Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaciär - Glaciärbord, Glaciärbrunn - Glaciärloppa, gletscherloppa - Glaciärnisch - Glaciärport, Glaciärälv - Glaciärräfflor - Glad, Rasmus (Erasmus Lætus) - Glada - Glada änkan - Gladbach-Rheydt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLADBACH-RHEYDT
vis låg temp. I stort sett faller temp. såväl
med höjden ö.h. som med avståndet från
ekvatorn. Inom varma områden träffas därför g.
endast på mycket stor höjd, t.ex. på Anderna,
Kilima-ndjaro, Himalaja först vid 4,000—
6,000 m.ö.h. Inom polarområdena däremot gå
många g. ned till havets nivå. Ett kallt klimat
är emellertid ej nog för uppkomsten av g.;
därtill fordras även, att inom g:s övre delar
i medeltal pr år faller mera snö än som
smälter. Där nederbörden är mycket ringa ant.
under hela året el- under vintern, ss. i n.ö.
Sibirien, bildas därför ej några g., även om
sommartemp. är låg. Jordens alla g. beräknas
täcka en areal av 15,2 mill. kvkm. (10 °/o av
fastlandets areal). C:a 13 mill. kvkm. komma
på Antarktis och 2,i mill. på Arktis, därav 1,9
mill. kvkm. på Grönland. G. äro alltså till
största delen bundna till polartrakterna och
bilda där huvudsaki. inlandsisar och g. av
Spetsbergstyp. Inom de tempererade och
varma zonerna intaga de c:a 52,000 kvkm. I
tropikerna uppträda g. på Kenia, Kilima-ndjaro
och Ruwenzori i Afrika samt på de högsta
vulkankäglorna i tropiska Sydamerika,
Chim-borazo, Cayambe, Antisana m.fl. G. utgöras
här mest av firnmantlar, som utsända mycket
korta g.-tungor, el. små häng-g. Inom den
tempererade zonen uppträda övervägande g. av
alpin typ, dal-, nisch- och häng-g. På
Pyrenéernas n. sida finnas talrika nisch- och
häng-g. samt en dal-g. Den sydligaste g. i
Europa är den lilla Corral-g. på Sierra
Nevadas nordsida på 2,800—2,900 m.ö.h. I
Alperna täcka g. 3,800 kvkm., i Kaukasus nära
2,000 kvkm., i centralasiatiska randbergen,
Himalaja, Karakorum, Pamir, ö. Hindukusch,
Alai, Transalai, Tien-shan, Altai, ännu större
arealer. I Karakorum utfylla g. hela dalsystem
och bilda s.k. isströmnät. I Alaska
finnas väldiga piedmont- och dal-g. Söderut
avtager glaciationen el. nedisningen starkt; dock
bära de stora vulkankäglorna M:t Rainier och
M:t Shasta i Cascade mountains g., och i
Sierra Nevada samt i Rocky mountains i
U.S.A. uppträda små nisch-g., den sydligaste i
Sangre de Christo mountains i Colorado på
4,000 m. höjd. De nederbördsrika s. Anderna
äro starkt nedisade, särsk. mellan 46 och
50x/2° s.br., likaså Eldslandet. På Sydön, Nya
Zeeland, finnas många stora g., bland vilka
ett par nå med sina g.-tungor ned i
subtropisk vegetation, mera än 2,000 m. under
snögränsen. Australien saknar g. I Skandinavien
träffas de största g. i v. Norge (Folgefonna,
Jostedalsbreen, Svartisen, Frostisen), där
klimatet är relativt fuktigt. I Sverige förekomma
g. endast på Helagsfjället, Sylarna, N.
Stor
fjället, Ammarfjället samt i de högsta
fjällmassiven i Norrbottens län: Sulitälma, Sarek,
Kebnekaise m.fl. Sveriges största g. torde vara
Ålmajalos-g. (22 kvkm.), n. om Sulitälma,
men det största antalet, o. 110, finnes inom
Sarekmassivet. Sammanlagt torde det finnas
c:a 215 g. i Sverige, de flesta dal-, nisch- el.
platå-g. De sv. dal-g. äro i jämförelse med dem
i Alperna mycket breda och korta, vilket till
stor del beror på olikheten i dalarnas form.
— Litt.: A. Heim, ”Handbuch der
Gletsch-erkunde” (1885); H. Hess, ”Die Gletscher”
(1904); W.H. Hobbs, ”Characteristics of
exis-ting glaciers” (1911); F. Maschatschek,
”Gletscherkunde” (1917); H. Philipp,
”Geolo-gische Untersuchungen über den Mechanismus
der Gletscherbewegung und die Entstehung der
Gletschertextur” (i ”Neues Jahrbuch für
Mi-neralogie, Geologie und Paläontologie”,
Bei-lageband, 43, 1920), ”Die Gletscher von
Schwe-den im Jahre 1908” (i Sveriges geol.
undersökning”, ser. Ca., n:r 5, 1910), ”Zeitschrift für
Gletscherkunde” (1905 ff.). J.C.
Glaciärbord, Glaciärbrunn, se Glaciär.
Glaciärloppa, gletscherloppa,
Isoto’-ma saltans (Deso’ria glacia’lis), en liten, till
insektsordn. hoppstjärtar (se d.o.) hörande,
o. 1 mm. lång art, som förekommer ofta i
stora mängder, på snöfälten och glaciärerna
i Alperna. H.W.
Glaciärnisch, se Nisch.
Glaciärport, Glaciärälv, se Glaciär.
Glaciärräfflor, se Glacialräfflor.
Glad, Rasmus (lat. Erasmus Lætus),
dansk humanist (1520—82), mag. 1546, prof,
vid Köpenhamns univ. 1554—74. G. blev 1569
adlad och anträdde 1572 en resa, som gjorde
honom namnkunnig i Europa på gr. av de
latinska dikter, varmed han på sin väg
begåvade furstar och städer. Hans förnämsta
arbeten äro ”Bucolica” (1560), ”De re nautica”
(1573), ”Colloquia” (s.å.), ”Margaretica” (s.å.,
om drottning Margareta, tillägnad Elisabet av
England), ”Res danicæ” (s.å.), ”De nato primo
Friderici H” (1577). På danska föreligger
blott ”Den rette Historie om det merckelige
Slag.... for Falckenberg” (1565). P.R-w.
Glada, se Glador.
Glada änkan, operett med text av Léon och
Stein samt musik av F. Léhar (1905;
Stockholm 1907). G. har efter en modern sv.
revidering beträffande såväl text som musik upp
förts å Gösta Ekmanteatern (Konserthuset) l
Stockholm 1931. G.M.
Gladbach-Rheydt [glä’tbaz-rålt], stad i
Rhen-prov., Preussen, v. om Düsseldorf, bildad 1929
— 397 —
— 398 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
