Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellerstedt, 1. Albert Theodor - Gellerstedt, 2. Nils Otto - Gellerstedt, Pehr Erik - Gellert, Christian Fürchtegott - Gellius, Aulus - Gellivare - Gelnhausen - Gelning el. geling - Gelon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GELLERSTEDT
friluftsmåleriets landvinningar (1866). G:s
akvarellkonst (väl representerad på
Nationalmuseum) är graciös och luftig, idyllisk och intim.
Av stort topografiskt och konstnärligt värde är
hans på Nordiska museet förvarade saml.
akvareller och teckningar: ”Det Stockholm som går”.
Även som grafiker har G. varit flitigt verksam
och skapat verk, präglade av känsla för det
intima och luftiga i sv. natur. Som lärare för vår
första moderna etsningsskola 1876 samt för bl.a.
A. Lindman, F. Hermelin och A. Zorn har G
haft betydelse. — I sin diktning anknöt G. till
den linje, som representeras av Runeberg och
Robert v. Kræmer. Med sina ”Dikter” (2 saml.
1871 och 1881) inaugurerade han realismen i sv.
lyrik. I dessa samt i ”Eflersommar” (1891) och
”Gamla visor” (1900) visade sig G. som en äkta
visans sångare av idyllisk, gammaldags
läggning. I två prosasaml. ”Från hult och täppor”
(1906) och ”Ur gläntor och snår” (1909) har G.
samlat en serie skisser om blommor och fåglar.
De höra till det bästa i sitt slag. G. har även
övers, tysk och fransk lyrik. 1901 invaldes han
i Sv. akad. (inträdestal över Fr. Sander). G:s
”Samlade dikter” utgåvos 1914 i 2 bd av Fr.
Vetlerlund, ”Valda dikter”, 1927, samt ett urval
av hans prosaskisser ”Ur gläntor och snår”,
1931, av H. Schiller. Ett urval av G:s grafik
ombesörjdes 1918 av R. Hoppe. — Litt.: H.
Schiller, ”Diktare och idealister” (1928), ”A. T. G.”
(i ”Sveriges allmänna konstförems
publikationer”, 40, 1931). Schr.
2) Nils Otto G., civilingenjör,
stads-planeexpert (f. ®/7 1875), har utfört stadsplaner
o. a. därmed sammanhängande utredningar för
ett stort antal sv. städer o.a. samhällen. G.W. W.
Gellerstedt, Pehr Erik, läkare (1815—81),
med. d:r 1841 i Uppsala, docent i praktisk
medicin 1844 (specimensavh. ”Bidrag till den
tu-berkulösa lungsotens nosografi och patologi”),
1845 t.f. lärare i rättsmedicin vid Karolinska
inst. och 1848 prof, i praktisk medicin i Lund.
G:s vetenskapliga produktion var ej synnerligen
stor. Däremot var han en ypperlig lärare,
ordnade den kliniska undervisningen och var den,
som i Lund först införde den fysikaliska
diagnostiken. Å.Ch.
Gellert, Christian Fürchtegott, tysk
förf. (1715—69), prof, i Leipzig 1745. G. utgick
från de tyska moraliska veckoskrifternas krets
och ville genom sin diktning i angenäm form
meddela en allmänt förståndsmässig uppfostran
till sedlig vandel. Särsk. berömda blevo hans
”Fabeln und Erzählungen” (1746—48; sv. övers.
1763; ny övers, av Bellman 1793), i vilka han
okonstlat och älskvärt, ej utan en viss
rokokograce och i ett för tiden ovanligt klart och rent
språk skildrar karaktärstyper i tidens vanliga
stil. I sina ”Moralische Vorlesungen” (1770)
varierar han ytterligare dylika typer. I sin
roman ”Leben der schwedischen Gräfin v. G***”
(1747—48; sv. övers.
1757) söker han
efterbilda Richardsons
engelska sentimentala
roman men har blott
lyckats åstadkomma
en äventyrsskildring i
tidens stil, kryddad
med moraliska
betraktelser, utan
psykologi och sanning.
Av G:s ”Geislliche
Oden und Lieder”
(1757—59) finnas
övers, i Sv. ps. n:r 151, 252, 453. Hos G.
har gammaldags tysk religiositet färgats av
upplysningens tolerans och moraliska sinne.
Genom sin personlighet lika mycket som genom
sina skrifter blev G. sin tyska samtids mest
upp-burne skald. Han är representant för de mest
älskvärda sidorna av tyskt småborgerligt väsen
och en god typ för den fromsint lojala
upplysningen i Tyskland. ”Sämmtliche Werke” (10 bd,
1784); ”Dichtungen” (1892). — Litt.: J. A.
Cra-mer, ”C. F. G:s Leben” (1775; sv. övers. 1779);
A. Stein (pseud. för H. Nietschmann), ”C. F. G.”
(2 Aufl. 1901). E.E-k.
GeTlius, A u 1 u s, romersk förf. (f. c:a 130
e. Kr.), lärjunge till Sulpicius Apollinaris.
Under ett studieår i Aten började G. samla och
ordna sina excerpter till ett verk, som under
namnet Noctes Atticæ (”Attiska nätter”) utgavs
o. 170. Innehållet är mycket omväxlande,
litteraturhistoria, filosofi, geometri, antikviteter,
juridik, underverk m.m., allt i små ytliga
uppsatser, ofta rent plagiat. Värdefulla äro en del
notiser om och citat ur numera förlorad
litteratur. S.Ss.
Gellivare, se Gällivare.
Gelnhausen [gäTnhåuzan], stad i
Hessen-Nassau, 37 km. ö.n.ö. om Frankfurt a.M.;
4,812 inv. (1925). — G. har ansenliga
bygg-nadsminnen från d.ä. medeltiden, framförallt
rester av Fredrik Barbarossas kejsarpalats samt
det forna rådhuset, båda i senromansk stil,
jämte Marienkirche (från 1200-talet) i
över-gångsstil till gotiken. Stora delar av
stadsmuren äro också bevarade. J.C.;E.W
Gelning el. g e 1 i n g, snedskärningen i ett
segels dukar. G. kallas uppskärning, då seglets
buktning är inåtvänd, ss. råsegels underkant,
rund, om den är utåtvänd, ss. gaffelsegels undre
lik. H.S-k.
Gelon, tyrann i Gela och Syrakusa (d. 478 f.
Kr.). G. var Hippokrates’, tyrannens i Gela.
— 63 —
— 64 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
