Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glador - Gladsax - Gladsax kloster - Gladstone, 1. William Ewart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLADSAX
Svartvingade gladan, Elanus cæruleus.
Efter Brehm.
vilken är närbesläktad med den bruna g.,
representerar släktet. — Ett g. närstående släkte
är Ela’nus, svartvingade g., som förekommer i
alla världsdelar utom i Europa. I Afrika
finnes E. cæru’leus, den svartvingade g., som har
pannan och kroppens undersida vita,
skulderfjädrarna och vingtäckarna svarta samt
armpennorna askgrå. H.W.
Gladsax, s:n i Järrestads hd, Kristianstads
län, v. och n. om Simrishamn; 24,23 kvkm.,
allt land; 1,321 inv. (1931), därav 321 i
Baske-mölla municipalsamhälle; 15 kvkm. åker (1927;
61,9 °/o av arealen), 3,09 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: G. och ö. Tommarp, Albo och
Järrestads kontrakt, Lunds stift. Kyrkan, en gång
helgad åt S:t Jakob, har västpartiet från me-
Interiör från Gladsax kyrka.
deltiden, med torn och tre valvavd.; i dessa
senare finnas senmedeltida målningar av den
s.k. Vidtskövle-mästaren. Byggnaderna till G.
kloster (se d.o.) äro nu försvunna. G. gård
var fordom synnerligen betydande, länge
kungsgård, och det största av Bornholms
vederlagsgods, men blev strax efter freden 1660
styckad till åbohemman. Av den forna
borgen stod länge en tornlik ruin kvar. S.;E.W.
Gladsax kloster. Genom testamente av Ida
Pedersdotter Falk skänktes 1398 hennes gård
i G. s:n, Skåne, till en klosterstiftelse för
nunnor. Då hennes testamentsexekutör, drottning
Margareta, själv ville förvärva gården,
utverkade denna 1401 påvens tillstånd att flytta
nunneklostret till Gaunö (se d.o.) på Själland.
H.Bg.
Gladstone [glä’dstan]. 1) William Ewart
G., engelsk statsman (2®/i2 1809—19/s 1898), f. i
Liverpool, där fadern var en framstående
affärsman (en tid medl. av underhuset samt till
sist upphöjd till baronet). Efter studier i Eton
(1821—27) och Oxford (Christ church 1828—
—32) invaldes G. redan i dec. 1832 i
underhuset, där han sedan, med ett uppehåll 1846
—47, kom att sitta till 1895. I Peels ministär
1834—35 erhöll den unge G. först en
underordnad post i skattkammaren, därefter
platsen som undersekreterare i kolonialdep. Hans
starka kyrkliga och religiösa intressen fingo ett
uppmärksammat uttryck i arbetet ”The State
in its relations with the church” (1838), vari
G. förfäktar en strängt teokratisk åskådning,
under anslutning till den s.k. Oxfordrörelsen,
av vilken G. mottagit starka intryck. I Peels
andra ministär 1841—46 intog G. först posten
som v. president, sedan som president i
han-delsdep. och spelade på dessa poster en
betydande roll vid det protektionistiska systemets
begynnande rasering. En kyrklig fråga,
rörande ett anslag till ett romerskt katolskt
college på Irland, ledde 1845 till G:s avgång ur
ministären; samtiden hade svårt att förstå G:s
skäl härför, och forskningen har ställt sig
kritisk mot den invecklade subtilitet, som G:s
moralism utvecklade i försvaret därför. Då
Peels ministär hotades av en svår kris genom
Peels övergång till frihandelsprinciper även i
fråga om spannmål, återinträdde G. i
ministären, denna gång som kolonialminister (dec.
1845), och kvarstod sedan på denna post till
ministärens fall i juni 1846, utan att göra
några mera bemärkta insatser. De följ, åren
följde G. i stort sett Peels frihandelsvänliga,
reformkonservativa signaler. Starka impulser
i liberal riktning mottog G. under ett uppehåll
i Neapel vintern 1850—51, där han fick se den
italienska reaktionen i dess värsta form. En
— 403 —
— 404 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
