Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemini - Geminiani, Francesco - Geminos - Gemla - Gemla fabrikers a.-b. - Gemma - Gemmi - Gemmipara - Gemmulæ - Gemperlin (Gemperle, Kemperle), Tobias - Gems - Gemyt - Gemäuerthof - Gen - Gen. - Genant - Genarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENARP
Castor (a) och Pollux äro av 2:a
magnituden. Ch.
Geminia’ni [je-], Francesco, italiensk
violinist, tonsättare och musikskriftställare
(1674—1762), lärjunge till Corelli; bodde först
i Neapel, senare i London och Paris. G. har
samtidigt med Veracini haft stor framgång i
England. Där skrev han sitt mest betydande
arbete ”The art of playing on the violin”, som är
den första violinskolan. Dessutom
komponerade han ett stort antal sonater för violin,
concerti grossi för orkester och skrev talrika
teoretiska verk. Man förebrådde honom att
överdrivet använda vibrato i sitt violinspel,
varför han i Italien häftigt angreps inom
konstnärskretsar. H.M.
Ge’minos, grekisk astronom och matematiker
(o. 70 f. Kr.). Bland G:s’ skrifter märkes en
kommentar till Poseidonios’ (se denne) arbete
”Peri meteoron”, i utdrag bevarad från 6:e
årh. (uppl. med tysk övers, av K. Manitius,
1898). — Litt.: C. Tittel, ”De G. Stoici studiis
mathematicis” (1895). Ch.
Gemla, se G ä m 1 a.
Gemla fabrikers a.-b., se D i ö.
Gemma, (lat.), ädelsten (jfr G em); astr., se
Corona; bot., knopp.
Gemmi, pass i Bernalperna, Schweiz; 2,329
m.ö.h.; förbinder Kander- och Leukdalarna.
O.P.
Gemmipa’ra, kallas blad, vilka utbilda till
könlös förökning av växten tjänande
adventiv-knoppar, ss. hos Bryophy’llum, Bego’nia,
ängskrasse, ett flertal ormbunkar m.fl. O.Gz.
Ge’mmulæ, små, iher el. mindre kulformiga,
särsk. hos sötvattensvampar (se d.o.)
förekommande groddknoppar, som på hösten uppstå
av en samling parenkymceller, kring vilka
cylindriska celler med skelettbildningar,
omgivna av en dubbel kutikula, lagra sig. På
våren växa nya svampar ut ur det inre lagret
av g. O.C-n.
Gemperlin (Gemperle, Kemperle),
Tobias, målare (1550—o. 1602), trol. av
schweizisk börd. 1576 el. 1577 anlände G. till
Danmark och tog tjänst hos Tycho Brahe på
Ven. Sannolikt är det G., som utfört den
konstnärliga dekorationen på murkvadranten med T.
B:s porträtt på Uranienborg. Endast ett
signerat porträtt av G:s hand är känt, näml, av
A. Sörensen Vedel (på Frederiksborg) av 1578.
Med utgångspunkt från detta har emellertid en
hel serie porträtt kunnat tillskrivas G., bl.a.
en familjebild (den Laxmanska) i Bosjöklosters
kyrka och en (den Spegelska) från Borgeby
kyrka (nu i Lunds univ:s hist. museum). G. är stel
och enahanda i uppställningen men relativt
god karaktärsskildrare och stoffmålare. W.Kln.
Gemmipasset i Bernalperna.
Gems, se Gäms.
Gemy’t [ge- och je-] (från ty. Gemüt),
sinnelag (särsk. förr); rikt känsloliv; fryntlighet,
godmodighet. — Gemytlig, fryntlig, godmodig.
Gemäuerthof [gamåi’orthäf], riddargods i
Kurland, ung. 30 km. s.v. om Mitau, bekant
genom det slag, som 16/t 1705 här utkämpades
mellan de bortåt 7,000 man starka svenskarna
under generalmajor A. Lewenhaupt och minst
12,000 ryssar under fältmarskalk B.
Sjere-metev. Striden, som pågick o. % 6—% 10 e.m.,
artade sig i början, särsk. på v. flygeln, illa
för svenskarna, då det sv. kav. hade svårt att
reda sig mot det minst dubbelt så starka ryska.
Det sv. inf. hävdade dock sin överlägsenhet,
och till slut måste ryssarna vika med förlust
av kanoner och tross. Svenskarna förlorade
bortåt 2,000 man, ryssarna sannolikt något
mera. Lewenhaupt måste visserligen snart draga
sig tillbaka till Riga, men nederlaget fördröjde
avsevärt ryssarnas operationer. P.S.
Gen (plur. gener), detsamma som
arvenhet (se d.o. och Ärftlighetslära).
Gen., förkortn. för genitiv och genus.
Genant [sv. uttal fena^t] (fra.), se G è n e.
Genarp, s:n i Bara hd, Malmöhus län, på och
s.v. om Romeleåsen; 64,64 kvkm., därav 62,93
land; 1,790 inv. (1931; därav inom
stationssamhället G. 500); 32,87 kvkm. åker (1927; 52,2%
av landarealen), 21,87 kvkm. skogsmark.
Egendomar: Häckeberga och Toppeladugård. —
— 73 —
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
