GLOBEN Globen, tidskr. se Generalstabens litografiska anstalt. Globe-teatern [glåub-], The Globe, i London byggdes 1598 av R. och C. Burbage (se d.o.), brann 1613, återuppfördes 1614 och revs 1644. I den äldre gingo en stor del av Shakespeares skådespel första gången över scenen. G. låg på sydsidan av Thames. Jfr Engelsk t e a-t e r. G.K-g. Globetrotter [glåu'btråta] (eng., eg. jordklots-travare), turist, som färdas runt omkr. på jorden el. i flera världsdelar. GlobigeriTia, ett släkte foraminiferer av fam. Globigeri'nidæ med kalkskal genomborrat av grova kanaler, genom vilka skenfötter kunna utsträckas. Kamrarna äro klotformiga, ordnade oregelbundet el. i otydlig spiral. G. lever planktoniskt i havet, mest i ytan; de döda skalen sjunka till botten och bilda där avlagringar av stor betydelse (se Bottenavlag-r in gar). Släktet G. uppträder redan i övre delen av trias. K.A.G. Globigeri'nalera, Globi ge rin aslam, se B o 11 e n a v 1 a g r i n g a r 1). Globi'n, se Blodfärgämne. Globioce'phalus [-fa-], ett släkte tandvalar, se Grindvalsläktet. Globoi'der, i aleuronkorn (se d.o.) hos fett-rika frön förekommande rundade el. druvfor-miga, icke kristalliniska kroppar, som bestå Globigerinaslam. — 467 — — 468 — Glittertind. Foto Wilse, Oslo.