Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gisseltråd, flagell - Gisselås - Gissing, George - Gississ - Gisslan - Gisslarbo - Gisslarbröder - Gissling - Giss moll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISS MOLL
mindre antal, ofta endast en g. Vid inträdande
verksamhet beskriva g. vanl. en spiralformig
rörelse och tjänstgöra ss. rörelseorgan el. för
att driva omkr. vätska. De förekomma hos
urdjuren, företrädesvis hos gisseldjuren, hos
svampdjuren, där de gisselbärande cellerna
(gisselcellerna) bilda ett i vissa
hålig-heter i djurens inre sammanhängande epitel
(gisselepitel), och ss. regel hos de hanliga
könscellerna. H.W.
Gisselås, en av Sv. mosskulturföreningens
försöksgårdar, i Hammerdals s:n, Jämtlands
län, 323 m.ö.h. Försöksgården
iordningsställ-des 1921—23 på den oodlade men krondikade
myren Krokdansen. Arealen uppgår till 100
har, varav 55 äro odlade. Största delen av
jorden utgöres av en kalk- och kväverik myrjord,
dels skogskärrtorv, dels brunmoss-starrtorv;
torven har ett medeldjup av 1,65 m. På gr. av
det synnerligen krävande klimatet är det endast
foderproduktion, som kan komma i fråga.
Under den relativt korta tid försöksgården varit i
verksamhet, ha flera för den norrländska
myrodlingen betydelsefulla resultat vunnits. O-d.
Gissing [gi’sig], George Robert, engelsk
förf. (1857—1903). G. är den mest utpräglade
naturalisten i modern engelsk litteratur; han har
G. Gissing.
mottagit starka impulser från Zola och från
Comtes filosofi. Som Londonskildrare
anknyter han till Dickens, som han högt beundrade,
fastän i temperament dennes fullständiga
motsats: han har intet av Dickens’ humor, och G:s
livsåskådning, som bottnar i hans bittra
erfarenhet, är djupt pessimistisk. G:s stil är lika
färglös som den miljö, han skildrar, och hans
storhet ligger i styrkan och ärligheten i hans
uppfattning. Hans tidigare romaner, ss.
”Demos” (1886), en studie av socialismens
inverkan på arbetarklassen, och ”The nether world”
(1889), med motiv från fattigkvarteren i
Cler-kenwell i ö. London, passerade täml.
obemärkta; det var först med ”New Grub Street” (1891),
en skildring av det litterära proletariatet, som
han vann erkännande. Sedan följde bl.a. den
delvis självbiografiska ”Born in exile” (1892)
och ”The odd women” (1893). Mycket
självbiografiskt material innehåller ”Private papers
of Henry Ryecroft” (1903; sv. övers. 1929), som
med sin blida stämning intar en särplats i
hans produktion. G. har även skrivit en
utmärkt studie över Dickens (1898). — Litt.:
F. Swinnerton, ”G. G.” (1912); M. Yates, ”G. G.”
(1922). A.Km.
Gississ, mus., den med tvenne halvtoner
höjda tonen g, eg. den ss. inledningston (se d.o.)
till aiss med en halvton höjda tonen giss;
en-harmoniskt (se d.o.) identisk med a. F.S-l.
Gisslan (till fsv. gisla, sätta g., till fsv. gisl,
ett gammalt germ. ord med motsvarighet i
kelt.), person, som överlämnats i annan
persons våld för att med sin person, liv, lem och
medhaft gods, ansvara för att någon tredje
uppfyller något sitt åtagande, häri inbegripet löfte
om ett svekfritt uppträdande. G. är en
ålderdomlig, hos primitiva el. rövarfolk ännu
förekommande form för säkerställande av förpliktelser,
verkliga el. föregivna, ursprunget till senare
tids borgen, delvis besläktat med panten. G.
förekom täml. allmänt i den äldre rätten, både
germansk och romersk, ss. säkerhet för
infriandet av en skuld. Ett berömt ex. å g. ss. garanti
för svekfrihet är vid den sv. konungens
Eriksgata (se d.o.). Senare användes g. huvudsaki.
i folkrätten: högtstående el. förmögna
personer ställas som g. för säkerheten av ingångna
fredsfördrag el. det fredliga uppförandet av
befolkningen i ett ockuperat land. — Litt.: J.
Kohler, ”Shakespeare vor dem Forum der
Ju-risprudenz” (1883); A. Lutteroth, ”Der Geisel
im Rechtsleben” (1922). E.K.
Gisslarbo, järnbruk och stationssamhälle i
Malma s:n, Västmanlands län, 17 km. n.v. om
Köping vid Köping-Riddarhyttans järnväg.
Järnbruket räknar sina privilegier från 1664
och omfattar 6 lancashirehärdar, ånghammare
och valsverk. Till bruket höra 5,050 har skogs-i
mark och 850 har öppen jord. Det äges sedan
1877 av Riddarhytte a.-b. T.E-r.
Gisslarbröder, se K 1 y s t e r. — Jfr
Flagellanter. >
Gissling, se Reningsriter.
Giss moll, ital. sol diesis minore, fra. sol
dièse mineur, eng. g sharp minor, mus., tonart
med treklangen giss-h-diss som centralklang.
Förtecken: 5 # (fiss, ciss, giss, diss, aiss).
Parallelltonart: h dur. Se Tonart, T o n a 1
i-tet, Tonika, Treklang. F.S-l:
— 357 —
— 358 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
