Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gomorra - Gompers, Samuel - Gomperz, 1. Theodor - Gomperz, 2. Heinrich - Gomphrena - Gomsegel - Gomulicki, Wiktor - Gonander - Goncourt, Huot de, Edmond och Jules
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GONCOURT
Gomo’rra, en av de städer, som enl. G.T.
skola ha omstörtats på gr. av sin syndighet.
G. nämnes nästan blott i förbindelse med
So-dom (se d.o.). G.Bsm.
Gompers [gå’mpaz], Samuel,
nordamerikansk fackföreningsledare (1850—1924). F. i
London, utvandrade
G. tidigt till U.S.A.,
där han blev
cigarr-arbetare. G. var den
amerikanska
fackföreningsrörelsens främste organisatör och
dikterade trots en
energisk opposition
American federation
of labors politik från
1886 till sin död,
med undantag av
1894. Han
bekämpa
de försöken att göra fackföreningsrörelsen
socialistisk. G. deltog i fredsförhandlingarna
efter kriget vid utarbetandet av fredspaktens
bestämmelser ang. arbetarlagstiftning. Han
har utg. ”Seventy years of life and labour” (2
bd, 1925). T.E-r.
Gomperz [gå’mparts]. 1) Theodor G.,
österrikisk-judisk filolog (1832—1912), prof, i
Wien 1869—1901. Bland G:s skrifter märkas
”Herkulanische Studien” (1865—66), ”Beiträge
zur Kritik und Erklärung griechischer
Schrift-steller” (1857—1907), ”Herodoteische Studien”
(1883) samt framförallt ”Griechische Denker”
(3 bd, 1896—1909), en utmärkt framställning
av grekisk filosofi. Av självbiografiskt
innehåll är ”Essays und Erinnerungen” (1905). W.N.
2) Heinrich G., den föregåendes son,
filosof (f. 1873), privatdocent i Bern och Wien,
ord. prof, i Wien 1924. Påverkad av bl.a. R.
Avenarius (se denne) företräder G. en
”skeendets monism” och vill inom ramen av en
”världsåskådningslära” åstadkomma ett
motsägelselöst sammanhang mellan alla de tankar,
som framkomma under fackvetenskapernas och
det praktiska livets arbete. Starkt betonar G.
känslans betydelse för kunskapens form och
för kategorierna (se d.o.). Orsakslagen är
endast ett tankekrav och naturlagarna
”genom-snittsregler” för det stoffligas sätt att förhålla
sig. Huvudarbeten: ”Die Lebensauffassung der
griechischen Philosophen und das Ideal der
inneren Freiheit” (1904; 3 Aufl. 1927),
”Weltan-schauungslehre” (2 bd, 1905—08), ”Das
Problem der Willensfreiheit” (1907), ”Über Sinn und
Sinngebilde” (1929). A.N.
Gomphre’na, växtsläkte, se
Klotama-r a n t.
Gomsegel, se Gom.
Gomulicki [gåmoli’tski], W i k t o r, polsk
förf. (1850—1919), fortsatte d.ä. romantiska
traditionen och har utg. en rad diktsaml. (från
1882). På prosa har G. skrivit ”Berättelser om
det gamla Warszawa” (1900—09) m.fl.
noveller. G. har även förf, skådespel. Agr.
Gona’der, könskörtlar (äggstockar och
tes-tiklar).
Goncourt [gåko’r], Huot de, Edmond
Louis Antoine (1822—96) och J u 1 e s Alfred
(1830—70), bröder, franska förf., framträdde
gemensamt 1851 med dialogromanen ”En
18...” och övergingo sedan till kritiska
studier, spec. i målarkonst (”L’art du 18 :e siècle”,
Gavarni: Edmond och Jules Goncourt. Litografi.
12 h., 1859—75) och kulturhistoria: ”Histoire
de la société fran^aise” (2 bd, 1854—55),
behandlande revolutions- och direktorietiden,
”Portraits intimes du XVHI:e siècle” (1856—
58), ”Histoire de Marie Antoinette” (1858),
”Les maitresses de Louis XV” (1860; två av
dessa mätressmonografier övers, till sv., ”M:me
de Pompadour”, 1915, ”Grevinnan Du Barry”,
1916). Den metod de däri använt —
utsikt-ning och sammanställning av dominerande
detaljpunkter ur ett myller av dokumentmaterial,
med starkt monografisk inriktning —
överförde bröderna G. med 1860 på diktningen och
utgåvo, ävenledes gemensamt, sex romaner:
”Les hommes de lettres” (1860, ny uppl. 1869
med titeln ”Charles Demailly”), ”Sæur
Philo-mène” (1861), ”Renée Mauperin” (1864;
senaste sv. övers. 1907), ”Germinie Lacerteux”
— 573 —
— 574 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
