Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giertta, 1. Johan - Giertta, 2. Christian - Giertz, Knut Harald - Giese, Fritz - Giesebrecht, Wilhelm von - Giesecke, Karl Ludwig (Johann Georg Metzler) - Gieseking, Walter - Giessbach - Giessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIERTZ
1719 blev han generallöjtnant och friherre, 1732
president i Krigskollegium. P.S.
2) Christian G., den föregåendes bror,
krigare (1671—1746), blev 1695 drabant,
fick vid kårens omorganisation 1700
kvarstå, blev 1706 v. korporal och 1708 korporal
där samt följde hela tiden konungen. Efter
Pol-tava synes G. ha blivit fången men kom snart
till Turkiet, deltog i kalabaliken och blev 1714
överstelöjtnant och 1720 sekundöverste vid
Skånska ståndsdragonreg. 1722—23 överste för
Björneborgs reg., erhöll G. 1741 generalmajors
avsked. P.S.
Giertz [järts], Knut Harald, läkare (f.
26/n 1876), med. lic. 1904, med. d:r 1909,
docent och t.f. prof, i kirurgi i Uppsala 1909—11,
överläkare i Umeå 1911—21, vid Stockholms
läns centrallasarett 1921—27 och vid kirurgiska
avd. å Sabbatsbergs sjukhus sedan 1928. G.
har varit led. och sakkunnig i ett flertal
kommissioner för byggande av sjukhus och
sanatorier. Å.Ch.
Giese [gi’ze], Fritz, tysk psykolog (f. 1890),
docent vid och ledare för psykotekniska
laboratoriet vid tekniska högsk. i Charlottenburg.
G:s förnämsta arbetsområde är psykotekniken,
undersökningen av yrkeslämpligheten. Han
har bl.a. utg. ”Psychotechnisches Praktikum”
(1923), ”Das ausserpersönliche Unbewusste”
(1924), ”Methoden der Wirtschaftspsychologie”
(1927). E.v.A.
Giesebrecht [gi’zabräzt], Friedrich
Wilhelm Benjamin von, tysk historiker (1814—
89), 1857—62 prof, i
Königsberg, därefter
i München. G.
specialiserade sig på
medeltida historia. Hans
förnämsta arbete var
”Geschichte der
deut-schen Kaiserzeit” (6
bd, 1855—96), där
han förhärligade det
tysk-romerska
kejsardömets imperialism. Ett vackert
bevis på G:s
skicklig
het ss. källforskare var, när det av honom
rekonstruerade annalverket ”Annales Altahenses
majores” bekräftades av ett handskriftsfynd
1870. Bland hans arbeten märkas: ”Jahrbücher
des deutschen Reichs unter der Herrschaft
Kaiser Otto II” (1840), ”Deutsche Reden”
(1870), ”Arnold von Brescia” (1873) m.fl. G.
översatte Gregorius’ av Tours frankiska
historia (1851, 2 Aufl. 1879). E.Lö.
Giesecke [gi’zäka], Karl Ludwig, tysk
mineralog (1761—1833) hette eg. Johann
Georg Metzler,
blev efter
univ.-stu-dier skådespelare och
teaterförf. i Wien.
Från ung. i794
ägnade han sig åt
mineralogiska studier och
knöt förbindelser
med den tidens
ledande mineraloger.
Werner, Klaprolh m.
fl., samt gjorde stora
mineralsamlingar på
sina resor, 1804 till
Sverige, 1805 till Island och Färöarna, 1806
—13 i Grönland, där G. bereste hela västkusten
från Julianehaab till Upernivik. Hans
”Mine-ralogisches Reisejournal”, utg. av K. J. V.
Steenstrup (i ”Meddelelser om Grönland”, 35,
1910), är den viktigaste källan för historiken
om Grönlands mineralogi och geologi. Vid sin
återkomst till Europa blev han prof, i
mineralogi i Dublin. K.A.G.
Gieseking [gfza-], Walter, tysk pianist (f.
1895), en av samtidens mera betydande, har
på vidsträckta konsertresor, som även fört
honom till Norden, särsk. tagit sig an den
modernaste musikriktningen. G. har även framträtt
som tonsättare. F.S-l.
Giessbach [gi’sbaz], alpbäck i kantonen Bern,
Schweiz, s. tillflöde till Brienzsjön. G. bildar
nära mynningen 13 trappstegsformigt över
varandra belägna vattenfall med en sammanlagd
fallhöjd av 400 m. 5-
Giessen [gi’-], huvudstad i prov. Oberhessen,
Hessen, vid Lahn; 33,600 inv. (1925). Univ.,
Universitetsbiblioteket, Giessen.
grundat 1607; 1,750 studenter (1929). Tobaks-,
metall-, maskin- och gummiindustri. — G. har
i den inre staden en mängd gamla hus, de
förnämsta från 1500-talet: rådhuset, gamla slottet,
nya slottet, tyghuset m.fl.; några av kors-
— 283 —
— 284 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
