Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geertgen tot Sint Jans - Geest, Geestland - Geestemünde - Geete, ätt - Geete, 1. Erik - Geete, 2. Robert - Geete, 3. Anna Hamilton- - Geez - Geffcken, Heinrich - Geffroy, Auguste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEFFROY
Geertgen tot Sint Jans: Kristi födelse. Privat
samling, Berlin.
som eremit”), London (”Kristi födelse”) och
Amsterdam (”Den heliga familjen”). E.W.
Geest [ty. gest, holl. Zést], Geestland, i
n.v. Tyskland benämning på kustområdets
högre, sandiga partier i motsats till marsken. G.
täckes vanl. av hedar el. en torftig
skogsvegetation. S.
Geestemünde [gè’stamynda], förr stad i prov.
Hannover, Preussen, sedan 1924 förenad med
Lehe till W e s e r m ü n d e (se d.o.). 8.
Geete [jè’-], adlig ätt, på mödernet
stammande från en medeltidsätt G e e t, som anses vara
befryndad med den 1546 utslocknade skånska
ätten G e d. Nedannämnde G. 1) upptog vid
adlandet 1627 namnet G. C.
1) Erik Eriksson Tranevardus G.,
ämbetsman (1587—4651), inträdde efter studier i
Uppsala och utlandet först i kansliet men övergick
snart till den juridiska banan, blev 1627
under-lagman i Uppland, 1630 borgmästare i
Stockholm. 1637 hovrättsassessor, 1640 v.-president
i Åbo hovrätt och fick 1645 avsked. G. åtnjöt
anseende som en mycket kunskapsrik
ämbetsman och användes därför i ett flertal värv. P.S.
2) Knut Robert G., biblioleksman,
språkforskare (1849—1928), ingick 1875 i Kungl.
bibi., 1909—16 1 :e bibliotekarie och förestån
dare för handskriftsavd. G har bl.a. ulg. ”Ord-
klyfverier” (1888), ett allmänt läst, populärt
hållet språkvetenskapligt arbete. ”Fornsv.
bibliografi” (i ”Sv. fornskriftssällsk. saml.”, 1903,
suppl. 1919) och ”Ur språklådan” (1924) samt
många för noggrannhet utmärkta
publikationer av fornsv. texter med inledningar och
handskriftsredogörelser, intagna i ”Sv.
fornskriftssällsk. saml.”, ävensom en normaliserad
uppl. av den fornsv. ”Um styrilsi kununga ok
höfjjinga” (1878). Under pseud. Knut Porse
utgav G. diktcykeln ”Heliga Birgittas
ungdoms-saga” (1919). E.H.
3) Anna Charlotta H a m i 11 o n-G., den
föregåendes svägerska (1848—1913), g.m.
provinsialläkaren Gustaf Vilhelm G. (1841—1916),
dotter till landshövdingen greve A. L.
Hamil-ton och Agnes Geijer samt dotterdotter till
E. G. Geijer. I det vackra och pietetsfulla
memoarverket ”1 solnedgången” (4 bd, 1910—14;
bd 4 utg. av E. G. Lilljebjörn) har hon skildrat
det Geijerska hemmet under morfaderns sista
årtionde. C.
Geez (ge^ez) (eg. vandring, senare
utvandrare, fria), är den gamla inhemska benämningen
på etioperna och deras språk, se Etiopiska
språket. G.O-r.
Geffcken [gä’fkan], Heinrich, tysk
ämbetsman och politiker (1830—96). F. i
Hamburg, var G. 1855—66 hanseatiskt sändebud i
Berlin, 1867 i London, blev 1869 syndikus i
Hamburg, var 1872—82 prof, i Strassburg och
utgav ss. sådan några arbeten i folkrätt. G.
ogillade Bismarcks kamp mot katolska kyrkan
och hans uppträdande mot Österrike, men blev
tidigt dåv. kronprinsens, sedermera kejsar
Fredrik HI:s, förtrogne och utarbetade det
politiska program, denne efter tronbestigningen
1888 utsände. Efter Fredriks död utgav G.
utdrag ur hans dagböcker under kriget 1870—71,
enl. vilka Fredrik tidigare och klarare än
Bis-marck hävdat en nationell tysk politik och
arbetat för kejsardömets återupprättande.
Offentliggörandet väckte Bismarcks häftiga vrede. G.
fängslades 1888, åtalades för landsförräderi
men frikändes av riksrätten 1889. — G:s son
och namne (1865—1916), 1898 prof, i Rostock,
1903 i Köln, har bl.a. skrivit ”Fehde und Duell”
(1899) samt utg. ”Lex salica” (1898) med
kommentar. E.K.
Geffroy [zäfrpa’], Mathieu A u g u s t e,
fransk historiker (1820—95), prof, i Bordeaux
1852. maltre de conférences vid École normale,
Paris, 1859, prof, vid Sorbonne 1864, 1875
kallad att organisera en anstalt för vetenskaplig
forskning i Rom, École fran^aise de Rome, vars
chef han var 1875—83 och 1888—95. Av G:s
många betydelsefulla arbeten behandlar
flertalet ämnen ur den skandinaviska historien,
— 29 —
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
