Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftiga djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTIGA DJUR
apparater. Särsk. skorpionerna ha
sedan gammalt varit kända och fruktade för
sina giftiga styng. Den smala bakkroppens
sista led (”gadden”) är kloformigt böjd, och
i dess skarpa spets mynna två giftkörtlar. Då
en skorpion intager försvars- el.
anfallsställ-ning, böjer den bakkroppen bågformigt
framåt över ryggen och är därmed färdig att
använda sin giftiga gadd (fig. 3). Sitt rov
(insekter, spindlar o.a. smärre djur) gripa
skorpionerna med sina långa, till tänger utbildade
underkäkar, föra det upp över ryggen och
hugga sin gadd in i detsamma, varvid giftet
pressas ut i såret. Spindlar och smärre
insekter dö nästan ögonblickligen. De i Europa
förekommande skorpionerna äro ej farliga för
människan, även om deras styng förorsaka en
ganska intensiv smärta. Från Afrika och
Indien föreligga däremot flera fall, då styng av
skorpioner medfört en svår förgiftning och
även döden. De eg. spindlarna ha skarpa,
kloformigt böjda överkäkar, i vilkas spets en
giftkörtel mynnar. Samtliga arter äro giftiga
för de djur, av vilka de livnära sig,
företrädesvis insekter. Av korsspindelns giftiga styng
dö flugor, myggor och smärre fjärilar efter
några minuter. Emellertid finnas spindelarter,
som äro farliga även för de högre djuren och
Fig. 3. Italiensk skorpion i försvars- el.
an-fallsställning.
människan. Sedan gammalt ha de stora
fågelspindlarna (se d.o.) ansetts vara farliga
giftdjur, och vid experimentella undersökningar
nar det också visat sig, att vissa arter äga
ett starkt verkande gift, som framkallar en
förlamning av andningscentra och därmed döden.
Smärre fåglar och däggdjur duka mycket snart
under, och en kanin (1,260 gr. kroppsvikt) dog
inom 4 min. efter ett enda styng av en dylik
spindel. Huruvida fågelspindlarna även äro
farliga för människan, är dock ej med
säkerhet visat. Den spindelart, som på gr. av sin
giftighet tyckes göra den största skada, är
den s.k. kar ak u r t (Lathrode’ctes
tredecim-gutta’tus), vilken förekommer i Sydeuropa, s.
Ryssland, Kaukasus och vissa delar av Asien.
Fig. 4. Karakurt, hona (t.v.) och hanne.
Under det att styng av den europeiska formen
ej anses livsfarliga för människan, tyckes detta
vara fallet med den ryskasiatiska. Alldeles
särsk. verksamt är dess gift på hästar, kameler
och nötkreatur. Så skola år 1904 i prov.
Sir-Darja av 1,035 bitna husdjur 340 ha dött av
förgiftning. Sedan gammalt har den s.k. t
a-r a n t e 1 n (se d.o.) ansetts vara ett även för
människan farligt giftdjur, men något dödsfall
av dess bett är ej med säkerhet känt. — Ang.
giftets verkan se vidare Insekt- och S p
in-d e 1 g i f t e r.
Bland fiskarna förekomma en del aktivt
giftiga former. Deras giftapparat utgöres av
giftiga hudkörtlar, vilkas sekret överföres på
andra djur medelst skarpa taggar på gällocket
el. stjärten och genom styva, spetsiga strålar
i el. framför ryggfenan. Bland de giftigaste
arterna märkas i första hand de huvudsaki.
i tropiska hav levande stingrockorna
(se d.o.). På den långa, smala stjärten finnas
en el. flera, med tillbakariktade sågtänder
beväpnade taggar, och i huden intill ligga giftiga
körtelceller. Ett styng av dessa taggar
framkallar hos människan nästan olidliga smärtor,
svåra lokala förgiftningssymtom och ofta en
allmän förgiftning, som kan sluta med döden.
Bland benfiskarna är det framförallt
inom fam. drakhuvuden (se d.o.) och
fjärsing-släktet (se d.o.), som gifta former
förekomma. Vad den förstn. fam. angår, tillhöra de
flesta giftiga arterna de varmare haven, och
deras giftapparat utgöres av de i ryggfenans
främre del befintliga spetsiga och styva
benstrålarna, som äro försedda med giftiga
körtelceller. Farligast är den s.k. trollfisken
(se Drakhuvud), vilken håller sig dold
mel
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
