Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giessen - Giesshübl Puchstein - Giesswein, Sándor - Giffel - Giffen, Sir Robert - Gifford, William - Gift - Gift (farmakologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFT
virkesbyggnaderna härstamma från
medeltiden. I nya slottet är Oberhessens museum
inrymt. Andra samlingar äro
fornminnesmuseet, det etnografiska museet samt ett
Lie-bigmuseum. — G., som 1248 omnämnes som
stad, kom genom pfalzgrevens av Tübingen köp
1265 till Hessen och fick 1607 univ. S.;E.
Giesshübl Puchstein [gFshybl po’zftain],
kurort i Böhmen, ej långt från Karlsbad, med
kol-syrehaltiga, alkaliska källor, ligger 340 m.ö.h.
i vacker bergstrakt. G.-vattnet användes
mycket som bordsvatten. T.H-n.
Giesswein [gFsvain], S å n d o r (Alexander),
ungersk kyrkomän och politiker (1856—1923),
teol. d:r 1880, därefter lärare i katolska
seminarier, tilldelades 1909 av påven prelats rang.
G. var en av grundarna av det kristligt-sociala
partiet, från 1910 medl. av
representantkammaren. Ivrig fredsvän. Th.
Giffel, ett av enklare el. finare vetedeg gjort
bakverk. Man kavlar ut degen till en 1 cm.
tjock kaka och sporrar ut den i trekanter.
Varje trekant rullas ihop från basen mot
spetsen och lägges på plåt, varvid ändarna böjas
in mot varandra, så att bakverket får formen
av ett horn. LK-y.
Giffen [giTin el. ji’fin], Sir Robert, engelsk
nationalekonom och statistiker (1837—1910),
tillhörde red. av ”Economist” 1868—76, var
anställd i Board of trade 1876—97 ss. ledare för
dess statistiska avd. och 1876—91 red. för
”Journal of the royal society”. G. anlitades
ofta som expert vid finansiella utredningar.
Till sin ekonomiska åskådning var han
utpräglat liberal. T.E-r.
Gifford [gi’fad], William, engelsk förf,
och publicist (1756—1826), redigerade den
inflytelserika högkonservativa tidskr. ”Quarterly
review” från dess grundande 1809 till 1824 och
var känd och fruktad som en oförsonlig
motståndare till tidens radikala idéer och den nya
romantiska smaken inom litteraturen
(representerad bl.a. av Keats). A.Km.
Gifford lectures [gi’fad lä’kcaz], föreläsningar
med namn efter den skotske lorden Adam
Gifford (1820—87), som till univ. i Aberdeen,
Edinburgh, Glasgow och S:t Andrews skänkte
medel till föranstaltandet av föreläsningsserier
i teologiska och filosofiska ämnen. Av berömda
vetenskapsmän, som kallats att hålla G. 1.,
märkas bl.a. Max Müller och Andrew Lang. S.N.
Gift, ett äldre nsv. och fsv. ord (även gipt),
eg.: givande, förläning (jfr utgift);
överlämnande av kvinna ss. hustru till någon (jfr G i
f-t e r m å 1); även konkret: gåva, särsk.: städja
för arrenderad jord (jfr Giftostämma, till
avledningen fsv. gifta). Jfr Hemgift. —
Or
det är etymologiskt identiskt med det från ty.
lånade gift, förgift. E.H.
Gift (från ty., eg.: vad man ger in), farm., är
enl. allmänna språkbruket ett ämne, som redan
i ringa mängd verkar skadligt, ev. dödande på
en levande organism och gör det ej genom sin
fysikaliska beskaffenhet (glasskärvor och
törntaggar t.ex. räknas av ingen som g.) utan
genom sina kemiska el. fysikaliskt-kemiska
egenskaper. Ju mindre mängd av ett ämne, som
behövs för att rubba organismens normala
funktioner, el. ju allvarligare rubbningarna
i fråga äro, desto giftigare är ämnet. Söker
man närmare avgränsa g. från icke-g., stöter
man på stora svårigheter. Många ämnen, som
i ansenlig mängd utgöra normala
kroppsbe-ståndsdelar, resp, ingå i vår dagliga föda,
framkalla, om de tillföras i mycket stora
doser typiska förgiftningar, så t.ex. koksalt (en
man, som intog 360 gr. koksalt, dog inom 24
tim.). Men enl. allmänna uppfattningen är
koksalt ej ett g. Så är däremot fallet med
saltsyra, som dock i en koncentration av ung. 3,s
°/oo till matsmältningens fromma ingår i de o.
600 kbcm. magsaft, som under en måltid
avsöndras i en frisk magsäck. Samma
saltsyre-mängd, tillförd den tomma magsäcken i form
av 38% saltsyra (6,i gr.), åstadkommer en
allvarlig frätverkan. För hormonet i
binjursmär-gen, adrenalinet, som normalt förekommer i
blodet i en koncentration ej överstigande
1:10,000,000 och som är ett viktigt läkemedel,
har på gr. av dess giftighet (vid insprutning)
en maximaldos av 1 mgr. föreskrivits i sv.
farmakopén. Många andra
kroppsbestånds-delar (t.ex. hormonerna insulin och thyroxin,
gallsyrorna, urinsyra m.fl.) äro i ofysiologiskt
höga koncentrationer starkt giftiga. Åtskilliga
svåra sjukdomstillstånd bero på anhopningen i
organismen av dylika endogena g. (jfr
Autointoxikation och
Förgiftning). I själva verket är det mycket få
ämnen, som i så måtto kunna betecknas som
icke giftiga, att de ej ens i extrema doser
utöva g.-verkan. Hit räknas kvävgas, vätgas,
rent paraffin, massivt guld, resp, platina,
kristalliserad kiselsyra m.fl. När en människa
dör i ren kväv- el. vätgas, är det ej på gr. av
någon g.-verkan av gasen i fråga utan på gr.
av syrgasbrist.
Utom ett ämnes kvantitet och koncentration
samt dess molekylära egenskaper ha ett flertal
andra omständigheter betydelse för dess
g.-verkan. En stor roll spelar sättet för dess
införande i organismen. Medan det ovannämnda
adrenalinet har stark g.-verkan, då det införes
genom insprutning i blodet el. vävnaderna, är
det även i betydande doser ütan verkan, då det
— 285 —
— 286 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
