Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasstrid - Gassvetsning - Gast - Gast, Peter (Heinrich Köselitz) - Gastein - Gasteori - Gastera - Gasterental - Gastermometer - Gasteromyceter - Gasterosteus - Gastornis - Gastoué, Amédée - Gastralgi - Gastrektasi - Gastrisk - Gastrit - Gastro- - Gastroanæstomos - Gastrocnemius - Gastrodiscus - Gastroduodenostomi - Gastroenterit - Gastroenterostomi - Gastrohysterotomi - Gastroliter, magstenar - Gastromalaci
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASTROMALACI
ämnens användning i krig. De flesta stater
ägna emellertid fortfarande stort intresse åt
gasskyddets utveckling. E.G.M.
Gassvetsning, tekn., se Autogen
svetsning.
Gast. 1) (eg. samma ord som ty. Geist, ande,
eng. ghost), vålnad, spöke.
2) (från Ity. el. holk, etymologiskt = sv.
gäst), besättningskarl å fartyg, t. ex. backs-,
båt-g.
Gast, Peter, eg. Heinrich Köselitz,
tysk tonsättare (1854—1918), studerade vid
konservatoriet i Leipzig och vid univ. i Basel
bl.a. för Nietzsche, vars vän, litteräre
medhjälpare och musikaliske rådgivare han blev.
G. vistades sedan i Italien och var 1900—08
verksam vid Nietzschearkivet i Weimar. Av
hans tonsättningar, som utmärka sig för en
viss sydländsk melodik, äro utg. i tryck bl.a.
operan ”Der Löwe von Venedig” (1901,
uppförd ss. ”Die heimliche Ehe” 1891) och
solosånger; en symfoni, en stråkkvartett, körer m.m.
äro manuskript. F.S-l
Gastein [gaftäTn], namn på en dal och 3
orter i landet Salzburg, Österrike. Den största
orten G. (Bad G. el. W i 1 d b a d G.) är en
världsbekant kurort i G.-dalen, 1,046 m.ö.h.,
vid järnvägen Salzburg-Trieste, c:a 20 km. s.
om staden Lend; 2,670 inv. (1923). G. är mycket
vackert beläget och besöktes 1929 av 36,451
turister och kurgäster. Ej mindre än 18 varma
källor framspringa vid G. Huvudkällan, som
är varmast, håller o. 50°C., den minst varma o.
25°G. Vattnet är fattigt på fasta ämnen men
i hög grad radioaktivt. I G. behandlas särsk.
reumatism, gikt och nervsjukdomar. — De
båda övriga orterna Dorfgastein och
Hofgastein äro betydligt mindre och
enklare kurorter. Till den senare går en
rörledning från källorna vid Bad G. O.P.;T.H-n.
Gasteori’, se Gas och Kinetisk
gasteori.
Gaste’ra (till ty. Gast, gäst), giva gästroll.
Gasterental, dalgång i Schweiz, se L ö t s c
h-bergbanan.
Gastermometer, se Termometer.
Gasteromyce’ter, se Buksvampar.
Gastero’steus, ett släkte benfiskar, se S p i
g-gar.
Gasto’rnis, utdött fågelsläkte, sannolikt
tillhörande strutsfåglarna. Rester ha anträffats i
eocena lager i Frankrike. H.W.
Gastoué f-toe’], A m é d é e, fransk
musikhistoriker (f. 1873), lärare i gregoriansk sång
vid den av dTndy m. fl. grundade Schola
can-torum i Paris, har utom talrika uppsatser samt
art. i ”Encyclopédie de la musique” skrivit
bl. a. den viktiga ”Catalogue des manuscrits
de musique byzantine... des bibliothèques de
France” (1907), ”L’art grégorien” (1911), ”La
musique d’église” (s.å.), ”Les primitifs de la
musique fran^aise” (1922), ”La vie musicale
de Téglise” (1929) m. m., varjämte han utg.
en mängd äldre (mest liturgisk) musik. C.A.M.
Gastralgi’, smärta i trakten av maggropen.
Gastrektasi’, utvidgning av magsäcken.
Gastrisk (se Gas t ro-), som hör till magen,
mag (säcks)-. G. feber, en äldre benämning
på buksjukdom, åtföljd av feber. Häri
innefattades ett flertal sjukdomar, ss. t.ex.
appendix- och bukhinneinflammationer, nervfeber
m. m. T.H-n.
Gastri’t (lat. gastri’tis), magkatarr (se d.o.).
Gastro- (till grek, gaste’r, mage), som hänför
sig till magen; magsäcks-.
Gastroanæstomos [-å’s], se Magsäck
s-operationer.
Gastrocne’mius, den största och samtidigt
ytligaste av vadmusklerna, utspringer med två
huvuden från lårbenskondylerna (se L å r b e n),
fäster sig medelst akillessenan (se d.o.) å
häl-benets bakre utskott, passerar sålunda knäled
och fotled, innerveras från tibialisnerven. G.
har till uppgift dels att böja i knäleden, dels
och särsk. att böja foten nedåt. Då
människokroppens tyngdlinje faller framför fotledsaxeln,
kommer härvid g. att spela en viktig roll för
bevarandet av den upprätta kroppsställningen.
G. betingar i väsentliga punkter vadens yttre
konfiguration. En fibrinös utgjutning i dess
sena (akillessenan) är en vanlig marschskada.
A.-U.
Gastrodi’scus, ett släkte sugmaskar, se A
m-p h i s t o m u m.
Gastroduodenostomi’, se Magsäcksop
e-r a t i o n e r.
Gastroenteri’t, inflammation el. katarr av
magsäckens och tunntarmarnas slemhinna,
Gastroenterostomi’, se
Magsäcksopera-tioner.
Gastrohysterotomi’, kejsarsnitt (se d.o.).
Gastroli’ter, magstenar. Vissa ödlor och
ormar samt krokodilerna och fåglarna svälja
ned smärre stenar, s.k. g., i magen. Därigenom
underlättas födans söndermalning i magsäcken,
då dennas muskulösa väggar kontrahera sig.
H.W.
Gastromalaci’ är en förstöring av
magsäcks-väggen, som uppträder efter döden och
framkallas av magsaftens söndersmältande inverkan
på den döda vävnaden. G. kan föra till
genombrott av magsäcken, varvid maginnehållet
utträder i bukhålan och kan ytterligare angripa
och förstöra omgivande vävnader och organ.
T.H-n
— 1241 —
— 1242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
