Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glastillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASTILLVERKNING
användes för tillverkning av mycket tunna
skivor, objektglas o.d., blåses därvid en hålkropp
(fig. 7), som fästes på ett naveljärn och efter
lössprängning från pipan uträtas till en plan,
rund skiva genom hastig rotation under
upprepade omvärmningar. Efter delning och
bortskärande av de tjockare kant- och
mittpartierna erhållas två halvmånformiga skivor, s.k.
Fig. 7. Fyra stadier (a—d) vid tillverkning av
månglas.
månglas. Numera tillverkas taffelglaset i
regel som s.k. valsglas, varvid man blåser
glaset till en långsträckt hålkropp (fig. 8), som
öppnas genom särskild upphettning av den
nedre ändan och formas till en cylinder, den
s.k. valsen. Valsen lösspränges från pipan,
uppskäres i längdriktningen med diamant el.
med ett glödande järn och införes i den s.k.
sträckugnen, där den värmes till
mjuk-ningstemp. och utbredes till en plan skiva på
den s.k. sträckstenen samt glättas med
polerträ. På sträckstenen får skivan svalna så
Fig. 8. Blåsning av taffelglas (valsglas).
myckel, at den kan hanteras utan
formförändring, och föres därpå till kylugnen för att
svalna. Den sida av skivan, som ligger vänd uppåt
på sträckstenen, blir på gr. av glättningen och
den något hastigare kylningen hårdare och mera
motståndskraftig än undersidan. Den genom sin
högre glans kännetecknade översidan bör
därför vid glasets användning vändas åt det håll,
som är mest utsatt för åverkan, t.ex. i ett
fönster utåt fria luften. Blåsningen av taffelglas
är givetvis ett för lungorna mycket påkostande
arbete och ställer höga krav på glasblåsarens
skicklighet. Till hjälp vid blåsningen använder
man ibland komprimerad luft, och man har
även för taffelglastillverkning konstruerat
maskiner, som ersätta den mänskliga
arbetskraften. Vid tillverkning av glasrör, som sker
genom blåsning i förening med dragning,
formas på pipan en tjockväggig glaskropp. Vid
denna fästes ett naveljärn med en het
glasklump, varpå röret formas genom utdragning
mellan naveljärnet och pipan, under det att
samtidigt erforderlig luft inblåses. På detta sätt
kunna tillverkas rör upp till 100 m. längd.
Partier, som visa tendens att bli för tunna,
kylas genom fläktning, så att töjningen på
dessa delar blir mindre. Ang. den fortsatta
bearbetningen av glasrör till färdiga produkter
genom blåsning, se G la s b lå s n i n g.
Glaspärlor tillverkas genom avskärning av rör i
korta bitar, vilkas kanter ev. avrundas genom
upphettning. Spegelglas, d.v.s. glasskivor,
som efter slipning användas till speglar och
finare fönsterglas, framställas genom g j u
t-n i n g. Till hög temp. upphettad, tunnflytande
och fullt biåsfri glasmassa gjutes för detta
ändamål på en slät och plan metallskiva, det
s.k. gjutbordet. Glasskivans form och
tjocklek avpassas genom på gjutbordet utlagda
lister av metall. Omedelbart efter gjutningen
avjämnas glasmassan med en tung
tackjärnsvals, som rullas på listerna, varefter skivan
införes i kylugnen för att svalna. På detta sätt
framställt glas, som endast kan utföras i rätt
tjocka skivor, användes även oarbetat till
takfönster o.d. Ang. bearbetningen till spegelglas
se Glasslipning. S.k. pressglas
tillverkas genom gjutning i form, varvid
glasmassan genom pressning med en vanl.
hand-manövrerad kolv bringas att fullt utfylla
formen. Skola ihåliga föremål med förträngd
hals tillverkas på detta sätt, kompletteras
pressningen med blåsning. Denna metod
användes för tillverkning av billigare glasvaror,
ss. tjockare dricksglas, saltkar, skålar,
bläckhorn m.m. Ofta efterbildas härvid de hos
slipat kristallglas vanliga formerna av utsirning,
men pressglaset kan varken i glans el.
formrenhet mäta sig med det slipade glaset. Som
en slående motsats till den ovan beskrivna,
hantverksmässiga tillverkningen av taffelglas
genom blåsning kan det vara av intresse att
omnämna den av Fourcault konstruerade
maskinen för dragning av fönsterglas, vilken spec.
kommit till användning i Amerika. Vid denna
maskin (fig. 9) dragés glaset i form av ett
brett band medelst ett antal valsar direkt upp
ur en till smälthärden ansluten förhärd.
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
