Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelon - Gelsemium - Gelsenkirchen - Gelsenkirchner Bergwerks A.-G. - Gelton, Toussaint - Gelzer, 1. Heinrich - Gelzer, 2. Heinrich - Gem (ädelsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEM
Domkyrkan och medeltida hus i Gelnhausen.
general och räddade efter dennes död makten
åt hans barn, blev själv härskare i Gela 491
och intog 485 Syrakusa, där han regerade till
sin död. Hans broder Hieron blev tyrann i Gela.
G. erövrade efter hand hela ö. Sicilien, förmälde
sig med Damarete, dotter till tyrannen i
Agri-gentum, och var lika stor som krigare och som
regent. Hans mest berömda seger är den över
kartagerna vid Himera 480 (enl. antik uppgift
samma dag som slaget vid Salamis), varigenom
orientalernas frammarsch åt v. hejdades. G.
efterträddes av sin broder Hieron. Själv
dyrkades han som heros efter sin död. N.V.
Gelse’mium, växtsläkte av fam. Logania’ceæ
med 2 arter, vedartade slingerväxter med stora,
klocklika, gula el. vita blommor. Rotstockarna
av G. sempervi’rens i Nordamerika och G.
elegans i Ostasien innehålla en i medicinen
tidigare använd alkaloid, gelseminin. A.V-e.
Gelsenkirchen [gäTzonkirzon], stad i prov.
Westfalen, Preussen, n.ö. om Essen vid
Rhen-Herne-kanalen; 330,186 inv. (1930; 16,000 1871).
Med G., som erhöll stadsrättigheter 1875,
införlivades Horst och Buer 1928. G., som ligger
i centrum av Ruhr-området, är Europas
viktigaste kolstad; c:a 59,000 man arbeta i de 61
gruvorna. Tack vare rikedomen på kol har en
storartad järn- och stålindustri uppstått; vidare
har G. kemisk industri, glas- och spegelfabriker,
möbelfabrikation m.m. — Den första gruvan
anlades 1858 av ett engelskt bolag. Jfr
Ruhr-området. H.Bm.
Gelsenkirchner Bergwerks A.-G.
[gä’lzankir^-nar bä’rg-], tysk industrifirma, som före kriget
drev en omfattande produktion av stenkol och
stål i Ruhr området. Arbetarantalet var c:a
50,000. Efter kriget har den egna verksamheten
minskats (endast 5,000 arbetare), men G. har
blivit holding company för den tyska
stålindustrien, framförallt Vereinigte Stahlwerke A.-G.
Dess aktiekapital är 263 mill. rmk. T.E-r.
Gelton, Toussaint, holländsk målare (o.
1630—80), utbildades sannolikt i Haag under
påverkan av G. Dous genremåleri, ävensom av
Poelenburgs mytologiska landskap, blev 1655
medl. av Lukasgillet i Amsterdam, uppträdde
några år senare i Sverige, där han också
uppehöll sig på 1660-talet. 1674 dansk hovmålare,
utförde han porträtt av flera furstliga personer
m.m. samt stannade resten av sitt liv i
Danmark. G. målar omsorgsfullt men något torrt;
hans format är vanl. litet; man har av honom
även miniatyrer i gouache. I Nationalmuseum,
Stockholm, finnas av G.: porträtt av Karl X
Gustav och hans syster Maria Eufrosyne samt
av prins Jörgen av Danmark jämte ”Yngling,
skrivande vid ett ljus”. Verk av G. finnas i
flera enskilda samlingar i Sverige, vidare i
några tyska museer samt i Danmark, särsk. i
Kunstmuseet, Köpenhamn (”Nymfer i ett
landskap”, ”Den lärde och döden”, ”Tobias och
ängeln”). E. IV.
Gelzer [gäTtsar]. 1) Heinrich G., tysk
historiker (1813—89), 1843—50 prof, i Berlin,
bodde sedan i Basel, utgav 1852—70
”Protestan-tische Monatsblätter für innere Zeitgeschichte”
och främjade ss. storhertigens av Baden
rådgivare sedan 1859 överenskommelsen mellan
Baden och Preussen. — Litt.: F. Curtius, ”H.
G.” (1892). [B.]
2) H e i n r i c h G., den föregåendes son,
historiker (1847—1906), prof, i Heidelberg och
Jena. G. gjorde sig bemärkt som tysk
patriotisk politiker. Han var en man av
utomordentlig språklig och historisk lärdom, en utpräglat
kritisk begåvning med spec. intresse för Balkan
och Orienten. Bland hans skrifter märkas
”Sextus Julius Africanus und die byzantinische
Chronographie” (1880—98). Lm.
Gem, plur. g e m m e r (lat. gemma, ädelsten),
ädel- el. halvädelstenar (i äldsta tider även bitar
av ben, elfenben och steatit), försedda med
bilder el. skrivtecken. Man brukar skilja på g. i
inskränkt mening med bilden ingraverad (i
n-t a gli o), avsedda vanligast till sigill, och k
a-m é e r, som ha bilden i upphöjt arbete (relief)
och som använts till prydnadsföremål, till att
smycka bägare, vapen, gudabilder o.s.v.
Glyptiken, d.v.s. konsten att skära bilder i sten,
var känd redan i förhistorisk tid. För Baby-
Uppslagsbok. XI.
— 65 —
— 66 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
