Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giganter - Gigantisk - Gigantomakien - Gigantopteris - Gigantosaurus - Gigantostraca - Gigas, Emil - Gigas librorum - Gigg (musik) - Gigg (åkdon, båt) - Gigg el. jigg (teknik) - Gigli, Beniamino - Gigliato - Gignoux, Claude-Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIGNOUX
dast kunde vinnas med en dödligs hjälp. Efter
gudarnas seger begrovos vissa av g. under berg
och öar (Alkyoneus under Vesuvius, Enkelados
under Etna, Polybotos under Nisyros), vilkas
vulkaniska verksamhet sattes i samband
därmed. Berömdast bland den bildande konstens
framställningar av gigantomakien är frisen på
Zeusaltaret i Pergamon (nu i Berlin), där
åtskilliga av g. ha den först i hellenistisk tid
utformade gestalten av människor med
ringlande ormkroppar i st. f. ben. — Litt.: M. Mayer,
”Die Giganten und Titanen in der antiken Sage
und Kunst” (1887). H.Sj.
Giga’ntisk, jättestor.
Gigantomaki’en (eg. jättestriden), se G i g a
n-t e r.
Giganto’pteris, släkte av ormbunksliknande
växter, tillhörande ormbunkar el.
fröormbunkar (se d.o.), med stora pardelta blad. Släktet
förekommer i yngre paleozoiska bildningar, i
sht perm, och omfattar två grupper, av vilka
den ena, den, som eg. utmärker G.-floran,
förekommer i Ostasiens produktiva
stenkolsformation, medan den andra gruppens former ha
funnits på Sumatra och i s. U.S.A. K.A.G.
Gigantosaurus [-såu’-], ett släkte utdöda
di-nosaurier (se d.o.), av vilket en art av 14—15
m:s längd anträffats i det forna Tyska
Östafrika. H.W.
Giganto’straca, en grupp utdöda paleozoiska
leddjur, ang. vilkas ställning i systemet mycket
avvikande meningar uttalats. Urspr. fördes de
ss. en särskild ordn. till kräftdjuren, men
numera anser man, att deras släktskap med denna
djurgrupp är mera avlägsen, under det att de
jämte de s.k. dolksvansarna (se d.o.) närmare
ansluta sig till spindeldjuren, varför man
sammanför samtliga dessa former under en
gemensam klass, Arachnomo’rpha. En del av g.
var verkliga jätteformer (därav namnet). Så
nådde en art av det under silurtiden levande
släktet Pterygo’tus en längd av ända till 2 m.,
det största kända leddjuret. Framkroppen
(cephalotho’rax) var täml. kort, bakkroppen
lång och bakåt avsmalnande, i spetsen för-
Rekonstruktion av Pterygotus anglicus från
skotsk devon. Längd ungefär l,g m.
sedd med en fenlik utvidgning el. med ett
dolk-formigt utskott. På undersidan av
framkroppen låg munöppningen, omgiven i regel av 6
par extremiteter. Det bakersta paret var i
spetsen årformigt utvidgat, under det att
främsta paret extremiteter var försett med en
klosax. De mest bekanta släktena äro Eury’pterus
med o. 25 kända arter och Petrygo’tus. Jfr
Downtonian. H. W.
Gigas, Emil, dansk biblioteksman (1849—
1931), D:r phil. vid Köpenhamns univ. 1883
(”Grev Bernardino di Rebolledo”), assistent vid
Det kongelige Bibliothek 1883, bibliotekarie
1907—15. Bland G:s’ skrifter märkas ”Katalog
over Det Store Kongel. Bibliotheks
Haand-skrifter vedrörende Norden” (3 bd, 1903—15),
”Litteratur og Historie” (3 bd, 1898—1902)
m.fl. litteraturhistoriska arbeten. W.N.
Gigas libro’rum, se Djävulsbibeln.
Gigg, mus., se G i g u e.
Gigg. 1) Enspänt, med två höga hjul
försett åkdon för 2 personer. Hjulaxlarna äro
försedda med mjuka fjädrar och hjulen ofta med
massiva gummiringar. v.S.
2) Båt förr vanlig å örlogsfartyg och större
jakter och avsedd för fartygschef el. -ägare. G.
är en smal, lätt byggd båt vanl. med
akterspegel och ros med 4—8 åror i enkel rodd (d.v.s.
årorna placerade sicksack). T.Hrn.
Gigg el. j i g g (sannolikt förvrängning av
eng. gauge, mått el. mall), tekn., hjälpverktyg i
maskinindustrien, användes vid serietillverkning
av maskingods och består vanl. av en av
härdat stål tillverkad mall, efter vilken
arbets-stycken kunna bearbetas utan föregående
upp-märkning. En särskild typ är g i g g f i x t
u-r e n, en kombination av en g. och en fixtur (se
d.o.). Arbetsstycket fasthålles av fixturen,
under det att g. styr borrstålet el. fräsen under
arbetet. Felaktigt benämnes ibland ett
tole-ransmätverktyg för g., t.ex. hak-g. i st.f.
hak-tolk (se Tolk och Tolerans). v.S.
Gigli [ji’Ii], Beniamino, italiensk
operasångare (tenor) (f. 1890), debuterade 1914 som
Rovigo i ”Gioconda”, har uppträtt bl.a. på
Scala, i Ferrara, Genua, Madrid, Barcelona,
Buenos Aires och Nordamerika; är nu en av
Italiens mest kända sångare. E.A.
Gigliato [jila’tå], numism., se Carlino.
Gignoux [zino’], C 1 a u d e-J o s e p h, fransk
politiker (f. 1890), prof, vid jur. fakulteten i
Nancy. Efter L. Romier red. för ”La Journée
industrielle”, har G. vid olika tillfällen använts
av handelsdep. för ekonomiska utredningar,
delvis i samband med underhandlingar i Genève.
Deputerad 1928, understatssekreterare under
konseljpresidiet i Lavals ministär 1931—32,
utsågs han till fransk ordf, i den fransk-tyska
— 305 —
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
