Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goethe, Johann Wolfgang (v.) - Goethe-Gesellschaft - Goethe- und Schiller-Archiv - Goette, Alexander Wilhelm - Goetz, Georg - Goeze, Johann Melchior - Goffrering - Gogarten, Friedrich - Goggles - Gogh, Vincent van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOGH
flesta tolkade en el. flera gånger: ”Götz” 1814,
1854, 1926; ”Werther” 1783 och 1912;
”Clavi-go” 1855; ”Stella” 1794 och 1854; ”Iphigenie”
1918 och 1926; ”Egmont” 1855, 1890 och 1932;
”Tasso” 1819, 1861 och 1932; ”Rom. Elegier’
1930; ”Hermann och Dorothea” 1823, 1858,
1900 och 1926; ”Reineke Fuchs” 1843;
”Wilhelm Meisters läroår” 1931; ”Faust” I 1853,
1876 och 1928; ”Faust” II 1872 och 1928;
”Valfrändskap” 1903; ”Dikt och sanning” 1923—25;
”G:s Italienska resa” (i urval) 1921; ”Ur G:s
tankevärld” 1924; ”G:s ballader” 1876; ”G:s
visor och dikter” 1901; ”Sånger” 1892;
”G.-dik-ter” 1906 ”Dikter av G. och Schiller” 1921;
”Eckermann, samtal med G.” 1926. Till
100-årsminnet av G:s död utgavs under redaktion
av A. Bergstrand en sv. urvalsuppl. av G:s
skrifter i 9 bd, avslutad med en G.-biografi av utg.
Av den sparsamma svenska G.-litteraturen
må nämnas A. Th. Lysander, ”Faust” (1875);
V. Rydberg, ”Faust och Faust-studier” (1897);
Ellen Key, ”Människor, I, Från G:s värld”
(1905); O. Kuylenstierna, ”G.” (1905); C. D.
Marcus, ”G.” (1907); E. Wrangel, ”Werther und
das Wertherfieber in Schweden”
(”G.-Jahr-buch”, 1908); E. Liljedahl, ”G:s kärlek”, 1-—4
(1910—16); Beatrice Zade, ”G:s barndom”
(1922), ”Studenten G.” (1923); H. Andersson,
”G:s Faust” (1924); A. Bergstrand, ”Den unge
G. och religionen” (1928). Jfr även Hans
Larsson i ”Litteraturintryck”, 1926, och Klara
Johansson i ”Det speglade livet”, 1926, och ”Ord
och bild”, 1932, samt Johan Antonsson, ”Några
ord om G.” (1927). A.Bd.
Goethe-Gesellschaft [gö’ta-gazä’lfaft]
grundades 1885 i Weimar som centrum för
Goethe-forskningen; c:a 3,000 medl. Föreningen har
utg. en serie ”Schriften der G.” (1855 ff.) och
övertog 1886 L. Geigers ”Goethe-Jahrbuch”
(1887—1913), sedan 1914 ”Jahrbuch der G.”
A.Bd.
Goethe- und Schiller-Archiv [gö’ta ont [-ji’lar-ar/i’f],-] {+ji’lar-
ar/i’f],+} urspr. G o e t h e-A r c h i v, skapades
genom diktarens sonsons, Walther v. Goethes
donation av familjens arkiv till
storhertiginnan Sophie av Sachsen. Denna gjorde gåvan,
som 1889 utökades med Schillerarkivalier, till
fideikommiss i sin släkt och byggde 1896 en
ståtlig arkivbyggnad, vari även inrymts
handskriftssamlingar av andra klassiska och
efter-klassiska förf., ss. Wieland, Herder, Jean Paul,
Immermann, Hebbel, Hölderlin, Keller, Otto
Ludwig, Mörike, Rückert, Storm. Arkivet äger
eget bibi. (c:a 1,000 bd) och förvaltar
dessutom ett Goethe-Gesellschaft tillhörigt bibi, på
mer än 7,000 bd. Direktor är prof. H. Wahl,
arkivarie prof. M. Hecker. A.Bd.
Goette [gö’ta], Alexander Wilhelm,
rysk-tysk zoolog (1840—1922), 1877 prof, i
Strassburg, 1882 i Rostock och 1886—1918 i
Strassburg, har i sina skrifter huvudsaki.
behandlat högre och lägre djurs embryologi och
utg. ”Lehrbuch der Zoologie” (1902). O.C-n.
Goetz [göts], Georg, tysk filolog (f. 1849),
var 1879—1923 prof, i Jena, medarbetare i
Ritschls stora Plautused., utgav själv jämte F.
Schöll Plautus (1892—96); utg. vidare Catos
”De agricultura” (1922), ”Corpus glossariorum
latinorum” (7 bd, 1888—1923). Rth.
Goeze [gö’tsa], Johann Melchior, tysk
teolog (1717—86), präst vid Katarinakyrkan i
Hamburg, företrädde en strängt renlärig
lutersk ortodoxi, ofta i hetsig polemik mot
avvikande uppfatningar, särsk. bekant för
striden mot Lessing (se denne) ang. de av denne
utg. s.k. Wolfenbüttler-fragmenten. S.N.
Goffre’ring [gåf-], ett slags fin
oregelbunden mönsterveckning på tyger. G. åstadkom
mes därigenom, att tyget fuktas i appreterat
tillstånd och får passera uppvärmda valsar,
som ha det önskade mönstret upphöjt el. in
graverat på ytan. Tyget torkas genast av
valsarnas värme, så att g. fixeras. Dylik g.
användes bl. a. på somliga crépevävnader, t.ex.
sorgflor el. krusflor. Ett slags g. åstadkommer
moaréverkan (se Moaré). I.
Gogarten [gä’-], Friedrich, tysk teolog
(f. 1887), 1925 präst i Dorndorf och
privatdocent i systematisk teologi vid univ i
Jena, 1931 prof, i Breslau. G. är en av den
dialektiska teologiens (se d.o.) mest
stridbara män. Bland hans uppmärksammade
och omdiskuterade skrifter märkas: ”Die
religiöse Entscheidung” (1921; 2 Aufl. 1924),
”Von Glauben und Offenbarung” (1923),
”Illusionen” (1926), ”Theologische Tradition und
theologische Arbeit” (1927). G.E.H.A.
Goggles [gå’galz] (eng.), urspr.
skyddsglasögon, numera särsk. om glasögon av
amerikansk typ, hornbågade och med runda glas.
Gogh [zäg], Vincent van, holländsk
målare (1853—90). G:s liv präglas av hans
själssjukdom. Hans ungdom är fylld av ett oroligt
sökande efter levnadsbana. Son av en präst,
studerade han en tid teologi och framträdde
som predikant bland gruvarbetare. Efter 1880
vände han sig till måleriet; studiet av realister
ss. Israels och Millet kom honom att välja sina
motiv bland bönder och fattigt folk. Hans
målningar gå i svart och brunt och visa en
tungsint uppfattning. För G:s vidare utveckling
blev en vistelse i Paris från 1886 av avgörande
betydelse. Hans bror, konsthandlaren Theo
van G., vilken ständigt gav honom sitt stöd,
visade honom hän på impressionismen. Från
— 541 —
— 542 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
