GEZELIUS fabriker och verkstäder.) Detta har flera gånger utvidgats, i slutet av 1860-talet för tillverkning av 1867 års gevär (system Reming-ton), 1888—89 för dessas omändring, 1896—97 för tillverkning av 6,5 mm. gevär och karbiner (system Mauser), 1917—18 för kulsprutetill-verkning och i slutet av 1920-talet för utvidgning av denna. För driften användas 7 turbiner om tillsammans 340 effektiva hkr. samt o. 1,000 arbetsmaskiner. Arbetsstyrkan var vid sekelskiftet o. 440 man, 1916 o. 700 och är 1932 o. 240. — Tillverkningen omfattade i början av 1900-talet bl.a. 25,000 st. 6,5 mm. gevär och karbiner pr år (tillsamman o. V2 mill.). F.n. tillverkas huvudsaki. kulsprutor och kulsprute-gevär samt, alltsedan världskrigsåren, för art. avsedd material, ss. projektiler, riktinstrument, besiktningsinstrument, försöksvapen m.m. R.Sbg. Gevärsgalleri', se Galleri. Gevärsgrana't, sprängprojektil av ung. en handgranats storlek och med motsvarande verkan, utskjutes ur gevär. G. förekommo sällan före världskriget, användes mycket under detsamma (ställningskrig) och ingå nu i de flesta arméers inf.-beväpning. De första g. voro försedda med en stång av lätt material, som infördes från mynningen i gevärets lopp, och utskötos medelst särskilda gevärspatroner utan kula. Numera saknas stång, och g. inlägges i ett på gevärspipan (mynningen) fastsatt utskjutningsrör samt utskjutes medelst en vanlig skarp gevärspatron, varvid kulan vid vissa typer passerar genom ett centralrör i g., vid andra på sidan om g. Den efter kulan utrusande krutgasen framkallar det för g:s framdrivande erforderliga trycket på g:s bakplan. En g. väger o. V4 å Vs kg.; maximi-skottvidd o. 200 m. Jfr Handgranat. R.Sbg. Gevärshantverkare, krigsv., se Vapenhantverkare. Gevärspost utsättes i fredstid vid vakts slutna del (vid gevären) samt i fält under förläggning och förposttjänst för vägvisning till och omedelbart tryggande av staber och bevaknings-avd. E.O.B. Geyer (G e i e r) [gaFar], F 1 o r i a n, tysk bondeledare (d. 1525). G., som var av riddar-släkt, deltog 1519 i det schwabiska förbundets aktion mot Götz av Berlichingen. 1525 slöt han sig till de upproriska bönderna och blev en av dessas ledare. G. förordade alla ständers rättsliga likställdhet och främjade därför förstörande av rovriddarborgarna och indragning av kyrkogods. Han mördades i juni 1525 på flykt från Rothenburg. Hans av traditionen starkt färgade öde har rönt flerfaldig litterär behand- Uppslagsbok. XI. ____ 257 -__ 9 ling, bl.a. i dramatisering av G. Hauptmann 1896. — Litt.: H. Barge, ”F. G.” (1920). E.Lö. Geyer [gaTar], Kurt, tysk politiker (f. 1891). G., som 1917—20 var red. för ”Leipziger Volk-zeitung”, tillhörde som oavhängig socialdemokrat riksdagen 1919—24 och är sedan 1925 red. för ”Vorwärts”. G. har skrivit ”Führer und Mann in der Demokratie” (1926). T.E-r. Geyger [gai'gar], Ernst Moritz, tysk konstnär (f. 1861), framträdde först med porträtt och djurbilder i olja men övergick snart till grafiken och nådde stort anseende genom sina karaktärsfulla djursatirer i kallnålsrade-ring. Även som skulptör ägnade sig G. åt djurskildringar i naturalistiskt utförande (”Apfon-tän” i Breslau; en tjur i marmor i Berlins Tier-garten). G:s berömdaste verk är en monumental bågskytt i brons vid Sanssouci, Potsdam. G.V. Geyser [gal'zar], J o s e p h, tysk katolsk filosof (f. 1869), 1924 prof, i München, har utg. arbeten i psykologiska, logisk-kunskapsteoretiska, metafysiska och religionsfilosofiska samt filosofiska ämnen. [E.u.A.] Geysir [gäi -], se G e j s e r. Geysiri't, kiselsinter, miner., amorfa avsättningar av vattenhaltig kiselsyra i form av oregelbundet skiktade skorpor el. droppstens-massor, förekommande vid varma källor, gejs-rar (se d.o.), t.ex. på Island, Nya Zeeland, Yel-lowstone national park etc. K.A.G. Géza (ty. Geisa), ungerska furstar. 1) G., furste 972—973. Under G:s regeringstid öppnades Ungern genom ett fördrag av 972 för kristna missionärer, och han själv övergick, visserligen endast formellt, till kristendomen. G. är fader till Ungerns förste kristne kung, Stefan. G.Jg. 2) G. I, konung 1074—77, kom genom sin kröning 1075 att stå i motsatsförhållande till Salomon, den tidigare kungen. Dels härigenom och dels genom att påven krävde att bli erkänd som Ungerns härskare, ämnade G. avsäga sig kronan men dog strax innan. G.Jg. 3) G. II, konung 1141—62, försvarade med framgång Ungerns självständighet mot Fredrik Barbarossa och Bysans. Under G:s tid började tyskar (framförallt saxare) att invandra till övre Ungern och Siebenbürgen. G.Jg. Geze'Iius. 1) Johannes Georgii G., biskop (1615—90), rusthållarson från Gesala by, Västmanland, studerade i Uppsala och Dorpat, där han 1641 blev mag. och s.å. prof, i grekiska och orientaliska språken, 1645 teol. prof.; kyrkoherde i Stora Skedvi (Dalarne) 1649, generalsuperintendent i Livland samt prokans-ler för Dorpats univ. 1660, teol. d:r 1661, biskop i Äbo 1664. Ss. biskop ivrade G. i sht för folk- — 258 —