Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goll, Jaroslav - Goll, August - Gollanez, 1. Sir Hermann - Gollanez, 2. Sir Israel - Goller - Gollnow - Golovin, 1. Fjodor - Golovin, 2. Nikolaj - Golovin, Alexander - Golovkin, Gavriil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLOVKIN
Kungagrav i Golkonda.
grundade han jämte A. Rezek den viktiga
tidskr. ”Cesky casopis historicky” (”Tjeckisk
historisk tidskr.”). G. är även känd som skald
och har utg. ”Basnè” (dikter) 1874. G.Jg.
Goll, Bernt August, dansk jurist (f. 1866),
jur. kand. 1887, Politiinspektör 1902, byfogde i
Aarhus 1908, lantdomare vid Köpenhamn 1919,
Rigsadvokat (högste åklagare) 1925. G. har
i talrika mindre avh. (bl.a. ”Forbrydelse og
Straf”, 1905) ivrigt verkat för en modern
uppfattning av brottet och reformering av
straffrätten. Han var medl. av danska
processkommissionen (”Lov om Rettens Pleje”, 1916) samt
strafflagskommissionen 1917. E.K.
Gollancz [gålä’i)ks el. gåTäpks]. 1) Sir H e
r-mann G., engelsk-judisk orientalist (1852—
1930), produktiv vetenskaplig förf., prof, i
hebreiska vid University college i London 1902,
verkade tillika som rabbin 1892—1923, adlad
1922. C.V.J.
2) Sir Israel G., den föregåendes bror,
engelsk-judisk språkforskare (1864—1930),
prof, i engelsk filologi vid Kings college,
London, 1906, sekreterare i British academy från
dess stiftande 1903. G. har utg. talrika
forn-ech medelengelska texter, bl.a. ”Pearl” (1881,
ny ed. 1921), ”Cynewulfs Ghrist” (1892) och
”Exeter book” (1895). Han har vidare red.
Temple-uppl. av Shakespeares arbeten och
lämnat bidrag till Shakespeareforskningen, t.ex.
”The sources of Hamlet” (1926). N.C.
Goller, en bred, rundad el. mera snibbig
axelkrage, som kom i bruk mot 1400-talets slut
och begagnades hela 1500-talet och småningom
utvecklades till en liten kort, ärmlös jacka. G.
gick högt upp i halsen och hade där en extra,
smal krage. /.
Gollnow [gåTnå], stad i Pommern, vid Ihna,
25 km. n.ö. om Stettin; 11,589 inv. (1925).
Golovin [galavi’n]. 1) Fjodor Alexejevitj
G., rysk politiker (1650—1706), blev under
storfurstinnan Sofias regering utsedd att
försvara fästningen Albazin mot kineserna. G.
hade att avsluta den för Ryssland
ofördelaktiga Nertjinsktraktaten med Kina 1689, enl.
vilken Amurbäckenet tillföll Kina. G. följde
1697 Peter I på dennes västerländska resa,
hade sin plats i tsarens svit näst efter Lefort
och förtroendet att införskriva utländska
sjömän och skeppsbyggare till Ryssland. Leforts
efterträdare som amiralgeneral 1699, var G.
den förste, som s.å. erhöll den nyinrättade
grevevärdigheten. Från denna tid till sin död
ledde G. de facto Rysslands utrikespolitik och
avslöt bl.a. Konstantinopeltraktaten, varigenom
freden i Karlovitz förlängdes på 30 år. P.Dhl.
2) N i k o 1 a j Fjodorovitj G., den
föregåendes son, greve (1695—1745), begagnades av
Peter I till diverse delikata uppdrag och mutade
enl. egen uppgift den engelske amiralen Norris
med 30.000 rubler. 1725—32 var G. envoyé i
Stockholm, där han gick holsteinska partiets
ärende och utan framgång med maktspråk
försökte avhålla Sverige från att ansluta sig
till hannoverska alliansen. Han efterträddes
av sin företrädare på posten, M.P.
Bestuzjev-Rjumin, och tjänstgjorde sedermera tidvis som
amiral och marinminister. P.Dhl.
Golovin [galavi’n], Alexander
Jakovle-vitj, rysk målare och grafiker (f. 1863),
verksam framförallt som teaterdekoratör och en av
de största koloristerna inom det kejserliga
Rysslands konst. Som figurmålare har G. gjort
sig känd bl.a. genom flera porträtt av sångaren
Sjaljapin. G. är representerad bl.a. i
Nationalmuseum och Malmö museum. B.B.
Golovkin [gaiåTkin], Gavriil Ivanovitj,
rysk politiker (1660—1734). Anställd vid
tsare-vitj Peters, sedermera Peter I:s hov, deltog G.
i hans förströelser och resor; bl.a. arbetade G.
jämte Peter som timmerman i de holländska
dockorna. Efter Fjodor Golovins död övertog
G. 1706 ledningen av Rysslands utrikespolitik,
en uppgift som denne i främmande språk
nästan obevandrade, lika girige som rike
godsägare fyllde med växlande framgång. På Polta-
— 565 —
— 566 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
