Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glastillverkning - Glasull - Glasunov, A. - Glasvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASTILLVERKNING
Glasets svalning efter formningen är,
som även framgår av det föregående, en viktig
del av tillverkningsprocessen. I allm.
eftersträvar man en möjligast långsam kylning ned till
vanlig temp. för att få glaset möjligast
spän-ningsfritt och mindre sprött. Man har sökt
tillgodogöra sig den större hårdhet, som
er-hålles vid hastig kylning, genom s.k. h ä r
d-n i n g, då det varma glaset neddoppas i olja
el. kyles mot kalla järnformar, men dylikt
härdat glas blir för sprött för praktiskt bruk.
Som kuriositeter framställas s.k. glastårar
genom att droppa smält glas i vatten. Om
man avbryter den tunna spetsen på en dylik
droppe, brister densamma i småsmulor,
emedan jämvikten mellan de inre spänningarna
Fig. 9. Fourcaults maskin för dragning av
fönsterglas.
upphäves. Liknande är förhållandet med den
s.k. Bolognesiska flaskan, som
springer sönder vid ett lätt slag på insidan.
Vid tillverkning av specialglas
inblandas i glassatsen de särskilda tillsatsmedel,
som erfordras för att giva glaset önskade
egenskaper, vanl. i form av rena
kemiskt-tekniska preparat. Glas för optiska och
kemiska ändamål erfordra särsk. omsorg vid
smältningen, som alltid sker i deglar. Dessa
glassorter äro trögflytande även vid hög temp.
och därför svåra att få fullt fria från
gas-blåsor och alltigenom av jämn
sammansättning, samtidigt som fordringarna i dessa
avseenden särsk. vid optiskt glas äro spec. höga.
Som centrum för tillverkningen av dessa
högvärdiga glassorter är staden Jena i Tyskland
världsbekant (Jenaglas). Färgat glas
er-hålles genom tillsatser av företrädesvis
metalloxider och rena metaller. Så ger
järn-oxidul grön färg, järnoxid blå, kopparoxid
blågrön, kromoxid gulgrön, guld och koppar
röd (rubin glas), silver ljusgul, nickel grå
och kadiumsulfid gul färg. Färgningen
åstadkommes ant. direkt genom de i glasmassan
upplösta ämnena el. indirekt genom a n 1 ö
p-n i n g, d.v.s. upphettning och ytterst långsam
avkylning, ss. vid rubinglas och a v a n t
u-ringlas (se d.o.). Den kvantitet tillsats,
som erfordras för färgning, är vanl. mycket
ringa. Detta medför å andra sidan, att
fullkomligt färglöst glas är mycket svårt att
framställa. För att undvika missfärgning
använder man dels renast möjliga utgångsmaterial,
dels tillsättas som avfärgningsmedel ämnen,
vilka ant. genom kemiska omsättningar
oskadliggöra föroreningarna el. optiskt neutralisera
dessas färgverkan, ö v e r f å n g s- el. k a m
é-g 1 a s består av olikfärgade glasskikt och
framställes genom att ämnet vid blåsningen
neddoppas i glassmältor av olika färg. Genom
tillsats av färgämnen till alkaliskt, lättsmält
glas erhålles emalj (se d.o.).
Ogenomskinligt glas, mjölkglas, framställes
genom tillsats av ämnen, som bilda en
kristal-linisk, genomlysande men ej genomskinlig
ut-fällning i glaset. För detta ändamål användas
benaska (benglas), kalciumfosfat, flusspat,
tennoxid m.m. På liknande sätt framställt
halvgenomskinligt glas benämnes o p al gla s.
Alabasterglas är ett ogenomskinligt,
kiselsyrerikt glas med låg kalkhalt utan andra
tillsatser, i vilket kiselsyra utkristalliserats
genom långvarig upphettning. Matt glas
framställes genom sandblästring el. etsning
(se G 1 a s e t s n i n g). Se även Glas.
I Sverige tillverkades 1929 22,300 ton
buteljglas, 4,850 ton medicinglas, flaskor .och
burkar, 11,800 ton fönsterglas samt
hushålls-och prydnadsglas till ett värde av c:a 11 mill.
kr. S.å. importerades c:a 9,400 ton glas, varav
omkr. hälften fönster- och spegelglas.
Sveriges glasindustri sysselsätter c:a 6,000
arbetare. I-S.
Glasull är en ull- el. silkeliknande produkt,
som framställes genom dragning av glas till
fina trådar med en tjocklek ned till O,oos mm.
Krusig g. erhålles genom dragning av en av
två olika glassorter med skilda
utvidgnings-koefficienter hopsmält glasstång. G. kan
spinnas och vävas till glastyg, men användes
hu-vudsakl. i sin urspr. form som filter för
gaser och vätskor och som värmeisolerande
material. Har före konstsilkets uppfinning
använts som förfalskning av siden. l.S.
Glasunov [glazo’naf], A., rysk tonsättare, se
Glazunov.
Glasvar, Lepidorho’mbus whiff, en
flundre-fisk (se d.o.), vänstersidig, med stor mun och
framskjutande underkäke, med en svag spets
på mitten av stjärtfenan och en stor båge på
— 439 —
— 440 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
