Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer, 4. Karl Reinhold - Geijer, 5. Gottschalk - Geijer, 6. Herman - Geijer, 7. Erik - Geijer, 8. Per - Geijer, von, ätt - Geijer, 1. Knut von - Geijerstam, af, ätt - Geijerstam, 1. Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEIJER
Ueberwegs ”Grundriss der Geschichte der
Phi-losophie”. Flerårig red. av ”Ny sv. tidskr.”,
utgav G. även ”Uppsala univ. 1872—1897”
(festskrift 1897). P.E.L.
5) Salomon Gottschalk Alfons G., bror
till G. 3), militär (1850—1924), underlöjtnant
vid Svea art.-reg. 1869, major i armén 1890 och
vid Vendes art.-reg. 1892, överstelöjtnant vid
Andra Göta art.-reg. 1894, överste och chef för
reg. 1895 och för Första Svea art.-reg. 1898,
generalmajor, generalfälttygmästare och
inspektör för art. 1902, avsked 1903. G. var 1877
—86 art.-stabsofficer och 1890—95 chef för
Art.-staben samt under sin militära tjänstetid
led. av ett flertal kommittéer, bl.a. kommittén
för rikets fasta försvar 1897—98. Han var
fullmäktig i Jernkontoret 1889—1918, led. av
Järn-vägsrådet 1917—19 och efter avskedstagandet
v. verkställande direktör i Trafik a.-b.
Grängesberg—Oxelösund 1903—16. E.Bz.
6) Anders Herman G., kusins sonson till
G. 2), språkman (f. 17/u 1871), fil. lic. i Uppsala
1906, docent i nordiska språk 1918, fil.
heders-d:r 1927; prof:s titel 1930; sedan 1914
sekreterare i undersökningen av sv. folkmål och
föreståndare för landsmålsarkivet i Uppsala, som
han skapat. Själv en utomordentlig kännare
av sv. folkmål och sv. folkminnen, torde G. ha
största förtjänsten av det nutida livliga
insamlingsarbetet inom dessa områden. G. utger
landsmålsarkivets i Uppsala frågelistor och har
förf, gedigna språkvetenskapliga avh. samt
åtskilliga utredningar rörande
organisationsfrågor. E.Tld.
7) Erik Gustaf G., sysslings son till G. 4),
justitieråd (f. 17/i2 1883), jur. kand, i Uppsala
1907, assessor i Svea hovrätt 1915, hovrättsråd
där 1920, biträde i Justitiedep. i skilda
lagstiftningsfrågor 1920—25, revisionssekreterare 1924,
justitieombudsman 1925, justitieråd 1929. E.K.
8) Per Adolf G., son till G. 5), geolog och
bergsvetenskapsman (f. 7/s 1886), fil. d:r i
Uppsala 1910, docent i
petrografi och
malmgeologi vid
Stockholms högsk. 1910—
25, 1916—31
statsgeo-log, fick 1927 prof:s
titel och kallades 1931
till prof, i mineralogi
och geologi vid
Tekniska högsk. G:s
vetenskapliga arbeten
ha i allm. haft en
praktisk syftning och
behandla huvudsaki.
Sveriges malmer och deras geologi; av de
gruvfält, som han behandlat, må nämnas Kiruna-
vaara, Luossavaara och Tuollavaara, Vittangi,
Falun och Riddarhyttan. G. har jämfört de sv.
malmförekomsterna med mera kända utländska
och för detta ändamål gjort vidsträckta
utländska studieresor, däribland till Nordamerika
och Nordafrika. På malmgeologiens område är
G. en forskare med internationellt anseende.
K.A.G.
Geijer, von, adlig ätt, utgrenad från släkten
Geijer (se d.o.).
1) Knut Ebbe von, ämbetsman, politiker
(f. 12/s 1864), v. häradshövding 1892,
borgmästare i Trälleborg
1895—1929. G.
invaldes i A.k. 1902, där
han 1903—05 var
partilös (moderat
högerman), 1905—08
medl. av Nationella
framstegspartiet, vars
förtroenderåd han
tillhörde. Led. av F.k.
sedan 1909, anslöt
han sig till F.k:s
moderata parti, 1912 till
Nationella partiet.
Medl. av Konstitutionsutskottet 1908, 1911—20
och från 1922, dess v. ordf. 1924, ordf. 1925—
29. 1931 var han jämväl led. av Andra
lagutskottet. G. har varit statsrevisor 1912—19
(ordf. 1916—19), medl. av högerns
förtroenderåd sedan 1922 och tillhört en mängd
parlamentariska kommittéer, kommissioner o.s.v.
1906 var han en av undertecknarna av den s.k.
Påbodamotionen och medl. av den Lindmanska
rösträttskommittén s.å. Th.
Geijerstam, a f, adlig ätt, utgrenad från
släkten Geijer (se d.o.).
1) Gustaf af G., förf. (1858—1909), fil.
kand, i Uppsala 1879, medarbetare i
”Aftonbladet” 1884—86, i
”Dagens nyheter”
1891—93. G. valde
förf.-banan och
proklamerade principen
”att utan bitankar
skildra mänskorna
för deras egen skull”.
1882 kom
novell-saml. ”Gråkalit”,
följd av ytterligare 26
prosaböcker. Med
”Fattigt folk” (1884,
1889), slog han
ige
nom. Studentromanen ”Erik Grane” (1885) vill
ge en bild av hans egen generations brytningar
och famlande. ”Pastor Hallin” (1887) skildrar,
i Ibsens och Kiellands spår, mannen, som slår
— 47 —
— 48 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
