Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gift (farmakologi) - Giftbok - Giftek, giftsumak - Giftermål - Giftermålsbalk - Giftermålsfrekvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTERMÄLSFREKVENS
ovan), urinsyra, gallsyror, olika allergiska g.
— Inom gruppen kemiska preparat märkas
sömnmedel (ss. veronal, kloralhydrat),
bedövningsmedel, alkoholer, desinfektionsmedel och
antiseptiska medel (ss. fenol, lysol, formalin,
salvarsan), febermedel (ss. antifebrin,
acetyl-salicylsyra), amidoföreningar (ss. anilin, många
färgämnen), syror (ss. oxalsyra, pikrinsyra),
g.-gaser (ss. fosgen, senapsgas). — De flesta av
våra läkemedel äro även g. Oftast utöva
läkemedlen sina terapeutiska verkningar i doser,
som ligga under de toxiska, i en del fall i
doser på gränsen till de toxiska. — Ang. handeln
med g. se Giftstadgan och
Apoteks-varustadgan. Ang. g. i historien, se L.
Lewin, ”Die Gifte in der Weltgeschichte”
(1920). J.G.A.
Naturfolken känna en stor mängd g.,
av vilka en del användas till förgiftning av
vapen (se Pilgift), andra vid fiske för att
bedöva fisken, så att den flyter upp, en metod,
som är vida spridd över jorden, varjämte andra
g användas invärtes, stundom som medicin el.
för att bedöva, men ej sällan för att förgifta.
Vid s.k. gudsdom (se d.o.) få delinkventerna
tömma en skål med g., varefter stundom ett
motgift gives. Det bör dock observeras, att en
del ”gifter” hos naturfolken endast äro av
magisk natur, d.v.s. sakna fysiologisk verkan.
G.B-r.
Giftbok, å varje apotek förd förteckning över
för vetenskapligt och tekniskt bruk försålda
gifter, vilka apoteken äga att mot särsk.
giftkvitton utlämna. I detta giftkvitto förbinder
köparen sig att endast för uppgivet ändamål
använda det giftiga ämnet, att varsamt umgås
med detsamma samt att icke utlämna det till
obehöriga. Dylika giftkvitton jämte g. skola
förvaras minst 10 år. J.H.
Giftek, giftsumak, Rhus Toxicode’ndron,
som förekommer i Japan, Sachalin, Mexiko och
Nordamerika, är en nedliggande el. ofta
medelst stödjerötter högt klättrande buske, känd
ss. en farlig giftväxt. Barken innehåller en
gulvit, i luften svartnande saft, som vid
beröring åstadkommer farliga hudutslag samt
orsakar krampanfall, yrsel o.s.v.; t.o.m. växtens
ut-dunstning kan hos mången framkalla
förgift-ningssymtom. Jfr Giftiga växter. A.V-e.
Giftermål (jfr Gift). 1) Urspr. det tal (och
avtal), varmed giftoman enl. de äldsta sv.
lagarna bortgifte, i äktenskap överlämnade
kvinna. Upplands lag bevarar de där brukliga,
högstämda ordalagen vid akten. Sedermera
övergick g. att betyda den högtidliga handling,
ceremoni, varigenom äktenskap ingås, slutl.,
numera, den lagstadgade formen för ett
äktenskaps ingående. E.K.
Uppslagsbok. XI. ___ 289 ___
10
2) Hos många primitiva folk ingås g.
utan ceremonier el. i varje fall under myckel
enkla former, möjl. en dryckes- el. dansfest.
Riterna i samband med g. ha vanl. magisk
karaktär och avse att tillföra brudparet kraft,
göra det fruktbart och symbolisera föreningen
genom hopknytande av deras kläder el.
hopbindande av kontrahenterna, gemensamt
ätande och drickande etc. Man söker framförallt
skydda kontrahenterna och särsk. bruden mot
övernaturliga faror, och vid första samlaget
vidtagas därför stundom allehanda magiska
åtgärder, varjämte det ej sällan måste försiggå
i närvaro av en medicinman el. andra vittnen.
Möjl. äro sådana ännu hos kulturfolk
kvar-levande seder, som att bruden el. hennes
anhöriga göra låtsat motstånd, att bruden
formellt bortrövas o.d., ävenledes avsedda till
skydd mot övernaturliga makter (Karsten),
ehuru de eljest brukat tolkas som kvarlevor
av brudrov och roväktenskap (se d.o.). Hos
en del folk överlåtes brudens defloration (se
d.o.) åt en medicinman, vilket ej är att
uppfatta som ett privilegium utan som en
skyddsåtgärd, vidtagen av magiska skäl. Reningsriter
genom vatten, eld, piskning el. åderlåtning,
bortjagande av andarna genom skott, oväsen,
sång och dans höra till de åtgärder, varigenom
man söker förebygga onda makters
ingripande vid g:s ingående. Att bröllopsfesten
stundom ändar i sexuella orgier, torde ange dess
karaktär av fruktbarhetsrit. Jfr
Äktenskap. G.B-r.
Giftermålsbalk, den huvudavd. av allmänna
lagboken, som handlar om äktenskaps
ingående, rättsverkningar (särsk. förhållandet mellan
äkta makar) samt upplösning. Namnet g.
användes sedan medeltiden i Sverige för nämnda
område av lagstiftningen och återfinnes även
i de gamla norska lagarna. Den nuv. sv. g.
gäller från 1921, men tidigare ingångna
äktenskap bedömas i ekonomiskt avseende i regel
enl. äldre g., alltså 1734 års lag med däri
vidtagna ändringar. Se Giftermål, G i f
to-rätt, Hemskillnad,
Äktenskapsskillnad, Vigsel och Äktenskap. E.K
Giftermålsfrekvens mätes genom att ställa
antalet ingångna giftermål i relation till hela
befolkningens storlek (allmänna
giftermålsta-let) el. i relation till antalet till äktenskap
lediga individer i medelåldern, i Sverige vanl.
män 20—50 år, kvinnor 20—45 år. — Allmänna
giftermålstalet har i Sverige i stort sett varit
statt i ständigt sjunkande (från över 8 °/<m
under 1700-talets senare hälft till c:a 6°/oo 1901—
25), men under åren 1928—30 kan en tydlig
stegring av talet förmärkas. En del av
nedgången beror på det starkt minskade antalet
— 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
