Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelder, Aert de - Gelderland - Geldern - Geldner, Karl Friedrich - Gelé - Gelélavar - Gelert, Otto - Gelésvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GELDERLAND
A. de Gelder: Självporträtt. Städelsches Institut,
Frankfurt a.M.
Gelderland [zä’ldarlant], prov, i
Nederländerna, mellan Zuiderzee och tyska gränsen (se
karta vid Belgien); 5,091 kvkm.; 818,709 inv.
(1930). Större delen av G. utgöres av det n.
om Rhen belägna, glest befolkade Veluwe,
vilket är täckt av istidsavlagringar och klätt av
hedar och mossar. S. om Rhen utgöres G. av
ett fruktbart marskland. Den tätt befolkade
trakten mellan Waal och Lek kallas Betuwe
(”gott land”), och inv. leva här av jordbruk,
industri och handel. Huvudstad är Arnheim.
Jfr G e 1 d e r n. H.Bm.
Geldern, under äldre tid grevskap och
her-tigdöme kring nedre Rhen, numera uppdelat
mellan Preussen och Nederländerna. G.
tillhörde sedan 800-talets slut det tyska riket, blev
på 1000-talet grevskap och 1339 hertigdöme.
1371—79 fördes det s.k. geldernska
arvsföljds-kriget om besittningen av G., som därefter kom
att tillfalla hertigarna av Jülich. 1423—77
styrdes G. av Arnold av Egmont, blev föremål för
Karl den djärves av Burgund erövringsförsök
men behöll sin frihet i kamp mot arvtagaren
av Burgund, kejsar Maximilian I. Kejsar Karl
V införlivade 1543 G. med Nederländerna.
Under nederländska frihetskriget uppdelades G.:
dess n. del (senare den nederländska prov.
Gelderland, se d.o.), kom för framtiden att
tillhöra de fria Nederländerna, dess s. del, det
s.k. övre G., tillhörde de spanska, senare
österrikiska Nederländerna. Denna del kom efter
växlande öden under 1700-talet att 1814
uppdelas på Preussen och Nederländerna, vars
anpart införlivades med prov. Limburg. [LA.]
Geldner [gä’lt-], Karl Friedrich, tysk
språkforskare och orientalist (1853—1929), 1890
prof, i Berlin, 1907 i Marburg. G:s förnämsta
verk är den stora, men ofullbordade uppl. av
”Avesta” (eng. och ty. uppl., 3 bd, 1885—95).
Bland hans produktion ,i övrigt på det iranska
området märkas ”Metrik des jüngeren Avesta”
(1877) samt avd. ”Avestalitteratur” (i
”Grund-riss der iranischen Philologie”, 2, 1896—1904).
G:s produktion på det indiska området berör
nästan uteslutande Rigvedatolkningen; hans
jämte R. Pischel utg. ”Vedische Studien” (3 bd,
1888—1901) var banbrytande inom
vedaforsk-ningen, och hans övers, av ”Rigveda” (1923)
är f.n. den mest auktoritativa Rigvedaövers.
Dessutom märkas ”Siebenzig Lieder des
Rigveda” (jämte A. Kaegi 1875) och ”Rigveda in
Auswahl mit Kommentar” (2 bd, 1907—09).
C.F.
Gelé [Jele’] (från fra. gelée, till lat. gela’re,
bringa till frysning). 1) Kem., detsamma som
gallert, se G e 1. — 2) Kokkonst, stelnad vätska,
uppkommen av limhaltiga animala produkter,
ss. buljong el. pektinhaltiga fruktsafter.
Gelélavar, Collema’ceæ, grupp av lavar med
blad- el. skorplik homeomer bål, gonidierna,
vilka övervägande äro blågröna alger av fam.
Nostoca’ceæ, likformigt fördelade i grupper el.
pärlbandslika cellkedjor och hyferna inbäddade
i ett genom ombildning av gonidiernas
membraner bildat, i vatten starkt svällande slem.
Den vegetativa fortplantningen sker genom små,
på bålens yta bildade förökningskroppar. G.
växa vanl. på fuktigare ställen än andra lavar
och ha i regel mörkgrön el. olivbrun, i torrt
tillstånd svartaktig färg. De viktigaste
hithörande släktena äro Colle’ma och Lepto’gium. O.Gz.
Gelert, Otto, dansk botanist (1862—99),
farm. kand. 1883 och en tid anställd på apotek,
1894 kemist vid sockerraffinaderi, 1898 e.o.
assistent vid Botanisk Museum i Köpenhamn.
G. var florist och ägde som sådan en skarp
blick för det karakteristiska hos olika
växtformer, lämnade bidrag till dansk floristik i
J. Langes handbok, utgav jämte K.
Friderich-sen exsickatverk över Rubus och 1888 en större
systematisk avh. över detta släkte ävensom
undersökningar över Rosa, Mentha, Batra’chium
och Prfmula. O.Gz.
Gelésvampar, till fam. Auricularia’ceæ,
Tre-mella’ceæ och Dacryomyceta’ceæ hörande
ba-sidsvampar, som uppträda å murken ved,
multnande trädgrenar, timmer m.m. och äro
för
— 59 —
— 60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
