Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giljotin - Gilkin, Iwan - Gill (rymdmått) - Gill, André (Louis Alexandre Gosset de Guines) - Gill, Sir David - Gillberg - Gillberg, 1. Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILKIN
Marie Antoinettes avrättning med giljotin. Ur
Becker, ”Lefvernes-beskrifning om Ludvig XVI”
(1793—94).
maskin. Den 2% 1792 för första gången
använda apparaten, vars teknik återgår på äldre
förebilder, bestod av två upptill genom en
tvärbjälke förenade parallella stolpar, 3 å 4 m. höga.
Mellan dem löpte en triangelformad bila,
kvar-hållen av en spärrhake, som av bödeln
frigjordes, varvid den tunga bilan föll ned på den
livdömdes av två bågformiga tvärslåar
fasthållna hals. Jfr Dödsstraff. — Litt.: G.
Lenotre, ”La guillotine.... pendant la
révolu-tion” (1893). C.
Gilkin [zilkä’], I w a n, belgisk förf. (1858—
1924), en av dem, som 1881 voro med om att
grunda ”La jeune Belgique” (se B e 1 g i e n, sp.
469). G. utgav 1890—93 fyra dikthäften, som
1897 nyupplades i en gemensam volym, ”La
nuit”, där allt rör sig i den kända
Baudelaire-Rollinafska tematiken om vällusten och döden.
Med diktsamlingen ”Le cérisier fleuri” (1899)
blev tonen mildare, stundom en smula
affekterat ljus. G. har även försökt sig som
dramatiker (dialogdikten ”Prométhée”, 1899,
”Sa-vonarole”, 1906, ”Étudiants russes”, s.å.). Lff.
Gill [jil], det minsta rymdmåttet i
Storbritannien och Irland = V4 pint = 0,i42 1. Som
ölmått är g. = 0,144 1. N.L.R.
Gill [zil], A n d r é (eg. LouisAlexandre
Gosset de Guines), fransk
karikatyrtecknare (1840—85), blev tidigt berömd för sina
frappanta porträttkarikatyrer, i vilka han
använde det tidigare kända tricket med en
oformlig förstoring av huvudena. Han grundade och
medarbetade i flera tidskr. (”La Lune”,
”L’Éc-lipse”, ”La Lune rousse”) och förf. bl.a. en
essaysamling, ”Vingt années de Paris” (1883).
K.E.S.
Gill [gil], Sir David, skotsk astronom (1843
—1914), grundläde 1872 Earlen av Crawfords
privatobservatorium i Dunecht och var 1879—
1902 direktor för observatoriet på
Goda-Hoppsudden, företog 1875 en basmätning i
Egypten. G. fortsatte i Kapstaden Argelanders
(se denne) ”Bonner Durchmusterung”
fotografiskt, ända till s. polen. G. har utgivit bl.a.
”Cape photographic Durchmusterung” (3 bd,
1896), ”Report on the geodetic survey of South
Africa” (1896—1901). Ch.
Gillberg. 1) Hd i s.v. Värmland omkr.
Glavs-fjorden, St. Gla m.fl. sjöar (se kartan vid
Värmland), omfattar socknarna Svanskog,
Långserud, Gillberga, Värmskog, Stavnäs,
Hö-gerud och Glava; 1,267,56 kvkm., därav 1,036,35
land; 13,352 inv. (1931; 13 inv. pr kvkm.); 140,2»
kvkm. åker (1927; 13,5% av landarealen), 771,r
kvkm. skogsmark. Berggrunden utgöres
hu-vudsakl. av Åmålsgranit, grönsten och
granitgnejs (särsk. i Gillberga och Stavnäs) samt
leptit och gnejs, de senare omslutande de förra,
som bilda de centrala delarna i den s.k.
Gill-bergaskålen (jfr N. H. Magnusson,
”Gillberga-skålens byggnad”, Sveriges geol. unders., ser.
C, n:r 360, 1929). Terrängen är i allm.
kuperad: skogklädda moräntäckta höjder och
torv-marker omväxla med sjöar och dalgångar med
ler- och sandavlagringar, till vilka största
delen av bygden är förlagd. 1920 levde 56,0 %
av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 24,5% av industri och hantverk. Från
senare hälften av 1600-talet till slutet av
1800-talet funnos inom G. flera järnbruk: Glasfors,
Stömme, Kålsäter, Svaneholm m.fl. Flera av
dem ha nu efterträtts av sågverk och
pappers-massefabriker. Vid St. Gla ligger Glava
fönsterglasbruk. G. bildar ett tingslag i
Söder-sysslets domsaga och ingår i G:s kontrakt. J.C.
2) Kontrakt i Karlstads stift, omfattar 4
pastorat: Gillberga och Långseröd; Kila, Tveta och
Svanskog; Stavnäs, Värmskog och Högerud
samt Glava; 15,866 inv. (1931). J.C.
Gillberg. 1) Jacob G., kopparstickare
(1724—93), inträdde, efter studier i Uppsala
och vid J. E. Rehns gravyrskola, 1751 i
fortifikationen, där han befordrades till löjtnant.
1755—61 studerade G. i Paris under gravören
L. Cars och vid Konstakad. Som gravör nådde
G. högst i sina klara och formsäkra porträtt,
bland vilka märkas A. Nordencrantz, Gustav
III, Sofia Magdalena och C. Fr. Scheffer. G.
utförde dessutom i skilda maner figur-,
genre-och landskapsbilder samt ill. bl.a. för
”Kronprinsens abc-bok” (1780) och för ”Gustaf III:s
skådepenningar” (utg. först 1858). Från 1768
var G. prof, vid Konstakad. — Litt.: G. Jung-
— 315 —
— 316 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
