Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General electric company - General-en-chef - General federation of trade unions - Generalfältläkare - Generalfältmarskalk - Generalfälttygmästare - Generalguvernör - Generalhandeln - Generalhypotek - Generalinspektör - Generalintendent - Generalisera - Generalissimus - Generalitet - Generalitetsländerna - Generalkapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERAL ELECTRIC COMPANY
General electric company [jä’naral ilä’ktrik
kompani], amerikansk elektroteknisk
industrikoncern med säte i Schenectady, New York. G.
E. C., som är världens största
elektricitetsbo-lag, sysselsätter c:a 73,000 arbetare vid ett
30-tal fabriker i U. S. A. och hade 1928 en
omsättning av 337 mill. $ och har dessutom flera
stora dotterbolag, bl.a. Radio Corporation of
America. Genom bolaget International
G. E. C. har företaget skaffat sig stort
inflytande över den elektriska industrien i Europa,
bl.a. över A.E.G. och Osrambolaget. T.E-r.
General-en-chef [-ä-fä’f], äldre benämning på
befälhavaren för en självständigt opererande
armé. — G. för trupperna i Finland
förde, under den tid detta land tillhörde Sverige,
befälet över det förras stridskrafter, fästningar
m.m. E.O.B.
General federation of trade unions [jä’naral
fädaréFfan ov tréFd jö’njonz], se
Fackförening, sp. 1194.
Generalfältläkare, högsta befattningen vid
Fältläkarkåren, tillika chef för samma kår och
för Fältveterinärkåren samt för
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. E.O.B.
Generalfältmarskalk, se Fältmarskalk.
Generalfälttygmästare, art.-general, chef för
Arméförvaltningens art.-dep., leder och
övervakar anskaffningen och vården av arméns
vapen, ammunition och övrig art.-materiel. —
Titeln g. förekom i Sverige först under Karl XI :s
regering (1675).. Tidigare kallades den, som
handhade art. och dess materiel, ”tygmästare”
(1400-talet), ”överstetygmästare” (1500-talet),
”rikstygmästare” (under Gustav II Adolf) och
”riksfälttygmästare” (1634—75).
Riksfälttyg-mästaren var från 1634 bisittare i
Krigskollegium, liksom senare g. i Arméförvaltningen.
1807—98 var g. samtidigt chef för art. och är
sedan sistn. år inspektör för art. Den förste
riksfälttygmästaren var Lennart
Torsten-son (från 1634). Bland g. och chefer för art.
må nämnas C. G. Helvig (från 1807) och
Carl von Cardell (från 1814). —
Motsvarande titel förekommer bl.a. i Norge och
Danmark, Tyskland och Österrike
(Generaltöjmes-ter, Generalfeldzeugmeister). — Litt.: G. A. E.
Lagerfelt, ”Minnesskrift med anledning av
Art.-stabens 100-årsdag 4/s 1907” (1911). R.Sbg.
Generalguvernör (jfr Guvernör),
benämning på en ämbetsman, som direkt under
statsöverhuvudet utövar den högsta både civila och
militära myndigheten över ett större
förvaltningsområde inom staten, ett g e n e r a 1 g
u-vernement. I Sveriges tidigare historia
förekom det icke sällan, att ett el. flera län el.
landskap, särsk. gränsområden mot
grannstaterna, bildade el. sammanslogos till general-
guvernement för åstadkommande av en mera
koncentrerad och enhetlig ledning. Sista
gången förekom detta, då J. C. Toll 1801—09
var g. över Skåne. Särsk. kom emellertid
denna förvaltningsorganisation till användning vid
Finlands och de Sverige underlydande
Östersjöländernas styrelse. Finland utgjorde under
längre el. kortare tider ett eget
generalguver-nement, och av de erövrade provinserna på
andra sidan Östersjön bildades med växlande
sammansättning och omfattning flera skilda
gene-ralguvernement (Östersjöprov., Preussen,
Pommern, Bremen och Verden). R.F. § 46 har
velat skapa en garanti för att den lokala
förvaltningen skall handhavas endast av
landshövdingarna i länen och föreskriver därför, att
ingen g. inom riket får förordnas. E.Spr.
Generalhandeln brukas ss. beteckning för ett
lands totala utrikeshandel, såväl export som
import. Vhgn.
Generalhypotek, jur., en i den romerska
rätten förekommande form av pantsättning,
bestående däri att all gäldenärens egendom, såväl
den han i pantsättningens ögonblick ägde, som
den han framdeles komme att förvärva,
bortför-pantades till säkerhet för borgenärens fordran.
Termen betecknar dels pantförhållandet, dels,
och framförallt, föremålet för pantsättningen,
den nuv. och blivande egendomen. G.
förekommer icke i modern sv. rätt. Ögd.
Generalinspektör, se
Generaltullstyrelsen.
Generalintendent, chef för Intendenturkåren
(se d.o.), tillika chef för Arméförvaltningens
in-tendentsdep. G.-befattningen är uppförd på
ge-neralitetets stat. E.O.B.
Generalise’ra [Je-] (fra. généraliser), giva
allmän giltighet el. tillämpning åt; uppställa
allmänna regler för; förallmänliga. Jfr I n d u
k-t i o n.
Generali’ssimus, äldre beteckning för
general, som vid sidan av högste krigsherren förde
överbefälet över ett lands alla stridskrafter (t.
ex. Wallenstein). E.O.B.
Generalite’t kallas inom sv. armén
sammanfattningen av alla generalspersoner på stat, på
övergångs- och reservstat och i reserven,
ävensom främmande furstliga personer, vilka ss.
hedersbevisning erhållit sv. generalsgrad. E.O.B.
Generalitetsländerna, de delar av spanska
Nederländerna, som hade erövrats av
republiken Förenade Nederländerna och omedelbart
lydde under Generalstaterna. 1795 införlivades
G. med Bataviska republiken men avträddes
snart till största delen till Frankrike; G.
omfattade nuv. nederländska prov. Nordbrabant
samt delar av Limburg och Zeeland. [B.]
Generalkapitel kallas periodiska
samman
— 83 —
— 84 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
