Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germanicus, Gajus Julius Cæsar - Germanien - Germanin - Germanischer Lloyd - Germanisches Nationalmuseum - Germanisera - Germanism - Germanist - Germanium, Ge - Germanofil - Germanofob - Germanos - Germanos, Lucas Pantaleon Strinopulos - Germanska folkvandringen - Germanska rasen - Germanska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERMANSKA SPRÄK
sare. Litterärt begåvad, har han bl.a. övers, och
bearb. greken Aratos’ astronomiska lärodikt
”Fainomena” (uppl. av A. Breysig 1867 o. 1899).
H.Sj.
Germanien, se G e r m a n i a.
Germani’n (”Bayer 205”) är ett av Bayers
Farbstoffwerke 1920 framställt
kemoterapeu-tiskt medel, utomordentligt verksamt mot den
tropiska sömnsjukan, åtm. i dess tidigare
stadier, liksom mot vissa andra
trypanosomsjuk-domar. Sammansättningen hemlighålles av
fabriken, men enl. franska kemister är ämnet en
komplicerad förening av aromatiska aminer,
aminosulfonsyror och urinämne med den höga
molekylarvikten 1448. J.G.A.
Germanischer Lloyd [gärmä’nifar lait], tyskt
klassificeringssällskap, grundat i Rostock 1867,
numera i Berlin, lämnar föreskrifter för
klassificering, byggande och utrustning av
fartyg samt ulgiver årl. ett fartygsregister. G. L.
torde i betydelse komma närmast efter engelska
Lloyd och Bureau Veritas. T.Hrn.
Germanisches Nationalmuseum [gärmä’nijas
natsiånä’lmoze’om], grundades i Nürnberg 1852
som en stiftelse för hela Tyskland. Ledare blev
friherre Hans von und zu Aufsess, vars
samlingar bildade museets grundstomme. Om de
följ, cheferna se A. von Essen we i n, och
G. von B e z o 1 d. G. N., som nu innehar ett
större huskomplex strax innanför de gamla
murarna i Nürnberg kring ett medeltida
kar-tusiankloster, varav kyrkan och flera salar äro
bibehållna, erhåller från 1874 understöd av
Tyska riket, staten Bayern och staden
Nürnberg. Det har en mängd olika avd.,
belysande Tysklands äldre kultur; mest betydande äro
konstsamlingarna samt vissa konstindustriella
avd. Nuv. chef är E. H. Zimmermann. E.W.
Germanise’ra, förtyska.
Germani’sm, tyskt ord el. uttryck, som i
oförändrad el. något förändrad form uppträder i
ett icke-tyskl språk och vars främlingskap ännu
står klart för språkmedvetandet. Ex. från
svenskan äro hjärtligt och praktfullt som
för-stärkningsord, uppbevara efter ty. aufbewahren
upprymning i betydelsen ”rensning” efter ty.
Aufräumung, Kindergarten, schlager, streber o.
s.v. Många sv. ord, som av kritiken urspr.
stämplats som g., göra numera icke intryck av
sådana, t.ex. skriftställare. E.H.
Germani’st, person, som forskar i germanska
språk och (i sht forntida) germansk kultur;
särsk. om sådan, som ägnar sig åt tysk
språk-och kulturforskning. — G e r m a n i s t i’k,
forskning i germanska språk och germansk
kultur.
Germa’nium, Ge, kemiskt element, atomvikt
72,60, atomn:r 32, spec. v. 5,35, smältpunkt 958°,
upptäcktes 1885 av Clemens Winkler i
mineralet argyrodit och visade sig vara identiskt
med det av Mendelejev 1871 förutsagda
eka-kisel (se Eka-). G. är en spröd, gråvit,
glänsande metall, som är olöslig i saltsyra och
utspädd svavelsyra, löses däremot i
koncentrerad svavelsyra. Det överföres av koncentrerad
salpetersyra till dioxidhydrat. G. uppträder
som två- och fyrvärt element i oxider, sulfider
och halogenföreningar, fyrvärt dessutom
gentemot väte och organiska radikaler. Föreningar
av tvåvärt g. äro rätt obeständiga och visa
benägenhet att oxideras till fyrvärda
g.-före-ningar. Lj.
Germanofi’1, tyskvän.
Germanofob [-å’b], tyskhatare. —
Germano f o bi’, rädsla för el. motvilja mot allt tyskt,
tyskhat.
Ge’rmanos, grekisk frihetskämpe (1771—
1826), ärkebiskop av Patras 1806, sedan 1818
framträdande medl. av hetärian, som
förberedde uppror mot turkarna. I början av april 1821
utvecklade G. i Hagia Lavra kloster den där
ännu bevarade korsfanan, signalen till
folkupproret på Morea. G. fick sedermera många
viktiga uppdrag i det befriade Grekland. P.Dhl.
Ge’rmanos, Lucas Pantaleon S t r i n
o-p u 1 o s, grekisk-ortodox teolog (f. 1872),
rektor för teologiska skolan på Chalki 1904—22,
biskop (med titeln metropolit av Tyatira) för
^Väst- och Nordeuropas grek.-ortodoxa kristna
och som sådan representant för den ortodoxa
kyrkan i Västerlandet med säte i London. G.
har företrätt sin kyrka vid de kyrkliga
konferenserna i Genève, Stockholm och Lausanne (se
Kyrkliga enhetssträvanden) och är
patriarken av Konstantinopels ställföreträdare
ss. ordf, i den grekisk-ortodoxa sektionen av
ekumeniska mötets fortsättningsnämnd
(ekumeniska rådet). S.N.
Germanska folkvandringen, se Germaner.
Germanska rasen, eg.: den ras, som
germanerna (se d.o.) tillhöra. Då emellertid dessa
i rasbiologiskt hänseende åtm. numera förete
en allt annat än enhetlig prägel, har man i
senare tid i vetenskaplig litteratur i allm.
övergått till att nyttja termen nordisk ras (se
d.o. och Människoraser). E.H.
Germanska språk (i danska stundom gotiske
Sprog, i eng. Teutonic och Germanic languages)
kallas de språk, som talats el. talas av de s.k.
germanska folken (se G e r m a n e r). De
tillhöra den (övervägande) västliga gruppen, de
s.k. c e n t u m-s p r å k e n, av den
indoeuro-peiska språkstammen. Deras äldsta form, u
r-germanskan, nästan uteslutande känd
genom språkvetenskapliga konstruktioner,
karakteriseras i sin utveckling av den rörliga indo-
— 217 —
— 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
