kläder, vilka vanl tillverkas i overallstyp av
impregnerat tätt material. De äro dock tunga
att bära och kunna användas endast för vissa
specialändamål. I U.S.A. har man
utexperi-menterat en metod att impregnera vanliga
kläder med ämnen, som skydda mot sådana
gaser. — Kollektivt g. Närvaro av stridsgas
konstateras med tillhjälp av indikeringsmedel
(se d.o.). För de flesta stridsgaser behövs dock
ej detta, då de omedelbart giva sig tillkänna
ant. genom sin retverkan el. genom sin
karakteristiska lukt. Oskadliggörandet av
stridsgaser, som utspritts, göres medelst
saneringsme-del (se d.o.), varvid man ant. mekaniskt
bortspolar stridsgaserna med vatten el. oskadliggör
dem medelst kemiska medel. För att göra
bostadshus gastäta räcker i många fall att
medelst vanliga fönsterremsor klistra för olika
springor och för fönstren sätta filtar indränkta
med en blandning av 75% paraffinolja och 25%
linolja. Diffusion genom väggen av stridsgaser
utifrån är obetydlig. Om mekaniskt
ventilationssystem finnes, är det effektivt att låta den
utifrån insugna luften passera genom en kista
med träkol, som adsorberar stridsgasen. Ett
svagt övertryck erhålles, som förhindrar allt
inträngande utifrån. Liknande anordning
användes, om det gäller bombfasta underjordiska
skyddsrum. Kan man taga luften från hög höjd,
är den där i avseende på stridsgaser så utspädd,
att några särskilda reningsanordningar ej
behövas. Så kunna t.ex. fabrikslokaler göras
gastäta, därigenom att luften suges in genom
skorstenen. Den verkan, stridsgasen kommer
att ha, är helt och hållet beroende på vilka
motåtgärder, som äro vidtagna. Trots det
ofullständigt utvecklade gasskyddet under
världskriget kunde icke ens då någon avgörande
verkan med de kemiska stridsmedlen erhållas. Sin
mest katastrofala verkan ha stridsgaserna. då
de användas mot en civilbefolkning, som man
undanhållit även de mest elementära
kunskaperna i hur man skall skydda sig och som icke
har några skyddsmedel till hjälp. Även här är
dock den moraliska faran den största. Det är
den våldsamma paniken, som kan
uppkomma genom skräcken för det obekanta, som gör
att en fiende i storstäder el. andra viktiga
centra även med små medel kan åstadkomma stor
verkan. Då man ej erhållit betryggande
säkerhet för att stridsgaser icke komma att
användas, har i många länder, ss. Polen, Ryssland,
Finland, Tyskland m.fl., ett energiskt arbete
nedlagts för upplysning av befolkningen i dessa
frågor och på skapandet av organisationer,
vilka skola handha g. Därjämte ha gasmasker
tillverkats för att tillhandahållas befolkningen
på för gasfara särsk. utsatta platser. Man
räknar därvid med ett pris av c:a 12—15 kr. pr
gasmask. Lj.
Gasskärning, tekn., se Autogen
skärning.
Gasspis, se G a s k ö k.
Gasstation [-jb’n] benämnes den å Erholmen
vid Marstrand anlagda, lotsverket tillhörande
stationen för tillverkning av agagas.
Stationen levererar gas till lotsverkets agafyrar å
kusterna av Bohuslän och Halland. E.Hg.
Gasstrid. Redan från 5:e årh. f. Kr. finnas
uppgifter om användandet av retande gaser el.
dimmor som stridsmedel. Dylika stridsmedel
ha sedan sporadiskt tillgripits. Att retande el.
giftiga kemiska ämnen icke blevo ett med
övriga jämställt vapen berodde på att en
tillräcklig vetenskaplig och teknisk grund för
tillverkning och användning saknades. Med den stora
utvecklingen av den kemiska vetenskapen och
industrien under senare delen av 1800-talet
hade denna grund skapats. Nya stridsmedel av
tekniskt genomgripande art ha emellertid städ
se betecknats ss. inhumana och förkastliga. Den
överdrivna, sedermera genom
krigserfarenhe
— 1237 —
— 1238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
