Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grammofon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAMMOFON
allt för kopieringen. Den viktigaste
skillnaden mellan fonografen och g. består däri, att
vid den senare stiftet bringas i svängningar,
parallella med ritsornas plan, medan vid den
förra stiftets svängningar voro vinkelräta mot
valsens yta. Först mot slutet av 1890-talet
var g. så fullkomnad, att den kunde få
praktisk användning, och vid denna tid började
även g. och g.-skivor att bli föremål för
industriell tillverkning. Sedan dess ha en stor
mängd förbättringar gjorts, som kunnat
tillgodose allt större anspråk på återgivning av
musik, sång och tal. — Tillverkningen av
g.-skivor, som i vissa detaljer väl kan vara
skiftande och merendels hemlighålles av fabrika-
Ljuddosa med nål.
tionsfirmorna, tillgår numera, sedan man
(efter 1925) infört s.k. elektrisk inspelning, i stort
sett på följ. sätt. Upptagningen av ljudet sker
genom mikrofoner, som placeras ant. i större
auditorier, konsertsalar o.d. el. också i spec.
byggda rum, studios, liknande dem, som
användas vid radioutsändning. Mikrofonen är
kopplad till en förstärkare av någon inom
radiotekniken bruklig typ. De genom ljudet i
mikrofonen alstrade växelströmmarna ledas,
sedan de förstärkts, genom en elektromagnet,
som påverkar ett ritstift. Detta är anbragt
ovanför ett bord, som roterar med likformig
hastighet kring en vertikal axel och samtidigt
förskjutes med konstant hastighet i
horisontell led. På bordet anbringas en cirkulär platta
av någon lämplig vaxsort, i vilken ritstiftet
åstadkommer en spirallinje, gående från
periferien av plattan till några cm. från dess
centrum. Av denna platta framställas på
galvano-plastisk väg merendels flera ”negativ” av
kop
par, av vilka ett stort antal avtryck (kopior)
kunna göras. Ss. material till dessa användes
ebonit el. schellack, vanl. uppblandad med
något fyllnadsmaterial för att uppnå större
hållfasthet och prisbillighet. Denna massa
pressas mot negativen i hydrauliska, med ånga
värmda pressar. Skivorna givas vanl. avtryck
på båda sidor.
Vid reproduktionen av ljudet lägges
g.-ski-van på en cirkulär, horisontell platta i själva
g. Plattan bringas i rotation medelst ett
fjäderverk, som uppdrages för hand med vev el.
även med elektrisk motor. Ett mer el. mindre
spetsigt stift, fastsatt vid en kring en kulled
lätt vridbar arm, styres av spiralspåret på
skivan från dennas periferi in mot dess centrum
och tvingas därvid att följa den i spåret vid
inspelningen uppkomna våglinjen, vilken
representerar ljudsvängningarna. Stiftet är
genom hävstångsarmar förbundet med
mittpunkten av en glimmermembran, som är
vertikalt anbragt i en s.k. ljuddosa (se fig.). Det av
membranen genom stiftets och
hävstångsar-marnas svängningar alstrade ljudet ledes från
ljuddosan till en tratt, som numera vanl är
inbyggd i själva g. Även vid ljudets
reproduktion kan med fördel elektrisk överföring
användas, i sht då stor ljudstyrka är önskvärd.
På senare tid ha därför ofta g. och radioapparat
sammanbyggts till ett gemensamt, elektriskt
drivet aggregat, varvid g. är försedd med en
elektromagnetisk ljuddosa och ljudet
reproduceras genom radioapparatens högtalare.
G.-skivan, vars normalhastighet är standardiserad
till 78 varv pr min., är försedd med c:a 150—
350 spiralvarv, varigenom speltiden för en
skiva blir c:a 2—5 min. G. kunna förses med
enkla repeter- och stoppanordningar för
automatiskt repeterande el. hejdande av skivan,
då denna spelats slut, och för automatiskt
ombyte av skivor. Stiften utföras vanl. av
härdat stål, även av bambufiber, brons el.
andra hårda legeringar, t.o.m. av diamant för
att hindra slitning. Man skiljer på mer el.
mindre konstnärligt utförda rums-g. och
hopfällbara rese-g. N.R-e;R.
Gentemot de anklagelser, som då och då
riktas mot g. ss. en musikkulturellt förstörande
faktor, bör man framhålla de ovärderliga
insatser, g. kan göra i musikodlingens tjänst.
Genom g:s förmedling kunna även stora
musikverk framföras på orter, där man annars
aldrig skulle ha möjlighet därtill. Men även
i de musikkulturellt lyckligare lottade större
samhällena har musikvännen tack vare g.
möjlighet att oberoende av tillfälliga
omständigheter när som helst och hur ofta och länge
som helst lyssna till den musik han behagar,
— 695 —
— 696 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
