Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gross, Charles - Gross, Georg - Gross-Beeren - Gross-Berlin - Grossdeutsche Volkspartei - Grossess - Grosseteste, Robert - Grosseto - Grossglockner - Gross-Görschen - Grosshandel, engroshandel, partihandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROSS
ces and literature of English history from the
earliest times to about 1485” (1900) utmärker
sig för klarhet och översiktlighet. Bland hans
övriga arbeten märkas ”The gild merchant”
(2 bd, 1890) och ”A bibliography of British
municipal history” (1897). E.Lö.
Gross [gräs], Georg, tysk målare (f. 1893),
är en av modern tysk konsts mest utpräglade
G. Gross: Fattigdomen.
satiriker och har i sina ofta extremt
modernistiska teckningar och målningar framställt
vilda anklagelser mot de härskande klasserna.
Stark suggestiv verkan ha hans i primitiv stil
tecknade sociala kampmanifest. Bland hans
grafiska verk märkes ”Das Geschicht der
her-schenden Klasse”. M.Bjn.
Gross-Beeren [gräs-bè’-], by 17 km. s. om
Berlin. Vid G. utkämpades ett av de inledande
slagen i operationerna kring Dresden 1813.
Napoleon hade beordrat marskalk Oudinot, som
med o. 70,000 man stod vid Luckau, att göra en
framstöt mot Berlin. I hans väg stod
nordarmén (o. 125,000 man) under Bernadotte. Vid
sammanstöten med denna kom huvudstriden
att stå vid G., där preussiska kåren Bülow 23/s
besegrade Oudinots mittelkolonn under
Rey-nier. Härav föranleddes Oudinot till reträtt.
Av sv. trupper deltog i slaget på ett
förtjänstfullt sätt ett batteri (Mühlenfels av Vendes
art.-reg.). T.H-m.
Gross-Berlin [gräs-], se Berlin.
Grossdeutscbe Volkspartei [grä’sdåitja få’lks-
partal], ”Stortyska folkpartiet”, politiskt parti
i Österrike, bildat i mars 1919 av den dåv.
österrikiska nationalförsamlingens
tysknationella medl. (26 av 170), ss. en forts, av förut
existerande, liknande sammanslutningar (jfr
Deutsche Nationalpartei 1, D e u
t-s c h e r Nationalverband och D e u
t-sche Volkspartei 2). I aug. 1920 antogs
namnet G. V. Partiet är strängt konservativt,
antiklerikalt och arbetar för anslutning till
Tyskland (den s.k. AnscWuss-rörelsen). 1922—
31 var det jämte de kristligt-sociala
regerings-bildande parti. Vid valen i nov. 1930
samverkade partiet med det österrikiska
bondeförbundet, Landbund (se d.o.); de erhöllo
tillsammans 4 mandat i den övre kammaren och
19 i den undre. Valen till förbundsrådet (den
övre kammaren) apr. 1932 visade stark
tillbakagång för G. V. Partiets främsta namn
torde alltjämt vara J. Schober (se denne). Th.
Grosse’ss (fra. grossesse, till gros, stor),
havandeskap (se d.o.).
Grossete’ste, Robert, engelsk biskop (o.
1175—1253), en av medeltidens skickligaste
kyrkopolitiker, känd för sin stora lärdom, förf,
till ett stort antal teologiska och filosofiska
arbeten samt dikter på franska. A.Km.
Grosse’to [-tå], prov, i mellersta Italien;
4,496 kvkm.; 170,433 inv. (1928). G., som är
Italiens glesast befolkade prov., uppfylles
delvis av träsk (maremmerna); ö. delen är ett
bergland, vilket i Monte Amiata når 1,734
m.ö.h. Huvudstad G.; 21,565 inv. (1928). H.Bm.
Grossglockner [gräsglå’k-], högsta toppen
inom Glocknergruppen i Hohe Tauern,
östalperna, Österrikes högsta topp; 3,798 m.ö.h. N.
och ö. om G., som är uppbyggd av kloritskiffer,
utbreder sig P a s t e r z e, östalpernas största
glaciär, 31,9 kvkm. Se pl. vid Alperna. S.
Gross-Gö’rschen [gräs-], by 19 km. s.v. om
Leipzig, bekant genom slaget 2/s 1813 mellan
Napoleon å ena, de rysk-preussiska trupperna
under Wittgenstein å andra sidan.
Fransmännen räknade ung. 115,000, de förbundna knappt
80,000 man men voro överlägsna i artilleri. Ä
båda sidor var man illa underrättad om
fienden. Huvudstriden gällde G. och angränsande
byar och utkämpades mellan Neys kår å ena,
Blüchers och Yorcks kårer å andra sidan. De
förbundna måste slutl. gå tillbaka, men deras
förluster utgjorde knappt hälften av
fransmännens, som uppgivas till över 25,000 man.
Slaget vid G. benämnes stundom efter det
närbelägna Lützen. — Litt.: A. v. Holleben & R.
v. Cæmmerer, ”Geschichte der Befreiungskriege
1813—1815”, 2 (1909). P.S.
Grosshandel, engroshandel,
partihandel, eg. handel i stor skala, beteckning
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
