GRADBLAD iögonfallande, ju högre kategori det gällde. På huvudbonad el. rockärmar utgjordes g. av ränder av växlande antal och bredd. G. anbringades på huvudbonad och ärmar i Frankrike, på axelklaffar (-tränsar) i Tyskland, Italien, Ryssland, Storbritannien, Japan och Schweiz, på kragen i Österrike-Ungern och Nederländerna. Vid marinerna anbringades g. Gradbeteckningar vid flottan, översta raden fr. v.: konteramiral, kommendör, kommendörkapten av 1 :a och 2 :a graden; mellersta raden fr. v.: kapten, löjtnant, underlöjtnant — fänrik; nedersta raden fr. v.: flaggunderofficer, underofficer av 2:a och 3:e graden, de tre sistnämnda dessutom med yrkesbe-teckningar. på underärmarna, i tyska marinen även på axelklaffar och i ryska enbart på axelklaffar. På de under senare årtionden allmänt införda fältuniformerna har g. givits så litet iögonfallande utseende, som med praktisk ändamålsenlighet är förenligt; helt kunna de icke avskaffas; de ansluta sig i det stora hela till tidigare tillämpade principer. I Sovjet-Ryssland, där de militära graderna sammanhänga med vederbörandes befälsutövning, utgöres g. av växlande antal fyrkanter el. i yngsta befäls-graden trekanter på livplaggets och kappans krage. — Nu använda sv. militära g. framgå av fig.; flygvapnets och kustart :s g. överensstämma i huvudsak med flottans, landstormens med arméns. — Litt.: R. Knötel, ”Uniformen-kunde” (18 bd, 1890—1914). E.O.B. Gradblad kallas sådana kartblad, vilkas kanter äro jämnlöpande med el. utgöras av gradnätets meridianer och paralleller i den för kartverket i fråga valda projektionen till skillnad från t.ex. rektangelblad, vilka ha oberoende av läget fastställda dimensioner och form. Av de sv. kartverken utgivas de topografiska kartorna n. om 61° 30' samt från 1907 de ekonomiska kartorna ss. g. E.O.B. Grade, Anders, skolman och historiker (f. 26/3 1 8 7 7), fil. d:r i Lund 1913, adjunkt i Stockholm (Södermalms lärov.) 1907, lektor där (Högre reallärov. å Norrmalm) 1919, rektor vid Katarina realskola 1926, t.f. undervisningsråd 1921—22. G., som specialiserat sig på det tidiga 1800-talets historia, har bl.a. utg. ”Sverige och Tilsitalliansen” (1913) samt ”Revolutionen och Napoleon” (i ”Norstedts världshistoria”, 11, 1930). B. Gradenigo [-ni'gå], P i e t r o, venetiansk doge (1249—1311), av gammal venetiansk släkt, doge 1282, bidrog till den omvälvning, som grundläde det oligarkiska herraväldet genom St. rådets stängning (se Venedig, historia). G. nedslog Quiriniernas uppror. E.Lö. Gradera, indela i grader, avpassa efter storlek o.s.v., värdera; befordra vattnets avdunstning i saltlösningar. Substantiv: grade-ring. Jfr Ägogradering. Grade'rverk, tekn., se K y 1 v e r k. Gradie'nt kallas förändringar av en egenskap hos luften på en bestämd angiven sträcka i atmosfären. — Lufttryck s-g. brukar ofta angivas i det antal mm. el. millibar (mb), som lufttrycket förändras pr längden av en ekvato-rialgrad (111 km.). — T e m p.-g. användes mest för angivande av temp:s förändring i vertikal led. Temp. avtager i allm. med höjden ö.h. och i medeltal med 0,5—0,6° pr 100 m. Den vertikala temp.-g. säges då vara 0,5—0,e. Stiger temp. med höjden, blir därför g. negativ. Stiger den t.ex. 0,3° pr 100 m., är g. —0,3. Vid dynamiska beräkningar är det lämpligt att för den horisontala temp.-g. använda temp:s förändring på samma sträcka, som användes för angivande av lufttrycks-g. — Förändringar av fuktighet, vindhastighet, halt av främmande beståndsdelar i atmosfären o.s.v. angivas också ofta genom deras avtagande el. deras ökning på en viss sträcka, alltså genom uppgivande av deras g. H.K-r. Gradi'n, Arvid, herrnhutare (1704—57), prästson från Dalarne, mag. och docent i Uppsala 1736, övergick i Tyskland till Evang. brödraförsamlingen och prästvigdes inom denna 1738. G. sändes 1741 till Sverige ss. förespråkare för herrnhutarna och vann förtroende, så att han tilläts predika i kyrkorna, bl.a. i Stockholm. Vid ett 2:a besök i Sverige, 1748, hade G. ryckts med i ”sållningstidens” osunda svärmeri. Han anklagades då av Stockholms konsistorium för avvikelse från den rena läran och landsförvisades 1750 trots sina — 671 — — 672 —