Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gegenbaur, Carl - Geger - Gegerfelt, Wilhelm von - Geheime - Gehejmekonseil - Gehejmeraad - Gehejmestatsraadet - Gehenna, Hinnomsdalen - Gehlin, Hugo - Gehrcke, Ernst Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEHRCKE
av sin tids mest framstående morfologer och
har såväl genom sina djupgående forskningar
över ryggradslösa och ryggradsdjur, särsk. över
skelettet och extremiteterna hos de senare,
som genom sina utmärkta läroböcker i
hög grad bidragit till utvecklingen av den
jämförande anatomien. Bland G:s arbeten märkas:
”Untersuchungen der vergleichenden Anatomie
der Wirbeltiere” (1864—72), ”Grundriss der
vergleichenden Anatomie” (2 Aufl. 1878),
”Lehrbuch der Anatomie des Menschen” (1883),
”Vergleichende Anatomie der Wirbeltiere” (2
bd, 1898—1901). G. utgav från 1875
”Morpho-logisches Jahrbuch”. O.C-n.
Geger, se A 1 b a n e r.
Gegerfelt [jä’-], Wilhelm von, målare
(1844—1920), uppväxte i ett konstintresserat
W. von Gegerfelt: Hamnen i Göteborg på
1880-talet. Göteborgs museum.
hem i Göteborg, där fadern (Carl Fredrik
Victor v. G., 1817—1915) var stadsarkitekt;
slöt sig först till Düsseldorfskolan men
övergick — liksom Alfr. Wahlberg — till Paris, där
han upptog friluftsmåleriet i ljusa valörer;
målade sedan företrädesvis kustmotiv och mariner
från Frankrike, Venedig, Holland och
framförallt Sveriges västkust, ofta med stark
atmosfä-risk stämning. Under sina senare år var G.
bosatt i Torekov. E.W.
Geheime [gehal’-] (ty. gehei’m, hemlig), i
återgivande av vissa utländska titlar och
benämningar, t.ex. geheimearkiv, -råd,
det senare förr även om sv. förhållanden.
Gehejmekonseil [-säi’], under det danska
enväldet 1610—1770 benämning på den med
väsentligt inskränkta befogenheter och ändrad
organisation fortlevande kungl. rådkammaren.
Sedan G. av Struensee upphävts, återupplivades
den efter hans fall 1772 under namnet
Gehejme-statsraadet (se d.o.). C.
Gehejmeraad [-råd], dansk titel, med
motsvarigheter i andra länder, t.ex. Tyskland och
Ryssland. I Danmark använd sedan Kristian IV:s
tid, blev titeln efter enväldets införande 1660
den vanliga beteckningen för medl. av
ko
nungens Gehejmekonseil (se d.o.) men övergick
senare till att bli en ren hederstitel, berättigande
till plats i rangordningens l:a klass och
predikatet excellens. Varken denna titel el. de senare
uppkomna Gehejmekonferensraad och
Gehej-meetatsraad utdelas numera. C.
Gehejmestatsraadet [-råd-], benämning på den
efter Struensees fall 1772 återupprättade kungl.
rådkammaren (jfr Gehejmekonseil). Det
genom 1849 års grundlag upprättade statsrådet
ansågs som en fortsättning av G. Jfr
Danmark, historia. C.
Gehe’nna (grek., avlett ur hebr. gé hinnöm,
”Hinnoms dal”), Hinnomsdalen, tar sin
början v. om Jerusalem, följer stadsmuren mot
s., vänder sedan mot ö. Den är bebyggd, saknar
vatten och heter nu Wädi er-Rabäbi. Här låg
Tofet (se d.o.), platsen, där judarna läto sina
barn ”gå igenom eld” åt Molok (se denne).
Josias reformation ohelgade platsen, som sedan
blev ansedd för oren. Enl. senare tradition
förbrändes här liken efter förbrytare och
självdöda djur, vilket förklarar, att G. i N.T.
kommit att betyda de fördömdas vistelseort efter
döden (Mark. 9:43—47, Matt. 10:28 m.fl.). G.Bsm.
Gehli’n, John Erik Hugo, konstnär (f. 8/»
1889), har studerat i Stockholm och utomlands
samt utbildat sig på flera av måleriets områden
ävensom på träsnittets och slutl. på
träskulpturens. G. har målat porträtt och landskap
samt utfört altarbilder o.a. dekorativa kyrkliga
arbeten (bl.a. glasmålningar och målad
skulptur) i flera skånska kyrkor, särsk. i S. Sallerup
och i Mariakyrkan i Hälsingborg
(orgelbröst-ning och altarskrank 1928—31). Som målare är
G. representerad i ett flertal museer i Sverige
och Finland, som grafiker (c:a 150 träsnitt)
dessutom i många utländska samlingar. Under flera
år var G. J. Skovgaards medhjälpare vid
mosaikmålningen i Lunds domkyrkas absid. G.
har också framträtt som illustratör till egna
o.a:s dikter (”Stillsamma dikter”, 1918 m.fl.).
— G:s hustru E s t h e r G., f. Henriques (f. 24/s
1892) har också framträtt på måleriets område
som en koloristisk talang, särsk. märkas
hennes fisk-stilleben. E.W.
Gehrcke [gè’rka], Ernst Johan n, tysk
fysiker (f. 1878), 1920 chef för
Physikalisch-tech-nische Reichsanstalt i Charlottenburg och 1921
prof, i fysik vid univ. i Berlin. G. har
framgångsrikt studerat de optiska
interferensfeno-menen. Jämte O. Reichenheim upptäckte han
de s.k. anodstrålarna (se d.o.). Hans senare
undersökningar beröra atomfysikaliska och
re-lativitetsteoretiska problem. Bland G:s skrifter
märkas ”Die Strahlen der positiven
Elektrizi-tät” (1909), ”Theorie der Atomkerne” (1920),
”Physik und Erkenntnisstheorie” (1921). N.R-e.
Uppslagsbok. XI.
2
— 33 —
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
