Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gillberg, 1. Jacob - Gillberg, 2. Jacob Axel - Gillberg, 3. Carl Gustaf - Gillberga - Gillbergska barnhusinrättningen - Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILLE
marker, ”Beskrivande förteckning över J. G:s
gravyrer” (1929). G.V.
2) J a c o b A x e 1 G., den föregåendes son,
miniatyrmålare (1769—1845), ingick tidigt i
fortifikationen, där han befordrades till major
1803. G. erhöll sin första konstnärliga
utbildning av fadern och av C. Höyer och studerade
sedan i utlandet (1790—97), särsk. i Haag och
London. Efter hemkomsten blev G. prof, vid
Konstakad. 1798. G:s miniatyrporträtt, oftast
på pergament, besitta träffsäker karakteristik
men lida stundom av en viss hårdhet och
färgblekhet. G.V.
3) Carl Gustaf G., den föregåendes
bror, grafiker (1774—1855), var elev av
Konstakad. och av L. Belanger. Hans förnämsta
verk blev en svit landskapsstudier i akvatinta
i J. W. Schmidts ”Reise durch einige
schwe-dischen Provinzen” (1801). Några serier
lito-graferade planscher som handledning för
teck-ningsundervisningen sakna större konstvärde.
G. var teckningslärare på Karlberg 1811—42
och deltog som kapten i Ingenjörskåren i 1813
—14 års fälttåg. G.V.
Gillberga. 1) S:n i Västerrekarne hd,
Södermanlands län, s.v. om Eskilstuna; 53,46 kvkm.,
därav 53,os land; 1,094 inv. (1931; 21 inv. pr
kvkm.); 19,22 kvkm. åker (1927; 36,2% av
landarealen), 23,66 kvkm. skogsmark. Egendomar:
Biby och Hyndevad. — Pastorat: G. och Lista,
Västerrekarne kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
2) S:n i Gillbergs hd, Värmlands län,
s.v. om Glavsfjordens sydända; 208,oo kvkm.,
därav 186,19 land; 2,445 inv. (1931; 13 inv. pr
kvkm.); 39,30 kvkm. åker (1927; 21 % av
landarealen), 120,37 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
G. och Långserud, Gillbergs kontrakt,
Karlstads stift. J.C.
Gillbergska barnhusinrättningen, Uppsala, är
grundad på handlanden G. V. Gillbergs
testa-mentariska donation å över 1 mill. kr. till
Uppsala stad 1891. Verksamheten började 1895
genom ett efter förebild av Allmänna
barnhuset i Stockholm i provisoriska lokaler
inrättat barnhus för späda barn med mödrar,
de förras utackordering i enskilda hem till
16-års åldern samt genom ekonomiskt
understödjande av annan filantropisk barnavård i
Uppsala. Utackorderingssystemet övergavs
sedermera, och i stället utdelas under vissa villkor
ett 2-årigt underhållsbidrag för barnen. 1928
uppfördes en nybyggnad, inrymmande dels en
avd. för 10—12 mödrar med späda barn samt
15—20 andra späda, nödställda barn, dels en
barnkrubba för späda och små barn (intill 3
år). I mån av utrymme mottagas barn även
från andra kommuner än Uppsala stad, ehuru
mot högre avgift. Elever i barnavård
mottagas också. Er.v.B.
Gille, ett ord av rent germanskt ursprung,
som i de språk, där det mera utförligt belagts,
i allt väsentligt företer följ,
betydelseskiftningar: 1) betalning; 2) ersättning, tribut,
skatt (jfr t.ex. Landgille); 3) gille,
brödraskap; 4) dryckeslag. I medeltida urkunder
(från 700- t.o.m. 1500-talet) möta vi ordet bland
germaner i en del nord- och mellaneuropeiska
länder (Frankrike, Flandern, England,
Tyskland, Östersjöprov. och Skandinavien) ss.
sammanfattande term för sammanslutningar av
stundom ganska skiljaktig men genom vissa
gemensamma drag besläktad art. Ss. typiska
g.-kännetecken framstå från början
edsbro-derskapet, syftande till gemensamt skydd och
bistånd, samt samdrickningen, de
gemensamma gästabuden. Dessa drag fortleva inom
g.-väsendet hela dess historia igenom, om ock
stundom och framförallt under dess sista tider,
i försvagade former. Så långt vi säkert kunna
följa g. tillbaka, räkna de bland sina medl.
även kvinnor. De ha från början även en, mer
el. mindre stark, kristen prägel. I allm.
framträda de i anslutning till kulten av något spec.
helgon el. heligt föremål, vars namn de bära.
I bevarade g.-stadgor finna vi ofta noggranna
bestämmelser om minnesdrickningar till
helgonens ära under sammankomsterna, om
gudstjänster och mässor, om g.-brödernas (och
-systrarnas) plikt att vaka över medl., som är sjuk,
att följa honom till graven, om han dör o.s v.
G. låta i huvudsak uppdela sig i fyra olika
grupper: allmänna g. (bildade utan
hänsyn till något speciellt yrke), k ö p m a n n a-g.,
hantverk s-g. och p r ä s t-g. De båda första
grupperna äro måhända de äldsta. En fullt
utbildad differentiering har man säkerligen att
räkna med först under medeltidens senare årh.
Ang. g.-väsendets uppkomst och första
utveckling föreligga många olika teorier. En del
forskare se i det kristna kärleksbroderskapet
själva roten till g.-väsendet. Enl. andra leder
detta sitt ursprung från det gamla
nordgermanska fostbrödralaget. En tredje teori gör
gällande, att det ytterst utvecklats ur det
germanska samdryckeslaget. Flera åsikter skulle
kunna nämnas. De flesta stämma emellertid
överens däri, att g. fått sin utbildade form
genom förbindelse mellan å ena sidan kristna
idéer, å andra sidan urgermansk sed och lev
nadsföring. Själva orsaken till g:s uppkomst
är även dunkel och omstridd. Allmänt taget
synas de ytterst vara att betrakta som uttryck
för det sammanslutnings- och skyddsbehov.
som uppkom under tider, då de gaiiila släkt
och ättebanden började upplösas och värker
— 317 —
— 318 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
