GATA hans tomt intill samma bredd, som gäller i fråga om hans skyldighet att ersätta g.-mark. Jfr Stadsplan och S t o m p 1 a n. S.B. Gata, Sierra de, bergskedja i v. Spanien på gränsen mellan prov. Cåceres och Sala manca; når i Janona 1,367 m. ö.h. H.Bm. Gate, Carl Oskar Simon, konstnär (f. 10/3 1883), studerade vid Högre konstindustriella skolan 1902—05 och vid Konsthögsk. till 1909 S. Gate: Blomvas av Orreforsglas. 1930. Nationalmuseum. G. framträdde först som porträttmålare och illustratör men anställdes 1916 som konstnärlig ledare vid Orrefors glasbruk och har i denna egenskap kraftigt bidragit till den sv. glasinduslriens uppsving. G:s fina känsla för materialet och hans flödande dekorativa formfantasi framträda både i enklare vardagsvaror och i storslagna praktpjäser, ss. Parispokalen (1922), vilken av Stockholms stad överlämnades som gåva till staden Paris 1923. G.V. Gateshead [geTtshäd], stad i grevskapet Dur-ham, England, vid Tyne, mitt emot Newcastle: 122,379 inv. (1931). Järnverk, skeppsvarv, maskin- och kemisk industri. Stenkolsgruvor och dioritbrott. S. Gatha, beteckning för hymnerna i den äldsta delen av Avesta, kap. 28—34, 43—51 och 53 av Yasna (se Avesta). G. äro avfattade i en äldre språkform än de övriga texterna i Avesta och äro autentiska dokument för kännedomen om den ursprungliga mazdaismen. — 1 den indiska litteraturhistorien betecknar g. de i prosalitteraturen ymnigt insprängda metriska element, i vilka prosaframställningen framlades i koncentrerad form och som utgjorde framställningens huvudpunkter. C.F. Gathenhielm, Lars Andersson, kapare (1689 —1718), f. på gården Gatan i Onsala s:n, Halland. G., som var skepparson, rymde 14-årig till sjöss, kallade sig Gathe och benämndes ”Lasse i Gatan”, seglade på olika fartyg, upplevde allehanda äventyr och bedrev smärre sjöröverier, tills han m. fl. erhöll kaparbrev av Karl XII, då han öppet kunde jaga och plundra danska och engelska fartyg. Vid Stralsunds belägring 1715 sökte G. förgäves bringa undsättning, men hans djärvhet och rådighet be lönades med adelskap s.å. (även åt brodern, kommendör Christian Gathe) och 1716 rang av kommendör i flottan. Kaperierna drev G. i stor omfattning, ägde till slut en flotta på 50 fartyg, fick stundom disponera örlogsskepp, hade åt sig upplåtet ett varv i Göteborg, tog i sin tjänst den beryktade irländske sjörövaren John Norcross och förvärvade efter hand mycket rikedomar. Sitt guld och silver sökte han, trotsande förbud, utsmuggla till Holland ss. betalning för några beställda fartyg men förråddes och lär ha dött av skrämsel; enl. andra uppgifter dog G. av kallbrand i ett skottsår. C.V.J. Gathorne-Hardy [géTpän-hädi], G., engelsk politiker, se Cranbrook. Gatkamill, växtart, se K a m i 11 s 1 ä k t e t. Gatling [gä'tlig], Richard Jordan, nordamerikansk mekaniker (1818—1903), konstruktör av lantbruksmaskiner m. m., konstruerade 1861 en kulspruta, g a 11 i n g k a n o n en. R.Sbg. Gatlopp, en vid särsk. svåra disciplinära förseelser ådömd militär bestraffning, varvid den straffskyldige fick avklädd passera mellan två led och av varje man mottaga ett rapp. G., som i Sverige använts även vid förseelser mot allmän lag, är sedan ett årh. avskaffat. E.O.B. Gatlykta, se Gatubelysning. Gatsten, av stenmaterial, naturligt el. konstgjort, tillverkade parallellepipediska stycken, Gränsparti mellan körbana och gångbana, visande användning av olika sorter gatsten. som, satta tillsammans, bilda gatu- el. v ä g-beläggning (jfr d.o.). Till g. i vidare bemärkelse räknas även kantsten, som användes att stödja och begränsa en dylik väg-beläggning i sidled och, vid förhöjd gångbana, — 1255 — — 1256 —