Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gauss, Carl Friedrich - Gaussen, Édouard - Gausska logaritmer - Gausta - Gaustad - Gautama Buddha - Gautberg - Gautherin, Jean - Gauthier-Villars - Gauthiod - Gauthiod, Sjöförsäkrings-a.-b. - Gauthiot, Robert - Gautier, 1. Théophile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAUSSEN
delningslag (se F e 11 a g) samt den i
samband härmed stående s.k. minsta
kvadratmetoden (se d.o.). I den rena matematiken var
det G., som definitivt införde de komplexa
talen (se d.o.). Att den konkret lagde G.
införde dessa tal, i vilka knappast någon
konkret betydelse kan inläggas, berodde på att
först med dem viktiga satser blevo enkla och
allmängiltiga (t.ex. den av G. bevisade
alge-brans fundamentalsats) samt vidare på att
vissa relationer blevo kortare och
överskådligare, om de skrevos i komplex form. I
”Dis-quisitiones aritmeticæ”, som kan anses
grundlägga den moderna talteorien, finnas bl.a G:s’
undersökningar av cirkeldelningsekvationen
xn = 1, varigenom han bestämde de
regelbundna månghörningar, som kunna
konstrueras med passare och linjal. Om sidoantalet är
ett primtal (se d.o.), måste detta vara av
formen 2n + 1. Talet n måste då vara en
produkt av enbart tvåor. Av
primtalsmånghör-ningar under 1,000 är det därför endast 3-,
5-, 17- och 257-hörningen (n = 1, 2, 4 och 8),
som kunna konstrueras. Konstruktionen av de
båda första var dock känd sedan antiken (se t.ex.
Gyllene snittet). Genom sammansättning
och halvering kunna sedan de övriga
erhållas, t.ex. 51-hörningen (1 : 51 = 6 : 17 — 1:3)
och 16-hörningen (endast halvering). Bland
av G. gjorda men ej publicerade upptäckter
kan nämnas den icke-euklideiska geometrien.
Att G. fortsatte den danska gradmätningen
(från Altona till Göttingen) var delvis
dikterat av hans önskan att uppmäta mycket stora
trianglar, för att se, om där vinkelsumman
märkbart understeg 180°. G:s* samlade
arbeten utgivas i Göttingen (från 1870, hittills 11
bd). H.D.
Gaussen [gåsä’], Fernand É d o u a r d
Augus-te, fransk diplomat (f. 1869), i diplomattjänst
1896, Frankrikes minister i Argentina 1918, i
Mexiko 1920, s.å. utrikesministeriets inspektör
för diplomatiska och konsulära befattningar
i utlandet, 1923—28 sändebud i Abbessinien,
blev s.å. avdelningschef i utrikesministeriet
och är sedan 1930 fransk minister i Sverige. Th.
Gausska logaritmer, mat., se Logaritm.
Gausta, fjäll i Telemark fylke, Norge, s.ö.
om Rjukan, 1,881 m.ö.h. G. är Norges högsta
fjäll s. om Bergenbanan och bekant för sin
vackra utsikt. S.
Gaustad, sinnessjukhus, beläget 5 km. n.v.
om Oslo, Norges äldsta statsanstalt för
sinnessjuka, uppfördes 1851—55 med plats för
262 patienter, utvidgades 1922—27 och rym
mer nu o. 600 patienter. Vid G. försiggår den
kliniska undervisningen i psykiatri, och 1927
Foto Wilse, Oslo.
Gausta.
uppfördes en särskild univ.-klinik på
anstaltens område. J B.J.
Gautama Buddha [gåu’-], se B u d d h a.
Gautbert, se Gauzbert.
Gautherin [gåtra’], Jean, fransk bildhuggare
(1840—90), utförde på 1870—80-talen en rad
kraftfullt modellerade, patetiskt uttrycksfulla
grupper i marmor el. brons, ss. ”Det förlorade
paradiset” och ”Uppvaknandet”, samt statyerna
”Arbetet”, ”Ingivelsen”, ”Diderot” m.fl., av vilka
de flesta äro uppställda på offentliga platser i
Paris. I Köpenhamns glyptotek finnas
avgjut-ningar därav samt en mängd skisser av G.
jämte marmorstatyn av kejsarinnan Maria av
Ryssland och bysterna av C. Jacobsen och
hans hustru. E. W.
Gauthier-Villars [gåtje’-vija’r], franskt
bokförlag, grundat i Paris 1863 av Jean Albert G.
(1828—98), utger i sht naturvetenskaplig
litteratur. W.N.
Gauthiod, se G a u t i o d.
Gauthiod, Sjöförsäkring s-a.-b.,
grundat 1863. Huvudkontor i Göteborg. Branscher:
(direkt) sjöförsäkring, (indirekt) brand- och
övrig sakförsäkring. Premieintäkt 1930 4,i
mkr. (mill. kr.). Omslutning 31/is 1930 6,2 mkr.,
varav aktiekapital 1,2 mkr. Th.Dn.
Gauthiot [gåtjå’], Robert, fransk
språkforskare (1872—1916), 1907 adjoint vid Collège
de France, bereste 1902 Litauen och 1914
Pamirområdet. Bland hans arbeten märkas
”Essai de grammaire sogdienne” (2 bd, 1914—
1929). G. var A. Meillets mest framträdande
lärjunge; han stupade i världskriget. C.F.
Gautier [gåtje’]. 1) Théophile G., fransk
förf. (1811—72), f. i Tarbes (Gascogne), kom
1814 till Paris, där han sedan började måla i
Rioults ateljé, lierades tidigt med V. Hugo och
debuterade 1830 med ”Poésies” utan att vinna
uppseende. Stor -uppmärksamhet vann
däremot romanen ”Mlle de Maupin” (1835). G.
— 7 —
— 8 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
