Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gesualdo, Don Carlo - Gesundaberget - Gesundasjön, Gesunden - Gesvint - Gesäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESUNDABERGET
djärvhet, när det gäller att måla
madrigaltex-ternas känslofulla innehåll. G:s musik är äkta
illustrativ musik och visar genom sin
harmoniska uppfinningsrikedom och dramatiska
uttryckssätt fram mot operan under 1600-talet
och mot den nyare tidens tonsystem.
Förnämsta arbete: 6 böcker 5-stämmiga madrigaler. —
Litt.: Monogr. av C. Gray & Ph. Heseltine
(1926). E.A.
Gesundaberget, berg i Dalarne vid Siljans s.v.
strand, 501 m.ö.h., 340 m. över Siljan. Stor-
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Gesundaberget.
slagen utsikt över Siljansbygden; bestiges bäst
från Sollerön, c:a 6 tim. upp och ned från
Sol-leröns ångbåtsstation. J.C.
Gesundsjön, Gesunden, sjö i ö. Jämtland,
eg. en utvidgning av Indalsälven, förorsakad av
glacifluvial uppdämning (se Döda fallet)
vid Krångedeforsarna; 203 m.ö.h., 29,5 kvkm.,
55,3 m. djup. Vid n.ö.
stranden höjer sig
Stadsberget nästan
lodrätt till 429 m. J.C.
GesvFnt (ty.
ge-schwind), hastigt, raskt,
kvickt. — Gesvinta
skott, se
Enhets-patron.
Gesäll (från ty.
Ge-selle, eg. som bor i
sam-ma sal el. rum),
benämning på yrkesutbildad
arbetare, förnämligast
inom hantverket och
under skråtiden. Under
skråväsendets (se d.o.)
dagar voro
yrkesutövarna i allm. uppdelade i tre
kategorier: lärlingar, g.
och mästare. För att bli
erkänd som g. fordrades
viss’ lärotid, i flesta fall
3 år, samt ett av vederbörande
mästareämbete utfärdat intyg, g e s ä 11 b r e v, på att
nödig färdighet i yrket inhämtats. För att erhålla
sådant intyg krävdes, att ett arbetsprov
utfördes, vilket skulle godkännas av mästareämbetet
el. i vissa fall mästareämbetet jämte den
myndighet, som hade till uppgift att tillse
skråordningarnas efterlevnad. Arbetsprovet benämndes
i regel gesällstycke. G:s förhållande till
mästarna reglerades dels i de s.k. allmänna
skråordningarna, dels i de av vederbörande
myndigheter för varje yrke utfärdade el.
auktoriserade skråordningarna och dels i de s.k.
g.-artiklarna, d.v.s. av vederbörande
mästareämbete och myndigheter fastställda stadgar för
g.-organisationen, det s.k. gesällskapet. G:s
ställning var icke den frie arbetarens. I likhet
med lärlingen stod han under mästarens
husbondevälde. Han åtnjöt i regel kost och logi
hos mästaren, och den kontanta lönen var i
allm. obetydlig. Det hörde till ordningen, att en
nybliven g. skulle bege sig ut på vandring i syfte
att skaffa sig arbete på olika orter och i olika
länder för att på så sätt förkovra sig i yrket.
Gesällvandringen var på Gustav Vasas
tid obligatorisk. En sv. g. skulle sålunda ha
vandrat minst 2 år, innan han kunde räkna
med att erhålla mästares rang och värdighet.
1669 års allmänna skråordning föreskrev
visserligen, att vandringen skulle vara frivillig,
men i verkligheten fortfor den att vara
obligatorisk. Den vandrande g. skulle vara försedd
med vandringspass, vilket skulle vid
an-fordran uppvisas. Vandringspasset ersattes se-
Gesällbrev, utfärdat av skomakareämbetet i Kristianstad 1796.
— 239 —
— 240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
