Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gissur Thorvaldsson - Gistad - Gistren, Jonas Henrik - Gitana - Gitarr - Gitter (galler) - Gittersvamp, gallersvamp - Gittertrådar - Gittit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GISSUR THORVALDSSON
Gitarr.
Gissur Thorvaldsson, se Gizurr
Thor-valdsson.
Gistad, s:n i Skänkinds hd, Östergötlands län,
mellan Linköping och Söderköping; 23,87 kvkm.,
därav 23,84 land; 741 inv. (1931; 31 inv. pr
kvkm.); 13,90 kvkm. åker (1927; 58,3% av
landarealen), 5,54 kvkm. skogsmark. — Pastorat i
Skärkinds kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Gistre’n, Jonas Henrik, läkare (1767—
1847), adjunkt vid Allmänna barnbördshuset i
Stockholm 1788, prof. 1798. G. var en mycket
framstående läkare och en av stiftarna av Sv.
läkaresällskapet 1808. E.E.-M.
Gitana [zita’-] (spa., eg. med betydelsen
egyptiska), zigenerska; även om en zigenardans. —
Git a’n o, zigenare.
Gita’rr (fra. guitare,
spa. guitarra, ital.
chi-tarra, från grek,
kitha’-ra), knäppinstrument,
som i sin nutida form
har bottnen och locket
platta, sidorna
inåtböj-da, gripbrädet försett
med band, ljudhålet
runt och vanl. 6
strängar. Talrika
varianter ha funnits, t.ex.
lyragitarren (se d.o.).
I början av 1800-talet
fick g. en blomstring
som aldrig förr med
Paris som centrum.
Även i Sverige ha
funnits goda g.-spelare, ss.
O. Ahnfelt, F. W.
Hil-debrand och J. J.
Nagel, vilka också
kpm-ponerade och
arrangerade för g. — Litt.: J.
Zuth, ”Handbuch der
Laute und Gitarre”
(1926—28); D. Fryklund, ”Bidrag till
gi-tarristiken” (i ”Sv. tidskr. för musikforskning”,
1931). D.F.
Gitter (galler), fys., gallerformad
avgräns-ning. Man särskiljer punk t-g. och s t r e c k-g.
Ett plant punkt-g. består av en serie punkter,
belägna i skärningspunkterna mellan två
varandra skärande system av inbördes parallella
och ekvidistanta linjer i samma plan. En rad
ekvidistanta och parallella plana punkt-g. giva
upphov till ett r y m d-g. Enl. den moderna
uppfattningen av kristallernas struktur äro
atomerna i dessa anordnade ss. punkterna i ett
rymd-g. (jfr Kristallstruktur). Man använder
kristallernas rymd-g. vid
röntgenspektrosko-piska undersökningar. — Inom optiken
använ
das streck-g., som bestå av en mängd
ekvidistanta och parallella spalter. Dessa
åstadkommas vanl. genom ritsning i glas (t r an s m i
s-s i o n s-g.) el. spegelmetall (r e f 1 e x i o n s-g.).
De senare göras ant. plana (p 1 a n-g.) el. kon
kava (k o n k a v-g., R o w I a n d-g.). Vid
rits-ningen användas särskilt konstruerade
delnings-maskiner (se d.o.). Det första för optiskt
ändamål tillverkade g. (Fraunhofer) utgjordes av
parallella, på samma avstånd från varandra
spända trådar. Ett g:s verkningssätt beror på
ljusets böjning i spalterna (jfr Dif fr
aktion). G. ha stor användning inom
spektral-analysen (se Spektrum) för att åstadkomma
spektrai sönderläggning av ljuset (g.-spektrum,
böjningsspektrum). Karakteristiskt för ett g. är
framförallt avståndet mellan likbelägna punkter
i spalterna, den s.k. gitterkonstanten,
vilken bestämmer böjningsfransarnas inbördes
lägen, samt totala antalet spalter, vilket är
avgörande för böjningsbildernas ljusstyrka och
för g:s upplösningsförmåga. Ett g. med de
sistn. egenskaperna särsk. markerade är
t r a p p-g. (Michelson), ett slags
transmissions-g. med oerhört stor upplösningsförmåga. Ett i
princip detta närstående reflexions-g. är det
s.k. echelett e-g. — G. el. galler
benämnas i elektronrör de elektroder (en el. flera),
som anbringas mellan anoden och katoden (se
Elektronrör). N.R-e.
Gittersvamp,
gallersvamp, Clath-rus, ett i varmare
länder
förekommande, till
buksvamparna hörande
växtsläkte, vars fruktknopp
innehåller en steril,
nätformigt
sammanhängande och en
denna omgivande
sporbildande, labyrintar-tad vävnad, som vid
mognaden flyter
sönder till en slemaktig
massa, varvid
sporerna spridas genom
asflugor, medan den
förra bildar ett
iögonfallande, livligt färgat
gallerverk. C.
can-cella’tus, med
glän
sande scharlakansrött nätverk, förekommer i
Sydeuropa, England och Nordamerika. O.Gz.
Gittertrådar, se F i b r i 11 e r.
Gitti’t, liturgisk term, förekommande i Ps.
8:1; 81:1; 84:1, anger antagl. ett instrument el.
en tonart. Targum (se d.o.) och ett par gamla
Gittersvamp, Clathrus
cancellatus.
— 359 —
— 360 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
