Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grad - Gradation - Gradbeteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADBETECKNING
3) Mat. Ang. gradtalet hos en ekvation se d.
o. — G. kallas det vid praktiska mätningar
använda måttet på en vinkel (el. cirkelbåge). I
det gamla men fortfarande mest använda
sexagesimalsystemet delas en rät
vinkel i 90 g., en g. i 60 min. och en min. i 60 sek.
och decimaldelar därav. En vinkel av t.ex. 24
g., 35 min. och 45,3 sek. skrives 24o35’45”s
Ofta delas dock minuten el. redan g. i
decimaldelar. I det metriska
centesimalsyste-m e t delas den räta vinkeln i 100 ny grader, en
sådan vidare i 100 nymin., och en nymin. i
100 nysek. och delar därav. En vinkel av 93
nygrader, 75 nymin. och 63,2 nysek. skrives
39c 75x 63Vs (beteckningen dock vacklande).
Metern är Vio nysek. av
jordmeridiankvadran-ten. Detta system användes i Sverige inom
lantmäteriet. Ang. det vid teoretiska
undersökningar använda vinkelmåttet, se R a d i a n.
H-r.
4) Verkstadsterm, som betyder, att en plan
yta står i rät vinkel mot en annan dylik. G.
betecknar även en skarp kant på ett
arbets-stycke, vilken uppstått vid gjutning el.
bearbetning, t.ex. plåtklippning, filning, borrning o.d.
Jfr B u r r. v.S.
5) Steg på rangskalan inom ett ämbetsverk
(jfr Tjänstegrad och Lönegrad); om
värdighet, som vid univ. el. högskola tilldelas
den, som avlagt vissa prov, numera nästan
blott om högre värdigheten inom någon
fakultet, med titeln doktor (se d.o.).
Gradation [-fo’n] 1) indelning i grader;
gradskillnad, nyans. Dessutom en huvudsaki.
förr brukad beteckning för stegring i
uttryckssätt, klimax (se d.o.).
2) Tonskalan från största svärtning till full
genomskinlighet hos ett fotografiskt negativ el.
från djupaste svart till helt vitt i en positiv bild.
G. kan vara lång, då tonskalan omfattar ett stort
antal svärtningssteg, el. kort, då endast få
sådana steg förefinnas. I senare fallet kunna
dessa steg överspänna hela området från vitt
till svart, då g. säges vara brant och bilden el.
negativet ha stor kontrast, el. de få stegen
kunna ligga nära varandra, då g. är flack och
bilden el. negativet är grått och kontrastlöst. G.
beror dels på egenskaper hos det ljuskänsliga
skiktet, dels på detsammas behandling, t.ex.
genom framkallning el. efterföljande
förstärkning, försvagning el. toning. Jfr F otografi.
Szl.
Gradbeteckning anbringas på uniformer,
stundom även på personlig beväpning, för att
särskilja militära tjänstegrader och
civilmilitära tjänsteklasser. G. kompletteras i
erforderliga fall med truppslagsbeteckningar m.m.
Vanl. anbringas g. på uniformens mest synliga
delar: huvudbonad, krage, ärmar, så att den
kan iakttagas, även om ytterplagg bäres
pådraget. — I den romerska hären bar
fältherren ett rött skärp över skuldran ss. g.,
tribu-nerna utmärktes med röda ränder av växlande
bredd på tunikan, centurionerna buro käpp
av vinstocksträ. Under medeltiden saknades
en militär hierarki och därmed även behov
av g., bådadera återuppstodo i samband med
uppkomsten av nyare tidens stående härar.
Gradbeteckningar på mössa och krage, modell
23. V. raden ovanifrån: generalmajor, överste,
överstelöjtnant, major; h. raden ovanifrån:
kapten, löjtnant, underlöjtnant—fänrik, fanjunkare,
sergeant.
Inom dessa utvecklade sig ett uniformsväsende,
där g. och även andra utstyrselsdetaljer, ofta
efter äldre rustningsförebilder, gåvos ett
praktfullt utseende, stundom övergående i det rent
groteska. Ss. officers-g. förekommo skärp,
ringkrage, sponton (se d.o.) el. andra vapen. I
nyare tid fingo de ändamålsenliga
synpunkterna överhand; inom officersgraderna betecknas
vanl. generalernas, reg.-officerarnas och
kompaniofficerarnas olika grader, med 1, 2 och 3
stjärnor, anbringade på axlar el. kragar på
ett underlag, som var dyrbarare och mera
— 669 —
- 670 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
