Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING
ningen sker, under det att materialet
befinner sig i flytande tillstånd. Det flytande
materialet införes i en gjutform och avbildar efter
stelnandet mer el. mindre exakt det av
materialet utfyllda hålrummets konturer. För att
ett material skall vara i teknisk mening
gjut-bart, kräves, att det med relativt enkla medel
kan bringas i tillräckligt tunnflytande form, att
det stelnar med bibehållande av en alltigenom
likformig sammansättning, att stelnandet
försiggår på kort tid och utan större
volymförändringar samt att materialet efter stelnandet
bildar en fast kropp med tillfredsställande tät
het och hållfasthet. Överförandet till flytande
form kan ske genom smältning, ss. vid g. av
metaller, glas, vax, stearin m. m., el. genom
utrörning med vatten, ss. vid g. av cement,
betong, gips m.m. I det förra fallet inträder
stelnandet, i och med det att temp. sjunker
under materialets smältpunkt, i det senare beror
stelnandet på vissa kemiska reaktioner och
kräver då i regel längre tid. Beträffande
gjut-ning av icke metalliska material se resp,
uppslagsord, ang. g. av konstföremål se
Brons-gjut n ing. Om bronsålderns
gjuteriverkstä-der, se Haag, Grimeton och S k ä 1 b y.
J ä r n g j u t n i n g, tillverkning av
tackjärns-gjutgods, uppfanns i Kina för mer än 2,000
år sedan. Genom kinesiska urkunder vet man
näml., att tackjärnsgjutgods, vittnande om en
långt utvecklad konstförfarenhet, använts vid
ett brobygge under kejsar Hao-Ming-Tis
regeringstid (58—76 e.Kr.). Från Kina spred sig
gjutkonsten endast långsamt till Västerlandet,
om ock den kinesiska produkten redan tidigt
var känd. Den äldsta kända europeiska
urkund, i vilken framställning av järngjutgods
beskrives, är ”Das Feuerwerksbuch”, förf. 1400.
Gjutkonsten kunde dock icke vinna någon
större spridning, förrän man allmänt börjat
framställa tackjärnet i masugn; först under
1800-talet kom den till en sådan
utvecklingsgrad, att den i betydelse kunde mäta sig med
andra formgivningsmetoder för järnprodukter.
Det första gjuteriet i Sverige anlades trol. i
Stockholm 1762. Se vidare Järn- och
ståltillverkning.
Det för g. använda järnet (se G j u t j ä r n)
tages sällan direkt från masugnen (se d.o.),
varigenom man ju eljest skulle undvika
kostnaderna för järnets omsmältning. Masugnen
är näml, genom sin storlek och sina
driftsegenskaper icke lämpad för ett gjuteris
löpande behov av växlande, ofta små mängder
av smält järn med olika sammansättning.
Det i masugn framställda
gjuteritack-järnet omsmältes därför nästan alltid i
en mindre ugn. För detta ändamål användas
flamugnar, elektriska ugnar (se d.o.),
degel-ugnar (se D e g e 1 s t å 1) el. kupolugnar. De
3 förstn. ugnstyperna användas huvudsaki.
för framställning av gjutgods med speciell
sammansättning och hög kvalitet. Den stora
massan av allt gjutjärn smältes i kupolugn.
Fig 1. Kupolugn med och utan förhärd. A
in-sättningslucka, B plattform, C blästerformor,
D öppning för slaggavtappning, E utslagsöppning
för järnet, F förhärd, G gjuterigolv.
Kupolugn är en schaktugn (se fig. 1),
vanl. cylindrisk, 0,5—1,5 m. inre diam. Den
är nedtill försedd med 4 el. 6 formor (se
Masugn) för inblåsning av blästerluft och
har vid bottnen en utslagsöppning, genom
vilken järnet uttappas, samt något högre upp
en öppning för slaggavtappning. Ibland är
ugnen försedd med en förhärd (se d.o.), i
vilken järn och slagg nedrinna, allteftersom
smältningen fortgår. Ugnen beskickas från
sidan genom en öppning, belägen på 4—7 m.
höjd över bottnen. Beskickningen utgöres av
tackjärn, återgående järn från tidigare g., skrot
och ev. ferrolegeringar (se d.o.) i lämplig
blandning för ernående av önskad
samman
— 371 —
— 372 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
