Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gejser, geysir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEJSER
G. uppträda i trakter, där berglagren genom
pågående el. geologiskt sett nyligen avslutad
vulkanisk verksamhet äro uppvärmda. Vattnet
samlas i mer el. mindre rörformiga brunnar
och uppvärmes från den varma sidostenen,
men då vattenpelarens nedre delar befinna sig
under ett betydande tryck, höjes därigenom
vattnets kokpunkt: vid 10 m. djup till 121°,
vid 50 m. till 159°, vid 100 m. djup till 185°.
När vattnet i g:s djupare delar nått
kokpunkten, stiga blåsor av vattenånga upp från
djupare till högre vattenskikt och vidga sig starkt.
Den ovanför liggande vattenpelaren lyftes,
varigenom trycket minskas. Vattnets temp. i de
djupare delarna av g. kommer alltså då att
ligga över kokpunkten, en plötslig
explosionsartad ångbildning inträder, och de i g.
befintliga vattenmassorna slungas ut: g. är i
verksamhet. Utbrottet upphör efter en stund, g.
fylles på nytt med vatten, och när
uppvärmningen nått den kritiska punkten, sker nästa
utbrott. Men det är ej nog med att vattnet
når denna kritiska punkt, utan för att ett
utbrott skall komma till stånd, synes g.-brunnens
el. -rörets form vara av en avgörande
betydelse. H. Kayser har påpekat, att om g.-brunnen
vore cylindrisk, skulle vattenmassorna genom
konvektionsströmmar få samma temp. och
möjl. bringas till kokning, men någon
explosionsartad ångbildning, alltså ett g.-utbrott,
skulle ej inträffa. Har däremot g.-brunnen
någon av de former, som lig. visar, inträffar
ingen, el. endast delvis, temp.-utjämning. Vid 1
och 3 är brunnen sammanträngd till ett rör,
så att endast en del av vattnet kommer i
strömning och får sin temp. utjämnad. Vid 2
Olika typer av gejserbrunnar.
kommer det uppstigande varma vaitnet ej
längre än till b, där det slutl. blir överhettat och
kommer i kokning. Form 1 torde vara den
vanligaste; den har trol. urspr. varit
cylinderfor-mig, men på gr. av att temp. i g:s övre del är
lägre än längre ned, ha på brunnens väggar
avsatt sig sinteravlagringar, som avsnört
brunnen till ett rör. G:s vatten innehåller näml.,
liksom vattnet i andra varma källor, rikligt
med lösta ämnen, vilka avsätta sig huvudsaki.
kring g:s mynningar och bilda koner, kupoler
el. kratrar omkr. dessa (se Geysirit).
G. finnas huvudsaki. på Island, i Yellowstone
national park i Wyoming, U.S.A., och på
Nord-ön, Nya Zeeland. Dessutom finnas enstaka el.
mindre grupper av g. på Säo Miguel, Azorerna,
i Chile, Guatemala, Costarica,
Bismarcksarkipe-lagen, Japan, Kalifornien, Tibet m.fl. platser.
Gej serkrater. Castle Geysir i Yellowstone national
park, U.S.A.
En av de bäst kända g. är St. G e y s i r på Is
land, 90 km. ö.n.ö. om Reykjavik. Den har
byggt upp en kupol av kiselsinter, vars topp
ut-göres av ett vattenbäcken, 18—19 m. i diam,
och 2 m. djupt. Detta bäcken fortsätter nedåt
i ett c:a 3 m. tjockt rör, minst 23 m. djupt. St.
Geysir hade mindre utbrott var 80—90 :e min.
och större var 24—30 :e tim., då vattenångorna
slungades upp till en höjd av 30—35 m., ibland
ända till 70 m. Uppehållet mellan utbrotten har
emellertid varit mycket olika vid olika tider:
1772 uppgives det till V2 tim., 1805 8 tim., 1860
4—5 dagar, 1883 20 dagar, 1905 3—8 dagar.
Sedan o. 1914 har St. Geysir ej varit i
verksamhet, trol. en följd av ett vulkanutbrott, som
den 45 km. i s.ö. belägna Hekla då hade.
Genom ett dylikt förstördes också gejsern
Wai-mangu vid vulkanen Tarawera på Nordön, Nya
Zeeland, på sin tid jordens största g., som
slungade ett bläcksvart, med slam och stenar
uppblandat vatten till en höjd av 90—150 m.,
— 55 —
— 56 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
