Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geffroy, Auguste - Geffroy, Gustave - Gefion (mytologi) - Gefion (tidning) - Gefjon el. Gefion (mytologi) - Gefle - Gefle dagblad - Gefle manufaktur-a.-b. - Gefleposten - Gefle ångväveri a.-b. - Gegenbaur, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEFFROY
med vilken han var grundligt förtrogen. För
samlingsverket ”Histoire universelle”, utg. av
V. Duruy, författade
han ”Histoire des
états scandinaves”
(1851), utgav 1853 en
saml. tidigare okända
Karl XH-brev till
Ulrika Eleonora d.y., av
G. anträffade i
Lü-becks gymnasiebibl.,
vistades 1854 i
Sverige och Danmark för
arkivstudier och
utgav följ, år ”Notice
et extraits des manu-
scrits concernant 1’histoire ou la littérature
de la France qui sont conservés dans
les bibliothèques ou archives de Suède,
Dane-mark et Norvège” samt senare ”Gustave III
et la cour de France” (1867), varav utdrag
publicerats i ”Revue des deux mondes” 1864—
65 och utkommit i en dålig sv. övers., ”Gustaf
III och franska hofvet” (2 bd, 1864—65).
Värdefullast av G:s arbeten i nordisk historia är den
samling av instruktioner för franska
diplomater i Sverige och Danmark, varmed han bidrog
till det viktiga källverket ”Recueil des
instruc-tions données aux ambassadeurs et ministres
de France” (resp. 1885 och 1895). En varm
anhängare av skandinavismen, offentliggjorde
han i ”Revue des deux mondes” under 1850—
70-talen talrika uppsatser om nordiska
förhållanden. C.
Geffroy [zäfrpa’], Gustave, fransk kritiker
och konsthistoriker (1855—1926), en av
Frankrikes förnämsta publicister, förbunden med
Clemenceau (monografi över denne 1919),
framträdde också med stor framgång som ro
manförf. (”L’Enfermé”, 1893 m.fl.), men
ägnade sin mesta tid åt konstkritiken (”Vie
artisti-que”, 8 bd, 1892—1903) samt undersökning av
Europas museer (en katalogartad skildring i
12 bd 1900—13); författade även monografier
över Daumier (1901) m. fl. Från 1908 var han
ledare för Manufacture des Gobelins. E.W.
Gefion, myt., se G e f j o n.
Gefion, veckotidn., utg. i Lund 1832 av N. O.
Ahnfelt och J. H. Thomander (se dessa),
hu-vudsakl. innehållande kvicka och närgångna
art. om de teologiska lärarna i Lund. H.E.
Gefjon [ge’vjån] el. Gefion (sannolikt till
isl. gefa, giva, alltså: givarinnan), nord, myt.,
en av de mindre framträdande fornnordiska
gudinnorna el. asynjorna. Enl. en dikt av Brage
den gamle och uppgifter hos Snorre fick hon
av konung Gylfe i Svitiod ett jordstycke så
stort, som hon kunde plöja omkr. på dag och
natt. Härtill använde hon då fyra oxar från
Jotunheim, hennes egna söner. De plöjde så
djupt, att landet lossnade. Oxarna drogo det
ut i havet åt v., och G. fäste det där och
kallade det Själland (Seland). Men där landet legat,
uppkom enl. Snorre en sjö, Mälaren (isl.
Logrinn, d.v.s. sjön), där vikarna nu ligga som
halvöarna på Själland. Snorre uppger, att hon i
Danmark blev g. m. den förste konungen i
Lejre, Skjold. I eddadikten ”Lokasenna” svarar
Oden på Lokes beskyllningar mot henne för
lättfärdighet, att hon kände släktenas öden lika
väl som han. Enl. Snorres Edda är hon mö,
och de kvinnor, vilka dö som mör, tjäna
henne. — Hennes ställning i den nordiska
mytologien är oklar. Man har i henne velat se bl.a.
en emanation av Freja (som bl.a. har
tillnamnet Gefn) el. av Frigg. Möjl. är hon en lokal
åkerbruksgudomlighet. Plöjningsmyten har
motsvarigheter å andra håll, t.ex. i sagan om
romaren Horatius Cocles el. om drottning Dido
i Kartago samt i åtskilliga även i Norden
företrädda ålderdomliga plägseder. E.H.
Gefle, se Gävle.
Gefle dagblad, daglig frisinnad tidn., utg. i
Gävle sedan april 1895. Redaktörer ha varit
P. O. T. Petersson, Karl Magnus Lindh (1896—
1918) och J. E. Madén (från 1919). H.E.
Gefle manufaktur-a.-b., grundat 1849, driver
i Strömsbo invid Gävle omfattande
bomullsspinneri och väveri. Aktiekapital 1,200,000 kr.
Årl. tillverkningsvärde c:a 2 mill. kr.,
arbetarantal 350. T.E-r.
Gefleposten, daglig morgontidn. av moderat
politisk åskådning, utg. i Gävle, uppsatt 1864
av boktryckaren Carl Fredrik Blomberg, utkom
1867—73 under namnet ”Nya Gefle-Posten”,
blev 1897 daglig. Bland red. märkas G. F.
Hedvall (1870—1904), H. Äkerhielm (1904—06), Dan
Äkerhielm (1906—12), Gustaf Eriksson (1916—
30). Red. och ansvarig utg. är sedan 1930 Axel
R. Olsson (f. 1888). H.E.
Gefle ångväveri a.-b., Gävle, grundat 1862,
driver tillverkning av ylle- och sidenvävnader
samt flaggduk. Årl.
tillverkningsvärde c:a
4 mill. kr.;
arbetarantal 350.
Omslutning 1929 3,582,000
kr., därav
aktiekapital 1 mill. T.E-r.
Gegenbaur [-[gè’gan-baur],-] {+[gè’gan-
baur],+} Carl, tysk
zoolog och anatom
(1826—1903), 1855 e.
o., 1858 ord. prof, i
anatomi i Jena, 1873
i Heidelberg, var en . Carl Gegenbaur.
— 31 —
— 32 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
