Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grévy, Jules - Grey, ätt - Grey, 1. Jane - Grey, 2. Charles - Grey, 3. Sir George - Grey, 4. Henry George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREY
dades i en skandalaffär rörande utdelande av
dekorationer, ställde sig G. på hans sida.
Härigenom väckte han en så stark opinion emot
sig, att efter kabinettet Rouviers avgång i maj
1887 han icke kunde finna någon politiker
villig att emottaga uppdraget att bilda regering.
G. såg sig på gr. av härav tvingad att 2/i2 1881
inlägga sin avskedsansökan och drog sig
tillbaka till sin födelsestad i Jura. — G. har utg.
”Le gouvernement nécessaire” (1873),
”Dis-cours politiques et judiciaires, rapports et
mes-sages” (1888). G.Liv.
Grey [grel], engelsk adelsätt, känd sedan
1200-talet. G. 1) tillhörde en med Tudorerna
nära befryndad ättegren, till vilken knöts
värdigheten markis av D o r s e t 1475 och hertig
av Suffolk 1551. Från en farbror till G. 1)
stammar ättegrenen G. of G r o b y, till vilken
G. 5) hörde. General Charles G. (1729—
1807), som med utmärkelse deltagit bl.a. i
sjuårskriget och nordamerikanska frihetskriget,
blev 1801 Baron G. de H o w i c k och 1806
Earl G. Han var far till G. 2). Broder till
G. 4) är Albert G., 4:e Earl G. (f. 1851),
1904—11 generalguvernör över Canada. C.
1) J a n e G., engelsk drottning (1537—54).
Dotter till Henry G., hertig av Suffolk (se d.o.),
blev hon av Edvard
VI :s förmyndare,
hertigen av
Northum-berland, 1553 bortgift
med dennes son,
Lord Dudley. Han
förmådde den av
honom helt behärskade
Edvard VI att
erkänna G. som sin
efterträdare, och efter
dennes död blev hon
drottning. Men
Edvards syster Maria
protesterade mot ingreppet i hennes arvsrätt,
och då ett stort uppror utbröt till Marias
förmån, måste Northumberland vika; G. blev tagen
till fånga av sin egen fader efter blott 9 dagars
regering. Hon sattes i fängelse, behandlades
till en början milt, men då ett uppror utbröt
till hennes förmån, lät Maria föra henne och
gemålen till stupstocken. G. hade fått en
omsorgsfull uppfostran i renässansens stil; hon
var också en övertygad anhängare av
reformationen. H.Bg.
2) Charles, 2:e Earl G., politiker (1764—
1845), son till general Charles Grey, bröt med
släktens torytraditioner, invaldes i underhuset
som whig 1786 och blev en av Fox’ trognaste
anhängare. G. intresserade sig i sht efter 1792
för en parlamentsreform, för vilken han ver
kade dels genom Society of the friends of the
people, vars ledare han var, dels genom för
slag i underhuset 1793 och 1797, vilka dock
endast samlade ett mindre antal röster. G:s
oratoriska begåvning kom också till
användning i åtalet mot Warren Hastings (se denne).
1806—07 var G. först
marinminister och
efter Fox’ död
utrikesminister i ”alla
talangers ministär”
men höll sig sedan i
22 års tid — G. hade
1807 blivit earl och
inträtt i överhuset —
utanför
regeringsbil-dandet. Hans
inflytande som
whigpoli-tiker var tidvis stort,
tidvis var han ganska
isolerad inom sitt eget parti. Nov. 1830—
juli 1834 var G. chef för den i
Storbritanniens historia betydelsefulla regering, under
vilken 1832 års stora parlamentsreform
genomfördes. G:s personliga insats bör dock ej
överskattas. Hans radikalism var långt ifrån
folklig, och han blev på äldre dagar alltmera
moderat. P.Dhl.
3) Sir George G., den föregåendes
brorson, politiker (1799—1882), advokat, var en
whig av aristokratisk
typ men populär
bland arbetarna. 1832
—74 var G. (med ett
kort avbrott 1852—
53) medl. av
underhuset och beklädde
diverse
ministerposter; synnerlig
duglighet visade han som
Russells
inrikesminister 1846—52, då
det jäste i England
och Irland hemsöktes
av hungersnöd. G. gjorde en stor insats genom
avskaffandet av deportationsstraffet. P.Dhl.
4) Henry George, 3:e Earl G., son till
G. 2), politiker (1802—94), bar före faderns
död 1846 titeln Lord H o w i c k, invaldes 1826
i underhuset, var understatssekreterare i
kolonialministeriet under faderns ministär 1830—
34 och Melbournes krigsminister 1835—39. 1846
—52 var G. mycket inflytelserik som Russells
kolonialminister. För sin verksamhet denna
tid har han redogjort i försvarsskriften
”Colo-nial policy of John RusselFs administration”
(2bd, 1853). P.Dhl.
— 887 —
- 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
