Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geikie, 2. James - Geiler, Johann (von Kaysersberg) - Geinitz, 1. Hans Bruno - Geinitz, 2. Eugen - Geirangerfjorden - Geirröd - Geisa - Geiserik, Gaiserik, Genserik - Geisha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEILER
i Edinburgh 1882—1914. G:s arbetsfält var
glacialgeologien, och han indelade
kvartärpe-rioden för England och Skottland i ett
flertal nedisningar med mellanliggande
interglacia-la skeden; även inom den prehistoriska
arkeologien var han verksam för att bestämma tiden
för människans uppträdande i Europa. K.A.G.
Geiler [gal’-], J oh ann (kallad von K a
y-sersberg, efter sin hemort i Oberelsass),
tysk teolog (1445—1510), predikant i
Strass-burg, berömd för sina folkliga, av en ofta
burlesk humor präglade predikningar, vari han
oförskräckt gisslade kyrkans svagheter. Med
all sin skarpa kritik av denna och krav på
dess reformering var dock G. en trogen
kyrkans son och renlärig skolastiker. — Litt.:
E. F. R. v. Diersburg, ”Komik und Humor bei
G. v. K.” (1921). S.N.
Geinitz [gäTnits]. 1) Hans Bruno G.,
tysk geolog (1814—1900), prof, vid
Polytekni-kum i Dresden 1850—94, ägnade sig särsk. åt
Sachsens geologi och beskrev dess karbon- och
permsystem. K.A.G.
2) Eugen G., den föregåendes son, geolog
(1854—1925), prof, i mineralogi och geologi vid
univ. i Rostock 1878, ägnade sig väsentligen åt
studiet av Mecklenburgs geologi, grundläde
1889 en geologisk undersökning för
Mecklenburg, insamlade där geologiska data och
sammanförde ett geologiskt ”Landesmuseum”. G.
har utg. ett flertal arbeten, väsentl. över
undergrunden i Mecklenburg och om
glacialgeolo-giska spörsmål. Han förfäktade istidens enhet
och bestred existensen av varma
interglacial-perioder. K.A.G.
Geirangerfjorden [gai-], fjord i Möre fylke,
v. Norge, ö. förgrening till Storfjordens s. arm
Sunnylvsfjorden. G. begränsas av 1,000 m.
höga, lodräta bergväggar med talrika vattenfall,
däribland Syv Söstre, och anses som en av
Norges vackraste fjordar. Från dess inre går
en livligt trafikerad turistväg till
Gudbrands-dalen. S.
Geirröd [gäi’r-]. 1) Fornnordisk sagokonung,
se G r i m n i s m a 1. — 2) Enl. Snorres Edda
en jätte, som dräptes av Tor.
Geisa, se G é z a.
Geiserik [gai’-], Gaiserik, Genserik,
vandalisk konung (d. 477), efterträdde 428 sin
halvbror Gunderik, förde sitt folk från
Spanien till Afrika, där han efter många strider
med ståthållaren Bonifatius 439 intog Kartago,
som han gjorde till huvudstad för ett rike,
vilket genom sin flotta var det mäktigaste vid
Medelhavet. I samband med inre italienska
tvister, i vilka G. inblandades, plundrade han
455 Rom. Han underkuvade vidare bl.a. Sar-
Geirangerf jorden.
dinien, Korsika och delar av Sicilien. G. var
en av den germanska folkvandringens största
härskargestalter. B.
Geisha [gei’j’a], sino japanskt ord, som
betyder ”konstnär”, är termen för de japanska
flickor, som efter ofta mångåriga kurser i
särskilda skolor, där de övats i sång, musik, dans,
teceremonier m.m., uppträda dels på teatrar,
dels vid fester och på restauranger för att
underhålla gäster. Ofta äro de förhyrda från
Japansk geisha.
— 51 —
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
