Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalabsolution - Generaladjutant - Generalagent - Generalamiral - General-assistancekontoret i Stockholm - Generalauditör - Generalbaptister - Generalbas - Generalbefälhavare - Generalbikt - Generaldirektör - Generaldiskontkontoret - Generaldispasch - Generaldistans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERALDISTANS
döende (häri inbegripna även dödsdömda el.
soldater före en drabbning) ha alla biskopar
med rätt att åt stiftets präster meddela samma
befogenhet. Exkommunicerade, uppenbart
obot-färdiga el. i dödsynd döende kunna ej erhålla
g. Vissa religiösa ordnar erhålla även på
särskilda festdagar den med g. förbundna fullst.
avlaten. S.N.
Generaladjuta’nt, urspr. högre stabsofficer,
vilken biträdde en armébefälhavare. G. funnos
redan under Karl X Gustav och Karl XI, näml,
en av inf. och en av kav.; Karl XII
förordnade 1717 att i högkvarteret skulle finnas g. a v
armén och g. av flygeln. Från Gustav
III:s tid daterar sig befattningen K. m:ts
tjänstgörande g., och ur detta ämbete
utvecklades befattningen Konungens
tjänstgörande g. för armén
med g.-e xp. för armén, där
kommandomålen bereddes i fredstid. Tjänstgörande g.
för armén var till 1840 chef för generalstaben,
vilken bl.a. räknade ett antal g.; från 1805
hade de sistn., då de tjänstgjorde i denna
egenskap, generalmajors rang. • 1832 överflyttades g.
till generalitetet, där de bildade en särskild
grad närmast efter generalmajorerna. — Vid
Flottan var g. föredragande i
kommandomål rörande örlogsflottan redan under
1700-talet men fick först 1827 en fastare plats i
styrelsen, då g.-exp. ingick som en avd. i
stor-amiralsämbetet och handlade alla frågor
rö-arnde personalen, ss. befordringar, avsked,
utnämningar, instruktioner. 1840 övertog chefen
för Sjöförsvarsdep. g:s åligganden. —
Adjutanter av generalsgrad hos tyska och ryska
kejsarna benämndes g. E.O.B.;H.S-k.
Generalage’nt, se Handelsagent.
Generalamira’l, innehavaren av det 1780
införde g.-ämbetet. G. ansvarade för
örlogsflot-tans materiel, personal och hushållning, under
det att det förut allenarådande
Amiralitets-kollegiet behöll kontrollen endast över
ekonomien och den allmänna förvaltningen.
Ämbetet avskaffades redan efter o. 10 år. Titelns
ende innehavare var Henrik af Trolle 1780—
84. H.S-k.
General-assistancekontoret I Stockholm,
pant-låneinrättning, se
Assistansinrättningen.
Generalauditö’r, förr en juridisk ämbetsman
i Sverige med uppgift att i krig i högkvarteret
ha uppsikt över arméns rättegångsväsen samt
att inför konungen el. högste befälhavaren
föredraga därmed sammanhängande ärenden, i
fred föredraga krigsrättsmål inför K. m:t. I
sistn. egenskap var g. led. av Nedre
justitie-revisionen. — I Danmark finnes ännu en g.,
som övervakar arméns rättegångsväsen. Han
motsvarar i viss mån militieombudsmannen i
Sverige, men är en kungl. ämbetsman, icke ss.
militieombudsmannen utsedd av Riksdagen.
E.K.
Generalbapti’ster, se Baptister.
Generalbas (ital. basso generale), mus., den
till skillnad från de eg. instrumentbasarna
”allmänna” el. ”huvud”-bas, efter vilken från
o 1600 till 1700-talets senare hälft
ledsagnings-instrumenten (orgel, cembalo, basluta) hade att
utföra sitt parti, varvid harmonierna antyddes
genom intervallsiffror över och under
basnoterna. Se Basso 1). F.S-l.
Generalbefälhavare, kallades 1833—92
befälhavare för de dåv. militärdistrikten, vilka
motsvarade de senare arméfördelningsområdena
(se d.o.). E.O.B.
Generalbikt, se Bikt.
Generaldirektör, benämning å ämbetsman,
som omedelbart under departementschefen har
ledningen av vissa centrala ämbetsverk. G.
kallas chefen för följande ämbetsverk:
Socialstyrelsen, Riksförsäkringsanstalten,
Pensionssty-relsen, Medicinalstyrelsen,
Generalpoststyrelsen, Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen,
Vattenfallsstyrelsen, Byggnadsstyrelsen,
Kammarkollegium, Statskontoret,
Riksräkenskapsver-ket, Skolöverstyrelsen, Domänstyrelsen,
Lant-bruksstyrelsen, Lantmäteristyrelsen,
Kommerskollegium och Patent- och registreringsverket.
Jfr Generallotsdirektör, och G e n
e-raltulldirektör. — Motsvarande
användning som i Sverige har g. i Danmark; i Norge
användes g. om chefen för statsjärnvägarna.
T.E-r.
Generaldiskontkontoret bildades 1787 som ett
statens organ för att övertaga
Diskontkompaniets (se d.o.) rörelse. Jämte en grundfond,
varav 120,000 rdr togos i anspråk, ställdes vissa
krediter i Riksbanken till G:s förfogande. G.
fick en rätt betydande inlåning från
allmänheten. Dess aktiva rörelse bestod i utlåning
till affärsdrivande företag och sköttes med
största försiktighet. Vid G:s avveckling 1803
överlämnades till staten utom grundfonden en vinst
på c:a 263,000 rdr. Främsta anledningen till
det förtroende G. åtnjöt var, att den fullgjorde
sina utbetalningar i bancomynt och icke i de
försämrade riksgäldsedlarna. K.W-B.
Generaldispa’sch, jur., se Dispasch.
Generaldista’ns. Under segling till sjöss, då
flera olika kurser och distanser styrts under
det senaste dygnet, uträknas vid
middagsbe-stickets uppgörande den raka kursen och
kortaste distansen från läget föregående middag el.
annan lämplig tidpunkt; dessa kallas för
fartygets generalkurs och
generaldistans under den sålunda fixerade tiden. H.S-k.
— 81 —
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
