GASTROMALACI ämnens användning i krig. De flesta stater ägna emellertid fortfarande stort intresse åt gasskyddets utveckling. E.G.M. Gassvetsning, tekn., se Autogen svetsning. Gast. 1) (eg. samma ord som ty. Geist, ande, eng. ghost), vålnad, spöke. 2) (från Ity. el. holk, etymologiskt = sv. gäst), besättningskarl å fartyg, t. ex. backs-, båt-g. Gast, Peter, eg. Heinrich Köselitz, tysk tonsättare (1854—1918), studerade vid konservatoriet i Leipzig och vid univ. i Basel bl.a. för Nietzsche, vars vän, litteräre medhjälpare och musikaliske rådgivare han blev. G. vistades sedan i Italien och var 1900—08 verksam vid Nietzschearkivet i Weimar. Av hans tonsättningar, som utmärka sig för en viss sydländsk melodik, äro utg. i tryck bl.a. operan ”Der Löwe von Venedig” (1901, uppförd ss. ”Die heimliche Ehe” 1891) och solosånger; en symfoni, en stråkkvartett, körer m.m. äro manuskript. F.S-l Gastein [gaftäTn], namn på en dal och 3 orter i landet Salzburg, Österrike. Den största orten G. (Bad G. el. W i 1 d b a d G.) är en världsbekant kurort i G.-dalen, 1,046 m.ö.h., vid järnvägen Salzburg-Trieste, c:a 20 km. s. om staden Lend; 2,670 inv. (1923). G. är mycket vackert beläget och besöktes 1929 av 36,451 turister och kurgäster. Ej mindre än 18 varma källor framspringa vid G. Huvudkällan, som är varmast, håller o. 50°C., den minst varma o. 25°G. Vattnet är fattigt på fasta ämnen men i hög grad radioaktivt. I G. behandlas särsk. reumatism, gikt och nervsjukdomar. — De båda övriga orterna Dorfgastein och Hofgastein äro betydligt mindre och enklare kurorter. Till den senare går en rörledning från källorna vid Bad G. O.P.;T.H-n. Gasteori', se Gas och Kinetisk gasteori. Gaste'ra (till ty. Gast, gäst), giva gästroll. Gasterental, dalgång i Schweiz, se L ö t s c h-bergbanan. Gastermometer, se Termometer. Gasteromyce'ter, se Buksvampar. Gastero'steus, ett släkte benfiskar, se S p i g-gar. Gasto'rnis, utdött fågelsläkte, sannolikt tillhörande strutsfåglarna. Rester ha anträffats i eocena lager i Frankrike. H.W. Gastoué f-toe'], A m é d é e, fransk musikhistoriker (f. 1873), lärare i gregoriansk sång vid den av dTndy m. fl. grundade Schola can-torum i Paris, har utom talrika uppsatser samt art. i ”Encyclopédie de la musique” skrivit bl. a. den viktiga ”Catalogue des manuscrits de musique byzantine... des bibliothèques de France” (1907), ”L’art grégorien” (1911), ”La musique d’église” (s.å.), ”Les primitifs de la musique fran^aise” (1922), ”La vie musicale de Téglise” (1929) m. m., varjämte han utg. en mängd äldre (mest liturgisk) musik. C.A.M. Gastralgi', smärta i trakten av maggropen. Gastrektasi', utvidgning av magsäcken. Gastrisk (se Gas t ro-), som hör till magen, mag (säcks)-. G. feber, en äldre benämning på buksjukdom, åtföljd av feber. Häri innefattades ett flertal sjukdomar, ss. t.ex. appendix- och bukhinneinflammationer, nervfeber m. m. T.H-n. Gastri't (lat. gastri'tis), magkatarr (se d.o.). Gastro- (till grek, gaste'r, mage), som hänför sig till magen; magsäcks-. Gastroanæstomos [-å's], se Magsäck s-operationer. Gastrocne'mius, den största och samtidigt ytligaste av vadmusklerna, utspringer med två huvuden från lårbenskondylerna (se L å r b e n), fäster sig medelst akillessenan (se d.o.) å häl-benets bakre utskott, passerar sålunda knäled och fotled, innerveras från tibialisnerven. G. har till uppgift dels att böja i knäleden, dels och särsk. att böja foten nedåt. Då människokroppens tyngdlinje faller framför fotledsaxeln, kommer härvid g. att spela en viktig roll för bevarandet av den upprätta kroppsställningen. G. betingar i väsentliga punkter vadens yttre konfiguration. En fibrinös utgjutning i dess sena (akillessenan) är en vanlig marschskada. A.-U. Gastrodi'scus, ett släkte sugmaskar, se A m-p h i s t o m u m. Gastroduodenostomi', se Magsäcksop e-r a t i o n e r. Gastroenteri't, inflammation el. katarr av magsäckens och tunntarmarnas slemhinna, Gastroenterostomi', se Magsäcksopera-tioner. Gastrohysterotomi', kejsarsnitt (se d.o.). Gastroli'ter, magstenar. Vissa ödlor och ormar samt krokodilerna och fåglarna svälja ned smärre stenar, s.k. g., i magen. Därigenom underlättas födans söndermalning i magsäcken, då dennas muskulösa väggar kontrahera sig. H.W. Gastromalaci' är en förstöring av magsäcks-väggen, som uppträder efter döden och framkallas av magsaftens söndersmältande inverkan på den döda vävnaden. G. kan föra till genombrott av magsäcken, varvid maginnehållet utträder i bukhålan och kan ytterligare angripa och förstöra omgivande vävnader och organ. T.H-n — 1241 — — 1242 —