Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASSTRID
terna vederlagda, uppfattningen av de kemiska
stridsmedlens inhumanitet i jämförelse med
övriga vapen, föranledde mellanfolkliga
överenskommelser i Haag 1899 och 1907 till
förhindrande av deras användning. Under kriget
1914—18 tillgrepos de emellertid och erhöllo
för stridshandlingen i dess helhet stor
betydelse med det tyska klorgasanfallet vid Ypern
22/4 1915. Användningen av stridsgaser (se d.o.)
avsåg främst att sätta motståndaren ur
stridbart skick. Med gasskyddets (se d.o.)
utveckling ernås numera verkan å personal endast
i betydligt begränsad utsträckning.
Stridsgaser-na ha dock icke därigenom förlorat sin
betydelse, enär de tvinga till vidtagande av
gasskyddsåtgärder, ss. påtagandet av gasmask etc.,
varigenom det fysiska stridsvärdet i avsevärd grad
nedsättes, liksom även det moraliska, särsk.
vid trupp, vilken icke förut varit utsatt för
gasangrepp el. vars gasskyddsmedel äro
otillförlitliga. Stridsgas kan även framtvinga
utrymmandet el. försvåra beträdandet av ett
terrängområde, och möjligen kunna, för
utnyttjande av den moraliska effekten,
gasstrids-handlingar komma att företagas, särsk. i
början av ett krig, mot för den centrala
organisationen viktiga orter för att genom
framkallandet av panik bryta landets försvarsvilja. —
Gasangrepp utföres på följ, olika sätt:
1) Gasblåsning sker genom utblåsning av
en vid atmosfärstryck och rådande temp.
gasformig stridsgas, komprimerad i stålcylindrar,
vilka inbyggas till stort antal och över
avsevärd frontbredd i de främre linjerna av en
ställning. Gasen utsläppes ur samtliga
cylindrar samtidigt, varigenom erhålles en hög
koncentration och ett verkningsdjup upp till 30
km. Möjligheten för gasblåsning är beroende
av vindens riktning och styrka samt av temp.
Gasblåsning kan även utföras med gasfacklor,
vilka bestå av en behållare med fast el.
understundom flytande stridsgas samt brand-(och
rök-) sats, genom vars förbränningsvärme
stridsgasen förgasas och sedan kondenseras i
luften till en dimma. 2) Gasbeskjutning
utföres med art.-pjäser, granatkastare el.
gaskastare (se d.o.), ev. med hand- el.
gevärsgra-nater. Projektilerna utgöras av gas- el.
gas-spräng-granater. Gasgranaten innehåller en
mindre sprängladdning, avsedd att öppna
granaten och frigöra stridsgasen.
Gasspränggranaten, avsedd att verka såväl genom
spräng-(skrot) som gasverkan, förses med starkare
sprängladdning samt mindre gassats, vanl. en
retande fast stridsgas (arsin). I gasprojektiler
inneslutes stridsgasen ant. i en särskild
behållare, el. ock skiljes sprängladdning och
stridsgas medelst en mellanbotten. Vissa fasta
stridsgaser kunna pressas (gjutas) samman med
sprängladdningen. 3) Gasbeläggning på
platsen utföres genom sprängning av kärl
med stridsgas el. medelst strilning från
behållare. 4) Gasbombardering utföres
från flygplan medelst gasbomber,
konstruerade enl. samma principer som gasgranater. 5)
Gasutspridning från flygplan
lämpar sig särsk. för att hastigt och effektivt
belägga större områden med kvarliggande, frätande
stridsgas. — Verkan av en gasbeläggning är i
hög grad beroende på väderleken, terrängen och
temp., varjämte överraskning ofta är av största
betydelse. Stark vind, solsken och häftigt regn
nedsätta el. förtaga verkan av en
gasbeläggning. I skogig terräng, dalgångar, sänkor och
fördjupningar (granathål, skyttegravar)
kvarlig-ger gasen längre och erhåller högre
koncentration än i öppen terräng. Ett av vindriktningen
beroende skyddsavstånd från egna trupper
måste hållas. För att icke verka störande på
stridsplanens genomförande regleras
stridsgä-sernas användning av högre befälhavare. —
Gasförsvaret fordrar en ingående
kännedom om fiendens gasstridsmedel och av de
meteorologiska möjligheterna för gasangrepp,
en välorganiserad gasspaning, upprätthållandet
av en stark gasdisciplin samt pålitliga och
moderna gasskyddsmedel. Vid fara för gasangrepp
anbefalles gasberedskap, då gasskyddsmedlen
ställas i högsta beredskap för att vid
gasangrepp omedelbart kunna bringas i verksamhet.
Vid gasfara gives gasalarm, vilket tydligt skall
skilja sig från andra signaler. Som signalmedel
användas signalhorn, ståltrianglar, visslande
raketer, kyrkklockor m.m. Trumpeter etc., vilka
betjänas med munnen, kunna ej användas. För
olika grad av gasfara bestämmas olika signaler.
För att alarmeringen ej skall spridas längre än
behövligt indelas gasalarmområden.
Intilliggande områden skola ha olika alarmsignaler.
Efter gasangrepp måste terräng, skyttegravar,
skyddsrum och vapen, ev. även kläder,
födoämnen och vatten, saneras genom avlägsnande
el. oskadliggörande av kvarvarande stridsgas.
Sättet för saneringen och saneringsmedlen är
beroende av stridsgasens art och verkan. För
ledning av gasskyddstjänsten, tillsyn av
gassky ddsmaterialen, utförande av svårare
sanering m.m. finnes vid truppförbanden särskild
gaspersonal. För betjäning av speciell
gasstrids-materiel, utförande av större saneringsföretag
o.d. avses i vissa länder organiserandet av
särskilda gastrupper. — I fredstraktaterna 1918—
19 ävensom i protokollen vid
avrustningskonfe-rensen i Washington 1922 och konferensen i
Genève 1925 m.fl. konferenser ha intagits
klausuler till förhindrande av kvävande och giftiga
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
