Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glastillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASTILLVERKNING
i Pompeji hade små plattor av glas som
fönster. Belysande för glasets ställning vid denna
tid är, att en romersk kejsare under 3:e årh.
på gr. av den rikliga förekomsten av
glasföremål föredrog kärl av guld. Först under de
sista årh. har glaset småningom vunnit sin nuv.
rangstäPning som ett hart när oundgängligt
material för allehanda husgeråd, för
husbyggnadskonsten och för vetenskapliga ändamål, och på
gr. härav har g. utvecklat sig till en av våra
viktigaste industrigrenar.
Framställningen av glas vid
glasbruken sker i den s.k. glashyttan, som
inrymmer ugnar och övriga anordningar för
råmate-rialiernas nedsmältning och glasmassans
beredning och behandling. Ss. beståndsdelar i vanliga
glassorter, som äro föremål för massfabrikation,
ingå kiselsyra, kalk, alkalier, blyoxid och
lerjord. Av dessa för framställningen erforderliga
råmaterial finnas kiselsyra, kalk och lerjord
som naturliga mineral, ss. kvartssand el. flinta,
kalksten el. krita, resp, kaolin el. fältspat.
övriga ämnen användas i form av kemiskt-tekniska
mellanprodukter, natrium som kalcinerad soda
el. glaubersalt, kalium som pottaska, bly som
blyglete el. mönja. Vidare tillkomma som
lutt-rings- och avfärgningsmedel brunsten,
arsenik-syrlighet, salpeter, nickeloxid, vissa sällsynta
jordarter m.m. De vältorkade råmaterialierna
avvägas och blandas noggrannt till den s.k.
glassatsen, som därefter nedsmältes. Smältningen
Fig. 1. Degelugn med regeneratorer,
a arbetsöppningar, b pottor.
sker i vanliga gaseldade, med regeneratorer el
rekuperatorer (se d.o.) för gasens och
förbrän-ningsluftens förvärmning försedda ugnar. Den
äldsta och vanligaste ugnstypen är d e g e 1 u
g-nen (fig. 1), som består av en med valv
övertäckt plan härd, på vilken ett antal deglar av
eldfast lera, s.k. pottor (fig. 2), insättas. Den
i osmält tillstånd voluminösa glassatsen införes
portionsvis i pottorna, allteftersom
nedsmält-ningen fortgår, varvid man varje gång tillser, att
degelinnehållet är fullt smält, innan påfyllning
sker, detta för att undvika osmälta körtlar i
glasmassan. Efter nedsmältningen, som sker
under relativt långsam gasutveckling (kolsyra) på
gr. av inträdande kemiska reaktioner följer
glasets 1 u 11 r i n g. Denna åstadkommes genom
höjning av ugnens temp., så att glaset blir
tunnflytande. Under denna period fullföljas de
kemiska omsättningarna under livlig
gasutveckling, och de främmande salterna, sulfater o.d.,
flyta upp till ytan, där de bilda s.k. g 1 a s g a
1-1 a. Den härefter klara och gasfria glasmassan
har på gr. av olikheter i beståndsdelarnas spec.
v. olika sammansättning på olika djup i pottan.
En utjämning härav åstadkommes genom
mekanisk omrörning, vanl. så att någon lämplig
substans, som ger kraftig gasutveckling,
ned-föres till badets botten. Efter luttringen är
glaset färdigt för gjutning, men om den fortsatta
bearbetningen skall ske genom blåsning, måste
temp. i ugnen ånyo sänkas, för att glaset skall
svalna till lämplig konsistens. Processen i
de-gelugnen fortgår sålunda icke kontinuerligt utan
består av tre särskilda perioder. Detta är ur
värme- och driftsekonomisk synpunkt en
nackdel, som man sökt undgå vid den andra, nyare
ugnstypen, den s.k. vannugnen (fig. 3). I
Fig. 3. Vannugn. s skepp, a arbetsöppningar.
Fig. 2. Glaspottor.
denna ugn nedsmältes glassatsen direkt på
härden, som bildar en enda stor, ev. genom radiella
mellanväggar tredelad behållare. Blandningen
av råmaterialier införes här vid bakväggen,
allteftersom färdig glasmassa uttages genom
arbets-öppningarna (a) i den motstående väggen. Den
vid bakväggen nedsmältande massan passerar
genom ugnens av lågan starkast upphettade
mittparti och svalnar ånyo, då den kommer
fram mot arbetsöppningarna. I st.f. degelug-
— 433 —
— 434 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
