Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gata - Juridik - Gata, Sierra de - Gate, Simon - Gateshead - Gatha - Gathenhielm, Lars - Gathorne-Hardy, G. - Gatkamill - Gatling, Richard Jordan - Gatlopp - Gatlykta - Gatsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATA
hans tomt intill samma bredd, som gäller i
fråga om hans skyldighet att ersätta g.-mark.
Jfr Stadsplan och S t o m p 1 a n. S.B.
Gata, Sierra de, bergskedja i v. Spanien
på gränsen mellan prov. Cåceres och Sala
manca; når i Janona 1,367 m. ö.h. H.Bm.
Gate, Carl Oskar Simon, konstnär (f. 10/3
1883), studerade vid Högre konstindustriella
skolan 1902—05 och vid Konsthögsk. till 1909
S. Gate: Blomvas av Orreforsglas. 1930.
Nationalmuseum.
G. framträdde först som porträttmålare och
illustratör men anställdes 1916 som
konstnärlig ledare vid Orrefors glasbruk och har i
denna egenskap kraftigt bidragit till den sv.
glasinduslriens uppsving. G:s fina känsla för
materialet och hans flödande dekorativa
formfantasi framträda både i enklare vardagsvaror
och i storslagna praktpjäser, ss. Parispokalen
(1922), vilken av Stockholms stad
överlämnades som gåva till staden Paris 1923. G.V.
Gateshead [geTtshäd], stad i grevskapet
Dur-ham, England, vid Tyne, mitt emot Newcastle:
122,379 inv. (1931). Järnverk, skeppsvarv,
maskin- och kemisk industri. Stenkolsgruvor och
dioritbrott. S.
Gatha, beteckning för hymnerna i den äldsta
delen av Avesta, kap. 28—34, 43—51 och 53 av
Yasna (se Avesta). G. äro avfattade i en
äldre språkform än de övriga texterna i Avesta
och äro autentiska dokument för kännedomen
om den ursprungliga mazdaismen. — 1 den
indiska litteraturhistorien betecknar g. de i
prosalitteraturen ymnigt insprängda metriska
element, i vilka prosaframställningen framlades i
koncentrerad form och som utgjorde
framställningens huvudpunkter. C.F.
Gathenhielm, Lars Andersson, kapare (1689
—1718), f. på gården Gatan i Onsala s:n,
Halland. G., som var skepparson, rymde 14-årig
till sjöss, kallade sig Gathe och benämndes
”Lasse i Gatan”, seglade på olika fartyg,
upplevde allehanda äventyr och bedrev smärre
sjöröverier, tills han m. fl. erhöll kaparbrev av
Karl XII, då han öppet kunde jaga och plundra
danska och engelska fartyg. Vid Stralsunds
belägring 1715 sökte G. förgäves bringa
undsättning, men hans djärvhet och rådighet be
lönades med adelskap s.å. (även åt brodern,
kommendör Christian Gathe) och 1716 rang
av kommendör i flottan. Kaperierna drev G.
i stor omfattning, ägde till slut en flotta på
50 fartyg, fick stundom disponera örlogsskepp,
hade åt sig upplåtet ett varv i Göteborg, tog
i sin tjänst den beryktade irländske sjörövaren
John Norcross och förvärvade efter hand
mycket rikedomar. Sitt guld och silver sökte han,
trotsande förbud, utsmuggla till Holland ss.
betalning för några beställda fartyg men
förråddes och lär ha dött av skrämsel; enl. andra
uppgifter dog G. av kallbrand i ett skottsår.
C.V.J.
Gathorne-Hardy [géTpän-hädi], G., engelsk
politiker, se Cranbrook.
Gatkamill, växtart, se K a m i 11 s 1 ä k t e t.
Gatling [gä’tlig], Richard Jordan,
nordamerikansk mekaniker (1818—1903),
konstruktör av lantbruksmaskiner m. m., konstruerade
1861 en kulspruta, g a 11 i n g k a n o n en. R.Sbg.
Gatlopp, en vid särsk. svåra disciplinära
förseelser ådömd militär bestraffning, varvid den
straffskyldige fick avklädd passera mellan två
led och av varje man mottaga ett rapp. G.,
som i Sverige använts även vid förseelser mot
allmän lag, är sedan ett årh. avskaffat. E.O.B.
Gatlykta, se Gatubelysning.
Gatsten, av stenmaterial, naturligt el.
konstgjort, tillverkade parallellepipediska stycken,
Gränsparti mellan körbana och gångbana, visande
användning av olika sorter gatsten.
som, satta tillsammans, bilda gatu- el. v ä
g-beläggning (jfr d.o.). Till g. i vidare
bemärkelse räknas även kantsten, som
användes att stödja och begränsa en dylik
väg-beläggning i sidled och, vid förhöjd gångbana,
— 1255 —
— 1256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
