GENERALDISTANS döende (häri inbegripna även dödsdömda el. soldater före en drabbning) ha alla biskopar med rätt att åt stiftets präster meddela samma befogenhet. Exkommunicerade, uppenbart obot-färdiga el. i dödsynd döende kunna ej erhålla g. Vissa religiösa ordnar erhålla även på särskilda festdagar den med g. förbundna fullst. avlaten. S.N. Generaladjuta'nt, urspr. högre stabsofficer, vilken biträdde en armébefälhavare. G. funnos redan under Karl X Gustav och Karl XI, näml, en av inf. och en av kav.; Karl XII förordnade 1717 att i högkvarteret skulle finnas g. a v armén och g. av flygeln. Från Gustav III:s tid daterar sig befattningen K. m:ts tjänstgörande g., och ur detta ämbete utvecklades befattningen Konungens tjänstgörande g. för armén med g.-e xp. för armén, där kommandomålen bereddes i fredstid. Tjänstgörande g. för armén var till 1840 chef för generalstaben, vilken bl.a. räknade ett antal g.; från 1805 hade de sistn., då de tjänstgjorde i denna egenskap, generalmajors rang. • 1832 överflyttades g. till generalitetet, där de bildade en särskild grad närmast efter generalmajorerna. — Vid Flottan var g. föredragande i kommandomål rörande örlogsflottan redan under 1700-talet men fick först 1827 en fastare plats i styrelsen, då g.-exp. ingick som en avd. i stor-amiralsämbetet och handlade alla frågor rö-arnde personalen, ss. befordringar, avsked, utnämningar, instruktioner. 1840 övertog chefen för Sjöförsvarsdep. g:s åligganden. — Adjutanter av generalsgrad hos tyska och ryska kejsarna benämndes g. E.O.B.;H.S-k. Generalage'nt, se Handelsagent. Generalamira'l, innehavaren av det 1780 införde g.-ämbetet. G. ansvarade för örlogsflot-tans materiel, personal och hushållning, under det att det förut allenarådande Amiralitets-kollegiet behöll kontrollen endast över ekonomien och den allmänna förvaltningen. Ämbetet avskaffades redan efter o. 10 år. Titelns ende innehavare var Henrik af Trolle 1780— 84. H.S-k. General-assistancekontoret I Stockholm, pant-låneinrättning, se Assistansinrättningen. Generalauditö'r, förr en juridisk ämbetsman i Sverige med uppgift att i krig i högkvarteret ha uppsikt över arméns rättegångsväsen samt att inför konungen el. högste befälhavaren föredraga därmed sammanhängande ärenden, i fred föredraga krigsrättsmål inför K. m:t. I sistn. egenskap var g. led. av Nedre justitie-revisionen. — I Danmark finnes ännu en g., som övervakar arméns rättegångsväsen. Han motsvarar i viss mån militieombudsmannen i Sverige, men är en kungl. ämbetsman, icke ss. militieombudsmannen utsedd av Riksdagen. E.K. Generalbapti'ster, se Baptister. Generalbas (ital. basso generale), mus., den till skillnad från de eg. instrumentbasarna ”allmänna” el. ”huvud”-bas, efter vilken från o 1600 till 1700-talets senare hälft ledsagnings-instrumenten (orgel, cembalo, basluta) hade att utföra sitt parti, varvid harmonierna antyddes genom intervallsiffror över och under basnoterna. Se Basso 1). F.S-l. Generalbefälhavare, kallades 1833—92 befälhavare för de dåv. militärdistrikten, vilka motsvarade de senare arméfördelningsområdena (se d.o.). E.O.B. Generalbikt, se Bikt. Generaldirektör, benämning å ämbetsman, som omedelbart under departementschefen har ledningen av vissa centrala ämbetsverk. G. kallas chefen för följande ämbetsverk: Socialstyrelsen, Riksförsäkringsanstalten, Pensionssty-relsen, Medicinalstyrelsen, Generalpoststyrelsen, Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Kammarkollegium, Statskontoret, Riksräkenskapsver-ket, Skolöverstyrelsen, Domänstyrelsen, Lant-bruksstyrelsen, Lantmäteristyrelsen, Kommerskollegium och Patent- och registreringsverket. Jfr Generallotsdirektör, och G e n e-raltulldirektör. — Motsvarande användning som i Sverige har g. i Danmark; i Norge användes g. om chefen för statsjärnvägarna. T.E-r. Generaldiskontkontoret bildades 1787 som ett statens organ för att övertaga Diskontkompaniets (se d.o.) rörelse. Jämte en grundfond, varav 120,000 rdr togos i anspråk, ställdes vissa krediter i Riksbanken till G:s förfogande. G. fick en rätt betydande inlåning från allmänheten. Dess aktiva rörelse bestod i utlåning till affärsdrivande företag och sköttes med största försiktighet. Vid G:s avveckling 1803 överlämnades till staten utom grundfonden en vinst på c:a 263,000 rdr. Främsta anledningen till det förtroende G. åtnjöt var, att den fullgjorde sina utbetalningar i bancomynt och icke i de försämrade riksgäldsedlarna. K.W-B. Generaldispa'sch, jur., se Dispasch. Generaldista'ns. Under segling till sjöss, då flera olika kurser och distanser styrts under det senaste dygnet, uträknas vid middagsbe-stickets uppgörande den raka kursen och kortaste distansen från läget föregående middag el. annan lämplig tidpunkt; dessa kallas för fartygets generalkurs och generaldistans under den sålunda fixerade tiden. H.S-k. — 81 — — 82 —