GLADBACH-RHEYDT vis låg temp. I stort sett faller temp. såväl med höjden ö.h. som med avståndet från ekvatorn. Inom varma områden träffas därför g. endast på mycket stor höjd, t.ex. på Anderna, Kilima-ndjaro, Himalaja först vid 4,000— 6,000 m.ö.h. Inom polarområdena däremot gå många g. ned till havets nivå. Ett kallt klimat är emellertid ej nog för uppkomsten av g.; därtill fordras även, att inom g:s övre delar i medeltal pr år faller mera snö än som smälter. Där nederbörden är mycket ringa ant. under hela året el- under vintern, ss. i n.ö. Sibirien, bildas därför ej några g., även om sommartemp. är låg. Jordens alla g. beräknas täcka en areal av 15,2 mill. kvkm. (10 °/o av fastlandets areal). C:a 13 mill. kvkm. komma på Antarktis och 2,i mill. på Arktis, därav 1,9 mill. kvkm. på Grönland. G. äro alltså till största delen bundna till polartrakterna och bilda där huvudsaki. inlandsisar och g. av Spetsbergstyp. Inom de tempererade och varma zonerna intaga de c:a 52,000 kvkm. I tropikerna uppträda g. på Kenia, Kilima-ndjaro och Ruwenzori i Afrika samt på de högsta vulkankäglorna i tropiska Sydamerika, Chim-borazo, Cayambe, Antisana m.fl. G. utgöras här mest av firnmantlar, som utsända mycket korta g.-tungor, el. små häng-g. Inom den tempererade zonen uppträda övervägande g. av alpin typ, dal-, nisch- och häng-g. På Pyrenéernas n. sida finnas talrika nisch- och häng-g. samt en dal-g. Den sydligaste g. i Europa är den lilla Corral-g. på Sierra Nevadas nordsida på 2,800—2,900 m.ö.h. I Alperna täcka g. 3,800 kvkm., i Kaukasus nära 2,000 kvkm., i centralasiatiska randbergen, Himalaja, Karakorum, Pamir, ö. Hindukusch, Alai, Transalai, Tien-shan, Altai, ännu större arealer. I Karakorum utfylla g. hela dalsystem och bilda s.k. isströmnät. I Alaska finnas väldiga piedmont- och dal-g. Söderut avtager glaciationen el. nedisningen starkt; dock bära de stora vulkankäglorna M:t Rainier och M:t Shasta i Cascade mountains g., och i Sierra Nevada samt i Rocky mountains i U.S.A. uppträda små nisch-g., den sydligaste i Sangre de Christo mountains i Colorado på 4,000 m. höjd. De nederbördsrika s. Anderna äro starkt nedisade, särsk. mellan 46 och 50x/2° s.br., likaså Eldslandet. På Sydön, Nya Zeeland, finnas många stora g., bland vilka ett par nå med sina g.-tungor ned i subtropisk vegetation, mera än 2,000 m. under snögränsen. Australien saknar g. I Skandinavien träffas de största g. i v. Norge (Folgefonna, Jostedalsbreen, Svartisen, Frostisen), där klimatet är relativt fuktigt. I Sverige förekomma g. endast på Helagsfjället, Sylarna, N. Stor fjället, Ammarfjället samt i de högsta fjällmassiven i Norrbottens län: Sulitälma, Sarek, Kebnekaise m.fl. Sveriges största g. torde vara Ålmajalos-g. (22 kvkm.), n. om Sulitälma, men det största antalet, o. 110, finnes inom Sarekmassivet. Sammanlagt torde det finnas c:a 215 g. i Sverige, de flesta dal-, nisch- el. platå-g. De sv. dal-g. äro i jämförelse med dem i Alperna mycket breda och korta, vilket till stor del beror på olikheten i dalarnas form. — Litt.: A. Heim, ”Handbuch der Gletsch-erkunde” (1885); H. Hess, ”Die Gletscher” (1904); W.H. Hobbs, ”Characteristics of exis-ting glaciers” (1911); F. Maschatschek, ”Gletscherkunde” (1917); H. Philipp, ”Geolo-gische Untersuchungen über den Mechanismus der Gletscherbewegung und die Entstehung der Gletschertextur” (i ”Neues Jahrbuch für Mi-neralogie, Geologie und Paläontologie”, Bei-lageband, 43, 1920), ”Die Gletscher von Schwe-den im Jahre 1908” (i Sveriges geol. undersökning”, ser. Ca., n:r 5, 1910), ”Zeitschrift für Gletscherkunde” (1905 ff.). J.C. Glaciärbord, Glaciärbrunn, se Glaciär. Glaciärloppa, gletscherloppa, Isoto'-ma saltans (Deso'ria glacia'lis), en liten, till insektsordn. hoppstjärtar (se d.o.) hörande, o. 1 mm. lång art, som förekommer ofta i stora mängder, på snöfälten och glaciärerna i Alperna. H.W. Glaciärnisch, se Nisch. Glaciärport, Glaciärälv, se Glaciär. Glaciärräfflor, se Glacialräfflor. Glad, Rasmus (lat. Erasmus Lætus), dansk humanist (1520—82), mag. 1546, prof, vid Köpenhamns univ. 1554—74. G. blev 1569 adlad och anträdde 1572 en resa, som gjorde honom namnkunnig i Europa på gr. av de latinska dikter, varmed han på sin väg begåvade furstar och städer. Hans förnämsta arbeten äro ”Bucolica” (1560), ”De re nautica” (1573), ”Colloquia” (s.å.), ”Margaretica” (s.å., om drottning Margareta, tillägnad Elisabet av England), ”Res danicæ” (s.å.), ”De nato primo Friderici H” (1577). På danska föreligger blott ”Den rette Historie om det merckelige Slag.... for Falckenberg” (1565). P.R-w. Glada, se Glador. Glada änkan, operett med text av Léon och Stein samt musik av F. Léhar (1905; Stockholm 1907). G. har efter en modern sv. revidering beträffande såväl text som musik upp förts å Gösta Ekmanteatern (Konserthuset) l Stockholm 1931. G.M. Gladbach-Rheydt [glä'tbaz-rålt], stad i Rhen-prov., Preussen, v. om Düsseldorf, bildad 1929 — 397 — — 398 —