GREVENIUS beck; därmed var i stort sett kriget slut, ehuru åtskilliga danska städer ännu höllo sig; sist öppnade staden Köpenhamn (juli 1536) sina portar för Kristian III. B. Greve'nius, Herbert, dramatisk förf., tidningsman (f. 1901), har skrivit ett ofta spelat, redbart folkskådespel ”Sonja” (uppfört 1927 år Dramaten), vidare ”Den svarta skjortan” samt ”Den förste Bernadotte” (uppfört 1932), en rad pittoreska historiska tablåer med saftig, naturlig replikföring. B.Lz. Grevens tid, i uttrycket k o m m a i g. t. o.d., förr: ”i behaglig tid”, i en lycklig stund, numera vanl.: i sista minuten. I Finland förr om den för folket lyckliga tiden under greve P. Brahe d.y:s guvernörskap; i Danmark med motsatt betydelse, med syftning på den olyckliga ”grevefejden” (se d.o.). E.H. Grevesmöhlen, Carl August, ämbetsman, tidningsutgivare, pamflettist (1754—1823). Son till en lagman, blev G. efter slutade univ.-studier i Uppsala 1772 auskultant, 1773 kanslist och 1788 assessor i Svea hovrätt. Samtidigt tjänsteman i Tullarrendesociete-ten, blev han där notarie 1777, sekreterare i Generaltulldirektionen 1787, överdirektör i Generalland-tullkontoret och pre- ses i Accisrätten 1791. 1803 råkade G. i konflikt med Generaltullarrendesocietetens ledande män, S. af Ugglas och H. Liljen-sparre, vilka angrepo honom för tjänstefel. En process väcktes, vilken, främst genom G:s ampra inlagor, blev livligt uppmärksammad. Den avdömdes först 1810, då G. friades i huvudsak men fälldes för smädligt skrivsätt. G. hade emellertid kommit med så starka gravamina, att Ugglas och Liljensparre ansågos böra rentvå sig, vilket de också gjorde. Häremot offentliggjorde G. sina ”Påminnelser”. En översikt av striden lämnade han i ”Sista smör-jelsen” (1810). G., som under rättegången suspenderats, återfick sitt ämbete, men då detta 1811 indrogs, avgick han med pension. Efter striden mot Ugglas blev G. betraktad som en slags frihetshjälte, ”de aristokratiska små-despoternas” fiende. Han blev sedermera chef för den hemliga polis, som Mannerheimarna höllo för att bevaka gustavianerna. Anlagl. har han del i utspridandet av ryktena om mordiska anslag mot kronprins Karl August. Omhändertagen av Karl Johan, utgav han en del tidn.: ”Åskådaren”, ”Trompeten”, ”Skandinavien” (1810—13), av vilka åtm. ”Skandinavien” på regeringens vägnar verkade för 1812 års politik. G. saknade ej kunskaper och hade stor talang som popularisator. Hans anseende förstördes emellertid genom den s.k G:ska striden 1815. J. L. Boye (se Boije 6) utgav 1814 en skrift med anledning av klagomålen över rikets penningbrist. Den angreps häftigt och med personliga anspelningar av G. i den anonyma pamfletten ”ABC i finanserna”. Boye hade varit G:s motståndare i tullstriden, men säkerligen hade G:s angrepp även inspirerats av Karl Johan, som var illa berörd över kritiken av finanserna. I sina alltmer personligt färgade, allt grövre och insinuantare angrepp antydde G., att Boye, fientlig mot den folkliga kungamakten, representerade det aristokratiska mångstyrets förespråkare samt att hans egna finansers skick var grunden till hans intresse för frågan. Då Boye inblandade judefrågan i striden, skärptes denna ytterligare och utvecklade sig, särsk. vad beträffar G., som försvarade judarna, till ett skandalskriveri av dittills okända mått. Nu drog Boye saken inför domstol, varigenom de båda antagonisterna funno ytterligare anledning att bombardera varandra med inlagor och svaromål, vilka trycktes och begärligt anammades av allmänheten. En del yngre skribenter, C. G. Walberg, B. Törneblad o.a., blandade sig i grälet, våldsamt angripande G. Det är endast Cederborghs (se denne) kvicka lilla skrift ”G:s porträtt”, som i denna polemik förtjänar nämnas. Den åsamkade sin förf, stämning, men han frikändes. Småningom började emellertid allmänheten tröttna, regeringen förmåddes ingripa för att påskynda rättegången, och 1816 dömdes G. för smädligt skrivsätt m.m. till ärans förlust och landsförvisning; Boye fick fängelsestraff. Härmed avslutades G:s bana. Han flydde till Norge, där han lär ha erhållit ett understöd av Karl Johan, och dog i Kongs-vinger. — Litt.: O. Sjögren: ”K.A.G.” (1882). E.E-k. Grevie. 1) S:n i Bjäre hd, Kristianstads län, på s.ö. sidan av Hallandsås fram till Skälder-viken; 46,32 kvkm., därav 46,22 land; 1,802 inv. (1931; 39 inv. pr kvkm.); 27,98 kvkm. åker (1927; 60,5 % av landarealen), 9,42 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Förslöv och G., Bjäre kontrakt, Lunds stift. J.C. 2) Socknar i Malmöhus län, se Mellan-Grevie och östra Grevie. Greville [grä'vil], Sir F u 1 k e, Lord B r o o-k e, engelsk förf. (1554—1628), vän och meningsfrände till sir Philip Sidney (se denne). — 883 — — 884 —