Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grétry, André Erneste Modeste - Grettissaga - Greulich, Hermann - Greuze, Jean Baptiste - Grew, Nehemiah - Grevar - Grevbäck, Gredbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRETTISSAGA
blev förebildlig för senare tonsättare i den
franska opéra comique, delvis också för Mozart.
Samlad uppl. av hans verk utgavs på
föranstaltande av den belgiska regeringen. — Litt.: E.
Gregoir, ”G.” (1883); M. Brenet, ”G.” (1884);
H. de Curzon, ”G.” (1907); E. Closson, ”A.M.G.”
(1920). E.A.
Grettissaga, isländsk saga om de många
äventyr och strider, som den häftige och
uppbrusande, men i grunden godmodige och
humoristiske Gretter Asmundsson hade att bestå
under sin o. 20-åriga fredlöshet. Sagan, som
härrör från slutet av 1200-talet, är rik på
trolldomsmotiv och annan övertro, f.ö.
underhållande och väl berättad i en kärnfull och
lakonisk stil. Utg. av R. Boer i ”Altnordische
Saga Bibliothek”, 8 (1900). E.H.
Greulich [grai’li^], H e r m a n n, schweizisk
politiker (1842—1925). Påverkad av Bebel,
var G. en av initiativtagarna till arbetarpartiet
1867 och var en tid red. för det
socialdemokratiska huvudorganet. G. tillhörde
national-rådet från 1902. På socialpolitikens och
socialstatistikens områden har G. gjort en
betydande insats. Han tillhörde Zürichs
statistiska kontor från 1887 och deltog aktivt i
förberedandet av internationella
arbetarskydds-konferensen 1897. T.E-r.
Greuze [gröz], Jean Baptist e, fransk
målare (1725—1805), kom efter studier i Lyon
till Paris 1750 och
1755 på någon tid
till Italien. Den
klas-sicerande riktning,
han i början slog in
på, blev utan större
betydelse för honom.
Sina stora
framgångar vann han i den
sentimentala genren,
vars skapare han är.
Hans teatermässigt
uppbyggda bilder
med motiv från de
lägre ståndens liv visa en stegrad
känslosamhet i miner och gester; denna jämte de
moraliserande avsikterna i Diderots anda
åstadkommo hans stora popularitet hos den
borgerliga publiken. Hans första tavla av detta
slag, ”Husfadern läser bibeln”, följdes av ”De
förlovadé i byn”, ”Den faderliga förbannelsen”
(båda i Louvren), ”Den döende farfadern”
(Eremitaget, Leningrad) m.fl. För nutiden äro
dessa programmässiga arbeten föga njutbara.
G:s barn- och flickgestalter (”Den sönderslagna
krukan”, ”Mjölkflaskan”, Louvren) förmå
fängsla trots sin falska oskuldsfullhet och
uppskattas även på gr. av den mjuka modellering-
J. B. Greuze: Den faderliga förbannelsen.
en och behagliga färggivningen. Av G. finnas
även goda porträtt, bl.a. av Gluck, Saint-Just
och Napoleon som förste konsul samt ett
självporträtt. Som lärare fick han betydelse. Han
är representerad i Nationalmuseum. — Litt.:
C. Mauclaire, ”J. B. G.” (1905). K.E.S.
Grew [grö], N e h e m i a h, engelsk botanist
och läkare (1628—1712), led. av Royal society
i London och 1677
sällskapets
sekreterare. G. förvärvade sig
vidsträckt
läkarprak-tik, ägnade sig på
lediga stunder åt
växt-anatomiska och
växt-fysiologiska studier
och sammanfattade
dessa 1682 i det
klassiska arbetet
”Anato-my of plants”. Jämte
Malpighi (se denne)
växtanatomiens
grundläggare, urskilde G. i växtkroppen
parenkym- och prosenkymceller samt kärl,
sysselsatte sig även med mekaniken vid
slingerväxternas rörelser och undersökte sexualiteten
hos växterna. — G. har i det otryckta arbetet
”The means of a most ample encrease of the
wealth and strength of England” (1707) givit
en på merkantilistisk grundsyn vilande
uppskattning av Englands dåtida ekonomiska
resurser. O.Gz;T.E-r.
Grevar, se Fettgrevar.
Grevbäck, Gredbäck, s:n i Kåkinds hd,
Skaraborgs län, vid Vättern n. om Hjo; 46,8»
kvkm., därav 46,63 land; 762 inv. (1931; 16 inv.
pr kvkm.); 12,21 kvkm. åker (1927; 26,2% av
landarealen), 27,os kvkm. skogsmark. —
Pastorat: G. och Bredvik, Kåkinds kontrakt,
Skara stift. J.C.
— 879 —
- 880 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
