GEFFROY med vilken han var grundligt förtrogen. För samlingsverket ”Histoire universelle”, utg. av V. Duruy, författade han ”Histoire des états scandinaves” (1851), utgav 1853 en saml. tidigare okända Karl XH-brev till Ulrika Eleonora d.y., av G. anträffade i Lü-becks gymnasiebibl., vistades 1854 i Sverige och Danmark för arkivstudier och utgav följ, år ”Notice et extraits des manu- scrits concernant 1'histoire ou la littérature de la France qui sont conservés dans les bibliothèques ou archives de Suède, Dane-mark et Norvège” samt senare ”Gustave III et la cour de France” (1867), varav utdrag publicerats i ”Revue des deux mondes” 1864— 65 och utkommit i en dålig sv. övers., ”Gustaf III och franska hofvet” (2 bd, 1864—65). Värdefullast av G:s arbeten i nordisk historia är den samling av instruktioner för franska diplomater i Sverige och Danmark, varmed han bidrog till det viktiga källverket ”Recueil des instruc-tions données aux ambassadeurs et ministres de France” (resp. 1885 och 1895). En varm anhängare av skandinavismen, offentliggjorde han i ”Revue des deux mondes” under 1850— 70-talen talrika uppsatser om nordiska förhållanden. C. Geffroy [zäfrpa'], Gustave, fransk kritiker och konsthistoriker (1855—1926), en av Frankrikes förnämsta publicister, förbunden med Clemenceau (monografi över denne 1919), framträdde också med stor framgång som ro manförf. (”L’Enfermé”, 1893 m.fl.), men ägnade sin mesta tid åt konstkritiken (”Vie artisti-que”, 8 bd, 1892—1903) samt undersökning av Europas museer (en katalogartad skildring i 12 bd 1900—13); författade även monografier över Daumier (1901) m. fl. Från 1908 var han ledare för Manufacture des Gobelins. E.W. Gefion, myt., se G e f j o n. Gefion, veckotidn., utg. i Lund 1832 av N. O. Ahnfelt och J. H. Thomander (se dessa), hu-vudsakl. innehållande kvicka och närgångna art. om de teologiska lärarna i Lund. H.E. Gefjon [ge'vjån] el. Gefion (sannolikt till isl. gefa, giva, alltså: givarinnan), nord, myt., en av de mindre framträdande fornnordiska gudinnorna el. asynjorna. Enl. en dikt av Brage den gamle och uppgifter hos Snorre fick hon av konung Gylfe i Svitiod ett jordstycke så stort, som hon kunde plöja omkr. på dag och natt. Härtill använde hon då fyra oxar från Jotunheim, hennes egna söner. De plöjde så djupt, att landet lossnade. Oxarna drogo det ut i havet åt v., och G. fäste det där och kallade det Själland (Seland). Men där landet legat, uppkom enl. Snorre en sjö, Mälaren (isl. Logrinn, d.v.s. sjön), där vikarna nu ligga som halvöarna på Själland. Snorre uppger, att hon i Danmark blev g. m. den förste konungen i Lejre, Skjold. I eddadikten ”Lokasenna” svarar Oden på Lokes beskyllningar mot henne för lättfärdighet, att hon kände släktenas öden lika väl som han. Enl. Snorres Edda är hon mö, och de kvinnor, vilka dö som mör, tjäna henne. — Hennes ställning i den nordiska mytologien är oklar. Man har i henne velat se bl.a. en emanation av Freja (som bl.a. har tillnamnet Gefn) el. av Frigg. Möjl. är hon en lokal åkerbruksgudomlighet. Plöjningsmyten har motsvarigheter å andra håll, t.ex. i sagan om romaren Horatius Cocles el. om drottning Dido i Kartago samt i åtskilliga även i Norden företrädda ålderdomliga plägseder. E.H. Gefle, se Gävle. Gefle dagblad, daglig frisinnad tidn., utg. i Gävle sedan april 1895. Redaktörer ha varit P. O. T. Petersson, Karl Magnus Lindh (1896— 1918) och J. E. Madén (från 1919). H.E. Gefle manufaktur-a.-b., grundat 1849, driver i Strömsbo invid Gävle omfattande bomullsspinneri och väveri. Aktiekapital 1,200,000 kr. Årl. tillverkningsvärde c:a 2 mill. kr., arbetarantal 350. T.E-r. Gefleposten, daglig morgontidn. av moderat politisk åskådning, utg. i Gävle, uppsatt 1864 av boktryckaren Carl Fredrik Blomberg, utkom 1867—73 under namnet ”Nya Gefle-Posten”, blev 1897 daglig. Bland red. märkas G. F. Hedvall (1870—1904), H. Äkerhielm (1904—06), Dan Äkerhielm (1906—12), Gustaf Eriksson (1916— 30). Red. och ansvarig utg. är sedan 1930 Axel R. Olsson (f. 1888). H.E. Gefle ångväveri a.-b., Gävle, grundat 1862, driver tillverkning av ylle- och sidenvävnader samt flaggduk. Årl. tillverkningsvärde c:a 4 mill. kr.; arbetarantal 350. Omslutning 1929 3,582,000 kr., därav aktiekapital 1 mill. T.E-r. Gegenbaur [-[gè'gan-baur],-] {+[gè'gan- baur],+} Carl, tysk zoolog och anatom (1826—1903), 1855 e. o., 1858 ord. prof, i anatomi i Jena, 1873 i Heidelberg, var en . Carl Gegenbaur. — 31 — — 32 —