Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gevärsfaktori - Gevärsgalleri - Gevärsgranat - Gevärshantverkare - Gevärspost - Geyer (Geier), Florian - Geyer, Kurt - Geyger, Ernst Moritz - Geyser, Joseph - Geysir - Geysirit, kiselsinter - 1. Géza (ungersk furste) - 2. Géza I (ungersk konung) - 3. Géza II (ungersk konung) - Gezelius, 1. Johannes Georgii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEZELIUS
fabriker och verkstäder.) Detta har
flera gånger utvidgats, i slutet av 1860-talet för
tillverkning av 1867 års gevär (system
Reming-ton), 1888—89 för dessas omändring, 1896—97
för tillverkning av 6,5 mm. gevär och karbiner
(system Mauser), 1917—18 för
kulsprutetill-verkning och i slutet av 1920-talet för
utvidgning av denna. För driften användas 7
turbiner om tillsammans 340 effektiva hkr. samt o.
1,000 arbetsmaskiner. Arbetsstyrkan var vid
sekelskiftet o. 440 man, 1916 o. 700 och är 1932
o. 240. — Tillverkningen omfattade i början
av 1900-talet bl.a. 25,000 st. 6,5 mm. gevär och
karbiner pr år (tillsamman o. V2 mill.). F.n.
tillverkas huvudsaki. kulsprutor och
kulsprute-gevär samt, alltsedan världskrigsåren, för art.
avsedd material, ss. projektiler, riktinstrument,
besiktningsinstrument, försöksvapen m.m.
R.Sbg.
Gevärsgalleri’, se Galleri.
Gevärsgrana’t, sprängprojektil av ung. en
handgranats storlek och med motsvarande
verkan, utskjutes ur gevär. G. förekommo sällan
före världskriget, användes mycket under
detsamma (ställningskrig) och ingå nu i de flesta
arméers inf.-beväpning. De första g. voro
försedda med en stång av lätt material,
som infördes från mynningen i gevärets lopp,
och utskötos medelst särskilda gevärspatroner
utan kula. Numera saknas stång, och g.
inlägges i ett på gevärspipan (mynningen) fastsatt
utskjutningsrör samt utskjutes medelst
en vanlig skarp gevärspatron, varvid kulan vid
vissa typer passerar genom ett
centralrör i g., vid andra på sidan om g. Den
efter kulan utrusande krutgasen framkallar det
för g:s framdrivande erforderliga trycket på g:s
bakplan. En g. väger o. V4 å Vs kg.;
maximi-skottvidd o. 200 m. Jfr Handgranat. R.Sbg.
Gevärshantverkare, krigsv., se
Vapenhantverkare.
Gevärspost utsättes i fredstid vid vakts
slutna del (vid gevären) samt i fält under
förläggning och förposttjänst för vägvisning till och
omedelbart tryggande av staber och
bevaknings-avd. E.O.B.
Geyer (G e i e r) [gaFar], F 1 o r i a n, tysk
bondeledare (d. 1525). G., som var av
riddar-släkt, deltog 1519 i det schwabiska förbundets
aktion mot Götz av Berlichingen. 1525 slöt han
sig till de upproriska bönderna och blev en av
dessas ledare. G. förordade alla ständers
rättsliga likställdhet och främjade därför
förstörande av rovriddarborgarna och indragning av
kyrkogods. Han mördades i juni 1525 på flykt
från Rothenburg. Hans av traditionen starkt
färgade öde har rönt flerfaldig litterär behand-
Uppslagsbok. XI. ____ 257 -__
9
ling, bl.a. i dramatisering av G. Hauptmann
1896. — Litt.: H. Barge, ”F. G.” (1920). E.Lö.
Geyer [gaTar], Kurt, tysk politiker (f. 1891).
G., som 1917—20 var red. för ”Leipziger
Volk-zeitung”, tillhörde som oavhängig
socialdemokrat riksdagen 1919—24 och är sedan 1925 red.
för ”Vorwärts”. G. har skrivit ”Führer und
Mann in der Demokratie” (1926). T.E-r.
Geyger [gai’gar], Ernst Moritz, tysk
konstnär (f. 1861), framträdde först med
porträtt och djurbilder i olja men övergick snart
till grafiken och nådde stort anseende genom
sina karaktärsfulla djursatirer i
kallnålsrade-ring. Även som skulptör ägnade sig G. åt
djurskildringar i naturalistiskt utförande
(”Apfon-tän” i Breslau; en tjur i marmor i Berlins
Tier-garten). G:s berömdaste verk är en
monumental bågskytt i brons vid Sanssouci, Potsdam.
G.V.
Geyser [gal’zar], J o s e p h, tysk katolsk
filosof (f. 1869), 1924 prof, i München, har utg.
arbeten i psykologiska,
logisk-kunskapsteoretiska, metafysiska och religionsfilosofiska samt
filosofiska ämnen. [E.u.A.]
Geysir [gäi -], se G e j s e r.
Geysiri’t, kiselsinter, miner., amorfa
avsättningar av vattenhaltig kiselsyra i form av
oregelbundet skiktade skorpor el.
droppstens-massor, förekommande vid varma källor,
gejs-rar (se d.o.), t.ex. på Island, Nya Zeeland,
Yel-lowstone national park etc. K.A.G.
Géza (ty. Geisa), ungerska furstar. 1) G.,
furste 972—973. Under G:s regeringstid
öppnades Ungern genom ett fördrag av 972 för
kristna missionärer, och han själv övergick,
visserligen endast formellt, till kristendomen.
G. är fader till Ungerns förste kristne kung,
Stefan. G.Jg.
2) G. I, konung 1074—77, kom genom sin
kröning 1075 att stå i motsatsförhållande till
Salomon, den tidigare kungen. Dels härigenom
och dels genom att påven krävde att bli
erkänd som Ungerns härskare, ämnade G. avsäga
sig kronan men dog strax innan. G.Jg.
3) G. II, konung 1141—62, försvarade med
framgång Ungerns självständighet mot Fredrik
Barbarossa och Bysans. Under G:s tid började
tyskar (framförallt saxare) att invandra till
övre Ungern och Siebenbürgen. G.Jg.
Geze’Iius. 1) Johannes Georgii G.,
biskop (1615—90), rusthållarson från Gesala by,
Västmanland, studerade i Uppsala och Dorpat,
där han 1641 blev mag. och s.å. prof, i grekiska
och orientaliska språken, 1645 teol. prof.;
kyrkoherde i Stora Skedvi (Dalarne) 1649,
generalsuperintendent i Livland samt
prokans-ler för Dorpats univ. 1660, teol. d:r 1661, biskop
i Äbo 1664. Ss. biskop ivrade G. i sht för folk-
— 258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
