Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaultier de Laguionie, Jules de - Gaultier-Garguille (Hugues Guéru) - Gaunt, John av - Gaunö - Gaur - Gaura - Gaurisankar - Gausdal (härader) - Gausdal (dalgång) - Gauss (fysik) - Gauss, Carl Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAUSS
framställer den bl.a. i ”Le bovarysme” (1902),
”La fiction universelle” (1903) och, starkt
polemiskt, i ”La philosophie officielle et la
phi-losophie” (1922). Den etiska betraktelsen vill
G. därjämte ersätta med en rent estetisk,
”spektakulär”, vilken låter den metafysiska ångesten
försvinna i den rena, ointresserade
åskådningen av världen. Jfr Esteticism. A.N.
Gaultier-Garguille [gåtje’-gargi’j] (eg. H
u-gues Guéru), fransk skådespelare (o.
1574—1634). G. kom 1615 till teatern i Hotel
Bourgogne och lyste där som farsör. Den typ,
han framställde, motsvarade närmast den
italienske Pantalone (se C o m m e d i a d e 11’
a r t e). G. spelade också under namnet F 1
é-c h e 11 e s i tragedien. G K-g.
Gaunt [gånt], John av, engelsk prins (1304
—29), hertig av Lancaster (se d.o.).
Gaunö [gau’-], herresäte på Själland i
Ham-mer hd s. om Næstved, slottet och huvudgården
på en ö. G. är bekant sedan 1300-talet; 1403
ditflyttades dominikannunnor från Gladsax
kloster i Skåne, och G. gjordes till en
aristokratisk klosterstiftelse, som emellertid indrogs
efter reformationen, gick sedan i flera händer
och tillbyttes (mot Näs i Skåne) 1681 av Knud
Thott. Statsminister Otto Thott ombyggde 1755
det f.d. klostret, vars kyrka blev slottskyrka,
och inrymde på G. stora konstsamlingar
(katalog av Karl Madsen). Dessa äro nu till större
delen försålda, sedan det för släkten Reedtz
Thott 1825 stiftade baroniet upphävts. E. W.
Gaur, Bos (Bibos) fronta’lis gau’rus, är en
kraftigt byggd vildoxe (se O x d j u r), som före-
Ung gaur.
kommer i de bergiga skogstrakterna i Indien,
Burma och på Malacka-halvön. Dess längd
utgör o. 3 m. (svansen oberäknad), mankhöjden
1,86 m. Benen äro korta, ryggpuckeln väl
utbildad, hornen vid basen plattade, uppåt
rundade och till färgen gröngula med svarta
spet
sar. G. lever i större el. mindre hjordar. Jfr
G a y a 1. H.W.
Gaura [gåu’-], växtsläkte av fam. Onagra’ceæ
med o. 25 arter i Nordamerika och Mexiko. De
äro halvbuskar el. fleråriga örter med röda
el. vita, i mer el. mindre utdragna ax samlade
blommor. G. bie’nnis och G. lindhéi’meri
odlas ss. prydnadsväxter i trädgårdar och kall
rum. A.V-e.
Gaurisankar, bergstopp i Himalaja (se d.o.).
Gausdal, härader i Norge,
seVestreGaus-d a 1 och ö s t r e Gausdal.
Gausdal, dalgång i ö. delen av Opland fylke,
Norge, v. sidodal till Gudbrandsdalen; grenar
sig i Vestre och Östre G. Vid övre ändan av
den senare ligger G. högfjällssenatorium (785
m.ö.h.), livligt besökt luftkurort. S.
Gauss [gåus], fgs., se Måttsystem.
Gauss [gåus], Johann Carl Friedrich,
tysk matematiker och naturforskare (1777—
1855). Son till en
fattig murare i
Braun-schweig, gav G.
redan under sin första
skoltid prov på sin
begåvning genom att
använda satsen om
summan av en
aritmetisk serie (se d.o.),
då han skulle lägga
ihop de hela talen
t.o.m. 100. Genom
hjälp av bl.a. dåv.
hertigen sattes han i
tillfälle att studera i Göttingen och blev 1807
chef för det astronomiska observatoriet där.
G:s’ arbeten under den följ, tiden beröra mest
astronomi, magnetism, optik och geodesi samt
äro dels praktiskt-experimentella, dels
teore-tiskt-matematiska. Så konstruerade han nya
instrument (bl.a. heliotropen, se d.o.) och
utarbetade en metod för noggrann bestämning av
jordmagnetismens styrka. Jämte W. Weber
grundläde han ett av de första magnetiska
observatorierna och anlade mellan detta och
det astronomiska den första elektromagnetiska
telegrafen. I astronomi kan nämnas hans nya
metod att beräkna en planets bana, vilken
ledde till att den nyss upptäckta, men åter
försvunna planeten Ceres kunde återfinnas, samt hans
s.k. störningsteori. I sina geodetiska arbeten
gjorde han även grundläggande
undersökningar av ytors krökning (se
Differentialgeometri) och införde begreppet
konform avbildning (se d.o.). Till den tillämpade
matematiken kunna också räknas G:s’ feiför-
— 5 —
— 6 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
