Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftoman - Giftorätt - Giftorättsgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTORÄTTSGODS
stämma över en kvinnas giftermål. Han hade
då också att förrätta den högtidliga handling,
genom vilken äktenskapet ingicks, se
Giftermål. Enl. nyare rätt är g. målsman, vars
samtycke erfordras, för att omyndig mö, sedan 1916
även underårig man, må träda i äktenskap. Den.
som förut varit gift, står dock icke under g.
Befogenheten att vara g. tillkommer nu båda
föräldrarna, el., om endast endera har
vårdnaden om barnet, denne. I äldre tid utövade g.
sin rätt i eget intresse, och den var närmast ett
utslag av g:s övermakt i ekonomiska ting och
ättens förmynderskap. Sedermera motiveras
bibehållandet av g. därav att denne förmodas
äga större livserfarenhet och ett mognare
omdöme än ungdomarna. E.K.
Giftorätt är en särskild rättighet av
familje-rättslig natur, som regelmässigt inträder med
vigseln ss. en av äktenskapets viktigaste
ekonomiska rättsverkningar. Föremål för makes
g. är andra makens giftorättsgods (se
d.o.). I och för sig röner makes rätt till sitt
g.-gods icke inverkan av g:s inträde. Egendomen
förblir liksom före äktenskapet i makens ägo
samt under hans vård och förvaltning.
Makarnas g.-gods är sålunda icke föremål för
någon deras egendomsgemenskap (se d.o.), men
mellan dem uppkommer en g.-gemenskap, som
till sin natur bestämmes av g:s viktigaste
rättsverkan, näml, vardera makens rätt att vid
g.-gemenskapens upphörande i samband med
äktenskapets upplösning el. vid hemskillnad el.
boskillnad erhålla hälften av makarnas då
behållna g.-gods. Med hänsyn till g.-gemenskapen
har make ålagts att så vårda sitt g.-gods, att
det ej otillbörligen minskas, andra maken till
förfång. Dessutom är det make förbjudet att
utan andra makens samtycke avhända sig el.
med inteckning för gäld belasta fast egendom,
vari andra maken har g., el. avhända sig el.
pantsätta lösören, vari andra maken har
enahanda rätt och vilka ingå i det för makarnas
gemensamma begagnande avsedda bohaget el.
utgöra andra makens nödiga arbetsredskap el.
äro avsedda för barnens personliga bruk.
Handlar maken i strid häremot, blir
avhändelsen el. pantsättningen ogill, om andra
maken inom viss kortare tid genom stämning till
domstol klandrar åtgärden, dock icke, när
fråga är om lösören, därest den, med vilken
avtalet slöts, saknat kännedom om och ej
heller haft skälig anledning antaga, att
omständigheterna voro sådana, att andra makens
samtycke erfordrades. I makes rätt till andel
i makarnas g.-gods inträda, om äktenskapet
upplöses genom makens död, hans arvingar.
Under g.-gemenskapens bestånd kunna makes
borgenärer icke taga makes rätt till andra
ma
kens g.-gods i anspråk för makens gäld. Make
kan jämväl ha egendom, vari andra maken icke
har g. Om sådan enskild egendom se
Giftorättsgods.
Dessa den nya giftermålsbalkens av 1920
regler gälla icke för makar, som ingått
äktenskap före nämnda balks ikraftträdande Vi
1921, annat än i de undantagsfall, som närmare
finnas angivna i lagen om införande av den
nya balken. Å de ekonomiska
rättsförhållandena i de före nämnda dag ingångna
äktenskapen tillämpas i övriga fall alltjämt den
äldre giftermålsbalken. Enl. denna äldre balks
regler bildades i vanliga fall vid äktenskapets
ingående av makarnas egendom en rättslig
enhet (samfällda boet), varmed sedan jämväl
införlivas egendom, som make under
äktenskapet förvärvar. I samfällda boet ingående
egendom benämnes gemensam el. k o m m u n
i-kabel, och i fråga om sådan egendom säges
mellan makarna bestå egendomsgemenskap (se
d.o.). Den gemensamma egendomen tillhör
regelmässigt makarna med hälften vardera. Den
make sålunda tillkommande rätten till andel
i samfällda boet ävensom själva andelen
benämnes g. Den äldre balkens g.-begrepp har
sålunda helt annan innebörd än den nya
balkens. Även enl. den äldre balkens regler kan
make ha egendom, vari g. icke äger rum.
Sådan egendom benämnes enskild el. i
n-kommunikabel. Om de fall, i vilka
makes egendom är enskild, se
Giftorättsgods. I de före 1921 ingångna äktenskapen
förvaltar mannen regelmässigt i kraft av sitt
målsmanskap (se d.o.) såväl makarnas
gemensamma som hustruns enskilda egendom. Från
mannens förvaltning är dock undantagen
egendom, som hustrun erhållit genom arv, gåva el.
testamente efter nya balkens ikraftträdande.
Jfr Boskillnad och Hemskillnad. S.B.
Giftorättsgods benämnes i nya
giftermålsbal-ken av 1920 den egendom, make vid
äktenskapets ingående har el. sedermera under
äktenskapet förvärvar och som ej skall vara makens
enskilda. Enskild egendom är a) egendom, som
genom äktenskapsförord (se d.o.) förklarats
skola vara enskild, b) egendom, som make
erhållit i gåva av annan än andra maken, med
villkor att den skall vara enskild, c) egendom,
som make under enahanda villkor erhållit
genom testamente, d) egendom, som make
erhållit i arv och om vilken arvlåtaren i
testamente föreskrivet, att den skall vara enskild samt
e) egendom, som trätt i st.f. här förut under
a)—d) angiven egendom. Enahanda gäller i
äktenskap, vari äldre giftermålsbalken har
till-lämpning å makarnas
förmögenhetsförhållanden. Dessutom är i sådana äktenskap fast
egen
— 301 —
— 302 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
